publicerad: 1937
KOPIERA kω1pie4ra l. kωp1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. kopieren, eng. copy, v., av fr. copier, av mlat. copiare, kopiera, avledn. av copia (se KOPIA, sbst.1)]
1) framställa kopia av (ngt); äv. abs. — särsk.
a) motsv. KOPIA, sbst.1 1: skriva av; göra avskrift l. avritning l. avdrag l. genomslagskopia o. d. av (ngt); kalkera (se d. o. 1). Then handell, som vij tigh copieret senest skickede tilhånde. G1R 26: 340 (1556). CivInstr. 279 (1688; med avs. på kartor). Bläck, hvilka lemna en skrift, som genom en enkel mekanisk process kan kopieras. AHB 122: 36 (1885). SD(A) 1915, nr 331 B, s. 8. — jfr EX-, IN-, UT-KOPIERA, SJÄLV-KOPIERING.
α) konst. Björkegren 626 (1784). Utlärling (skall) .. kopiera ett enklare ornament. Ambrosiani SvSkråämb. 7 (i handl. fr. 1846). Kopiera i gallerierna (i de fr. museerna). Estlander KonstH 27 (1867). Form 1933, s. 92.
β) tekn. i fråga om framställande i kopieringsmaskin (fräs l. svarv) av ett större antal föremål efter en i maskinen anbragt modell. EldhandvSkjutsk. 2: 98 (1877). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 262.
c) fotogr. motsv. KOPIA, sbst.1 3; äv. med saksubj. Färglösare och tunnare glas .. genomsläpper ljus (lättare) och .. ”kopierar fortare”. Nyblæus Fotogr. 48 (1874). Roosval Schmidt 210 (1896).
d) motsv. KOPIA, sbst.1 4: söka efterlikna, efterapa, imitera (ngn l. ngt); utgöra en kopia av (ngn l. ngt); kalkera (se d. o. 2); äv. med saksubj. Kling Spect. Eee 3 a (1735). Uti krämpor, som sällan förekomma, copiere vi (läkare) den ena den andra. Rosenstein BarnSj. 535 (1771). (Det är) tydligt, att den högre flickskolan .. icke får .. inskränka sig till att slafviskt kopiera den högre gosskolan. SvFlicksk. 13 (1888). (Han) kopierade .. in i de minsta detaljer presidentens axelryckning nyss förut. Janson CostaN 1: 105 (1910).
2) med obj.-växling, med avs. på kopia: framställa (ngt gm kopiering, avskrivning osv.) särsk.
a) motsv. KOPIA, sbst.1 1. En Bröllopsskrifft .. som ord ifrån ord var copierad efter en i Göteborg trykt 1739. Benzelstierna Cens. 125 (1740). Frey 1850, s. 453.
b) motsv. KOPIA, sbst.1 2. En tämlig väl Copierad tafla efter Rubens. Palmstedt Resedagb. 5 (1778). SD 1900, nr 56, s. 2.
d) motsv. KOPIA, sbst.1 4. Hofmästaren .. begaf sig in i slottet, affekterande en vårdslös öfverlägsenhet, som han kopierat efter de förnäma. Topelius Fält. 2: 254 (1856).
Särsk. förb.: KOPIERA AV 1010 4. (numera föga br.) till 1: kopiera. Så snart de få copiera af skrifterne. 2RARP I. 2: 122 (1720). JJBjörnståhl (1772) i 1Saml. 1: 85. jfr AVKOPIERA.
Ssgr (jfr KOPIA, sbst.1 ssgr): A: (1 a) KOPIER-BLÄCK. [jfr t. kopiertinte] (numera föga br.) kopiebläck. Berzelius Kemi 3: 185 (1818). Svederus Hlex. 49 (1869). —
(1 a) -MASKIN. [jfr t. kopiermaschine, eng. copying machin] (†) kopiepress. Synnerberg (1815). Man har i sednare tider begynt nyttja så kallade copier-machiner, för att erhålla copior af handskrifne handlingar. Berzelius Kemi 3: 185 (1818). Björkman (1889). —
-PAPPER. [jfr t. kopierpapier] särsk. till 1 a: kopiepapper (se d. o. 1). Rinman JärnH 51 (1782). FFS 1903, nr 46, s. 44. —
(1 a) -PRESS. [jfr t. kopierpresse, eng. copying-press] (föga br.) kopiepress. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 49. —
B: KOPIERINGS-APPARAT.
2) fotogr. till 1 c. —
(1 a) -BLÄCK. (numera föga br.) kopiebläck. JournManuf. 2: 335 (1827). Liedbeck KemTekn. 792 (1867). —
(1 b β) -FRÄSMASKIN~102. tekn. jfr -SVARV. TT 1894, M. s. 54. Kopieringsfräsmaskin för tillverkning af knifskaft. 2UB 6: 205 (1904). —
-MASKIN. särsk.
1) till 1 a; förr äv. om kopiepänna. ConvLex. (1821). DA 1824, nr 248, s. 3. Hemberg o. Sillén Bokföringslag. 55 (1930).
-PAPPER. särsk.
(1 c) -RAM. fotogr. vid fotografisk kopiering använd ram (med särskilda spännanordningar) vari negativet insättes över kopieringspapperet. TT 1873, s. 211. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 27. —
(1 b β) -SVARV. tekn. svarv för framställande av ett större antal föremål som automatiskt tillsvarvas efter en i maskinen anbragt modell (styrskena). 2NF 27: 846 (1918). —
(1 a, b) -TELEGRAF. telegr. apparat för överföring av handskrift, teckningar o. d. på elektroteknisk väg, bildtelegraf. Nyström Telegr. 291 (1869). Kemiska kopieringstelegrafer. 2UB 3: 433 (1897).
Spoiler title
Spoiler content