SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KRASSE kras3e2, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äv. (numera bl. i Finl.) KRASSA, sbst.1, r. l. f. (l. m.); best. -an; pl. -ar; äv. (numera bl. i Finl.) KRASS, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(krass c. 17301902. krassa 15781916. krasse 1538 osv. krässe 1589 (: Krässe frö)1690)
Etymologi
[fsv. krasse; jfr dan. o. nor. karse, holl. kers, mnt. karse, kerse, motsv. mht. kresse, fht. kresso, kressa, t. kresse; jfr eng. cress, feng. cærse; i nord. lån fr. vgerm. spr.]
1) växt av släktet Lepidium Lin., varav vissa arter användas ss. krydda o. förr äv. hade medicinsk användning; särsk. om Lepidium sativum Lin.; stundom äv. allmännare, om åtskilliga andra växter av familjen Cruciferæ; äv. koll. Välsk krasse, Lepidium draba Lin. VarRerV 58 (1538). Krasse giör Mannen lust til Quinno. Månsson Ört. 221 (1628). Krassen .. är en helsosam sallat, god emot skörbjugg. Regnér Begr. 273 (1803). Fries BotUtfl. 3: 227 (1864). Hellström NorrlJordbr. 441 (1917). — jfr BACK-, BITTER-, BRED-, BRUNNS-, BÄCK-, FÄLT-, GAT-, HUS-, KRÅK-, KÄLL-, SOMMAR-, SVIN-, VATTEN-, VINTER-, ÄNGS-KRASSE m. fl.
2) växt av släktet Tropæolum Lin.; särsk. Tropæolum majus Lin., blomsterkrasse; äv. kallad indiansk, förr äv. indisk krasse (jfr INDIANSK, INDISK); äv. koll. Rudbeck HortBot. 80 (1685). VetAH 1762, s. 284. Gellerstedt Gläntor 107 (1909). Ekelund Dist. 16 (1918). — jfr INDIAN-, KAPUCIN-, SLINGER-KRASSE.
Ssgr (i allm. till 1 o. 2): A (numera föga br.) KRASS-BLAD, -FRÖ, -KNOPP, se B.
B: KRASSE-BLAD. (krass- 1765. krasse- 1900 osv.) Haartman Sjukd. 315 (1765).
-BLOMMA, r. l. f.
(1) -BRÄSMA. (numera knappast br.) växten Cardamine amara Lin. Liljeblad Fl. 246 (1792). Liljeblad Fl. 359 (1816).
-FRÖ. (krass- 17491879. krasse- 1578 osv.) [fsv. krassa frö] särsk. om frö av krasse (i bet. 1), i sht förr användt för medicinskt bruk. BOlavi 66 b (1578). Blifver den Lille Förstoppad ..; gifves .. en ärt stort Krassefrö med hälften så mycket .. Kumin. Haartman Sjukd. 39 (1765). Högstedt KokB 597 (1920).
-KNOPP. (krass- 17651900. krasse- 19001930) särsk. oeg., om frö av krasse (i bet. 2), användt ss. krydda o. d. Haartman Sjukd. 315 (1765). Langlet Husm. 678 (1884).
-SAFT. Lindestolpe Matk. 58 (1714). Haartman Sjukd. 168 (1759).
(1) -SIMBER. (†) växten Cardamine amara Lin., bäckbräsma, bäckkrasse, källkrasse. Weste (1807). Dens. FörslSAOB (1823).
-VATTEN. (†) dekokt på krasse. Berchelt PestOrs. C 2 a (1589).
Spoiler title
Spoiler content