SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KORSIKANSK kor1sika4nsk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet corsikansk (-cansk). -anisk 17841795. -ansk 1807 osv.)
Etymologi
[jfr t. korsikanisch]
som tillhör l. har avseende på l. härstammar från Korsika l. dess befolkning. Korsikansk blodshämnd. Björkegren 649 (1784). Ringertz Cyrn. 12 (1935).
Avledn.: KORSIKANSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) korsikansk kvinna. Weste (1807).
2) språkv. den italienska dialekt som talas på Korsika. Klint (1906).
Spoiler title
Spoiler content