SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONSORTIUM konsor4tsium, n.; best. -iet; pl. -ier.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konsortium, eng. consortium; av lat. consortium, sällskap, gemenskap, avledn. av consors (se KONSORT)]
i sht handel. för viss affärstransaktion bildad sammanslutning (vanl. av mera tillfällig art) av personer (affärsmän) l. affärsföretag o. d. Bilda, sammansluta sig till ett konsortium. Lånet förmedlades genom ett konsortium av landets största banker. TT 1877, s. 183. Om enskilda konsortier eller kommuner önska på egen bekostnad utvidga ett läroverk. LärovKomBet. 1884—85, 2: Bil. B, s. 65. SFS 1915, s. 37. Sjöberg Kvart. 24 (1924). Anm. Ordet anföres av Swedberg Schibb. 259 (1716) i bet.: delaktighet, gemenskap.
Ssg: KONSORTIE-AVTAL~02 l. ~20. handel. Det är vanligen .. en ofta genom s. k. konsortieavtal sammanhållen grupp av större aktieägare, ur vilkas krets styrelsen (för bolaget) brukar utses. NordT 1931, s. 115.
Spoiler title
Spoiler content