SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONCENTRERA kon1säntre4ra l. -sen-, i Sveal. äv. -e3ra2 (kånnsänntrèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KONCENTRATION, KONCENTRATOR (se avledn.).
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konzentrieren, eng. concentre, concentrate, fr. concentrer, av nylat. concentrare, till lat. com (se KON-) o. centrum (se CENTRUM). — Jfr KONCENTRISK]
1) samla (skilda föremål o. d.) till l. mot en medelpunkt; gm dylik samling åstadkomma tätare anhopning av (ngt); stundom övergående i bet.: förtäta; äv. refl; äv. mer l. mindre bildl. En lins som koncentrerar ljusstrålarna i en punkt. Landets ekonomiska ledning är koncentrerad i huvudstaden. En tendens att koncentrera den högre undervisningen till storstäderna. Bebyggelsen har koncentrerat sig kring flodmynningarna. RP 12: 20 (1647). Hvar och en Kropp .. äger en Tyngds Medelpunkt, uti hvilken hela Kroppens Tyngd är concentrerad. Triewald Förel. 1: 323 (1728, 1735). Joniska och Egeiska farvattnen oroades icke utaf Engländarnes skepp, utan syntes deras styrka vara concentrerad på Medelhafvet. SP 1809, nr 43, s. 2. Enligt Bodins uppfattning är det statliga koncentreradt uti suveräneteten. Bolin Statsl. 1: 297 (1870). I denna berättelse har Runeberg med förkärlek koncentrerat personskildringen kring en figur, den gamle smugglarens. Söderhjelm Runebg 1: 425 (1904). Mest har Gent .. lidit av den belgiska ras- och språkmotsättningen, som i denna stad både koncentrerats och kulminerat. Fogelqvist ResRot 108 (1926). — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: samlad, förtätad, kompakt, intensiv, stark. Hwasser VSkr. 1: 25 (1852). De yngsta stjärnhoparna äro starkt koncentrerade. Strömgren AstrMin. 2: 141 (1927). Vi fingo genast vid ankomsten till Köln ett koncentrerat och påtagligt intryck av det läge som råder i Tyskland. DN(A) 1932, nr 300, s. 1.
2) mil. låta (trupper), omedelbart l. efter strategisk uppmarsch, värkställa sammandragning för att öppna krigsrörelserna. PT 1791, nr 33, s. 1. Öfverraska fienden med en hastig och oväntad koncentrering. Sylvan Vial 2: 96 (1863). Tingsten o. Hasselrot 54 (1902).
3) i fråga om samlande av psykisk förmåga l. kraft o. d. — särsk.
a) med avs. på kraft, vilja, energi, uppmärksamhet, värksamhet o. d.: samla, ofta övergående i bet.: göra intensiv; äv. i uttr. koncentrera sin uppmärksamhet o. d. på, äv. (om)kring l. till l. vid ngt, inrikta hela sin uppmärksamhet osv. på ngt. Fennia XVI. 3: 27 (1761). F(ör)f(attar)ne tyckas här just concentrerat sina krafter. Phosph. 1811, s. 168. Hela uppmärksamheten koncentrerades från början vid de så kallade stora frågorna. De Geer Minn. 2: 257 (1892). Utredningen koncentreras i främsta rummet till de båda kungliga teatrarnas verksamhet. SvD(A) 1934, nr 28, s. 3. På valutamarknaden koncentrerades intresset till Parisfrancen. DN(A) 1934, nr 42, s. 13.
b) refl.: samla sig, inrikta hela sin förmåga på ett bestämt mål; äv. i uttr. koncentrera sig på, äv. kring ngt, uteslutande inrikta sig på l. ägna sig åt ngt. SvLitTidn. 1819, sp. 201. Han visste att koncentrera sig, och hans viljekraft hjälpte honom att begränsa tiden för studierna. Söderwall i 3SAH 7: 19 (1892). Den bysantinska folkmassans hela samlade energi koncentrerade sig på den stora kappkörningsbanan. Grimberg VärldH 5: 144 (1931). Man bör (i fråga om växthusodlingar) koncentrera sig på tomater och gurkor. SvD(A) 1934, nr 195, s. 14. Det är ett allmänt intresse att (försvars-)kommissionen koncentrerar sig på de avgörande frågorna. DN(A) 1934, nr 310, s. 3. GHT 1936, nr 7, s. 8.
4) öka halten av visst ämne i (ngt) gm att minska volymen.
a) metall. med avs. på malm, smältprodukter o. d.: öka halten av värdefull metall i (ngt) gm att minska volymen (medelst vaskning, smältning o. d.); jfr ANRIKA. Bergv. 2: 613 (1752). Koncentrerad skärsten. 2UB 5: 456 (1902).
b) kem. o. fys. med avs. på lösning: öka halten av visst ämne i (ngt) gm att minska lösningsmedlets kvantitet (medelst avdunstning l. destillation l. dyl.); ss. vbalsbst. -ing äv. mer l. mindre konkret; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Koncentrerad svavelsyra, ättika. Wallerius ChemPhys. 1: 304 (1759). Den klarnade luten afsilades ännu en gång, concentrerades och sattes till crystallisation. VetAH 1815, s. 190. Rydqvist StatsekonBetr. 211 (1865: koncentreringar, konkret). Starck Kemi 38 (1931).
5) med avs. på framställning i tal l. skrift o. d.: sammandraga till l. framställa i sammanträngd, kort o. koncis form. DA 1771, nr 68, s. 3. Att du måst concentrera din .. framställning, har gifvit det hela .. mognad. Geijer (1839) i 2Saml. 9: 82. Förmågan att koncentrera en djupare tanke i en replik. Söderhjelm Tavaststj. 92 (1900). SvD(A) 1932, nr 276, s. 5.
6) (†) intr.: löpa samman mot en medelpunkt, samla sig (i en punkt l. på en plats o. d.). Chydenius 210 (1765). Hos Öfverheten concentrera alla delar af Riksstyrelsen. Schönberg Bref 3: 37 (1778). Pielisjervi socken .. har mångfaldiga .. vattudrag, hvilka nästan alla concentrera vid Pielis kyrka. BtVLand 3: 88 (c. 1795).
Ssgr: (3, 5) KONCENTRERINGS-FÖRMÅGA.
(2) -ORT; pl. -er. mil. KrigVAH 1888, s. 59.
(2) -PLAN, r. l. m. mil. Tingsten AnvTakt. 39 (1887).
Avledn.: KONCENTRAT, n. [jfr eng. concentrate] produkt som erhålles vid koncentrering av ngt, ngt koncentrerat; särsk.
a) metall. till 4 a, om (i sht på magnetisk väg) anrikad malm o. d., slig. JernkA 1892, s. 53. jfr MALM-KONCENTRAT.
b) kem. o. fys. till 4 b: koncentrerad lösning. Östergren (1930).
c) bildl.; särsk.: koncentrerad, intensiv form av ngt; sammanfattning av det väsentliga hos ngt; kort o. koncis framställning av ngt; ofta med anslutning till KONCENTRERA 1, 5. Blanck GeijerGötDiktn. 188 (1918). (Breven voro) små mästerstycken av innehållsrikedom i ytterst kort, karaktäristiskt koncentrat. Innan vi började 134 (1921). Hon är ett koncentrat av elakhet. Sörman AdamRevb. 76 (1929).
KONCENTRATION, se d. o.
KONCENTRATOR, r. l. m. [jfr t. konzentrator, eng. concentrator] (i fackspr.) till 1, 4: anordning l. apparat för koncentrerande av ngt. TT 1900, K. s. 25. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 67, s. 4. särsk. på gevärspatron: pappcylinder som rymmer en del av hagelladdningen o. vid skottets avlossande följer med ett stycke o. därvid sammanhåller haglen. Bergström HbJagtv. 98 (1872).
Spoiler title
Spoiler content