publicerad: 1937
KREVAD kreva4d, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cr-. -ad 1825 osv. -ade 1819)
Etymologi
i sht artill. om (i sht med svartkrut) sprängladdad projektils kreverande; jfr KREVERA I 1. Effecten af projectilens crevad. Isander Artill. 2: 258 (1825). Granatkarteschen .. kan .. bringas till krevad antingen i luften eller vid nedslaget. Tingsten FormTakt. 50 (1889). Gripenberg StTid. 47 (1928). — jfr LUFT-, MEDEL-, MIN-, MINUS-, NEDSLAGS-, PLUS-KREVAD m. fl. — särsk.
a) (numera mindre br.) artill. i uttr. ladda till krevad, dels med avs. på projektil: fylla med sprängämne; dels med avs. på kanon: ladda med projektil som är fylld med sprängämne. HbArtillUnderoff. 55 (1819). Wingård Minn. 12: 29 (1850).
b) i bildl. anv.; jfr KREVERA I 2 b. (Dispyten) slutade .. vanligen med krevad å ömse sider. Öberg Son. 25 (1905). — jfr SKRATT-KREVAD.
Anm. Hos Weste FörslSAOB (1823) översättes ordet med: Fyrverkssats i en bomb, en granat o. d., vid hvars antändning han springer.
Ssgr (artill.): KREVAD-AVSTÅND~02 l. ~20. i fråga om nedslagskrevad: horisontalavståndet mellan krevadpunkten o. målet. Spak HbFältartill. 190 (1873). —
-HÖJD, r. l. f. vid luftkrevad: lodräta avståndet mellan krevadpunkten o. syftlinjen mellan pjäs o. mål. Holmberg Artill. 1: 111 (1881). —
-KON. vid luftkrevad: den om formen av en (böjd) kon påminnande figur som spridningsbanorna hos projektilens sprängstycken tillsammans bilda. Holmberg Artill. 1: 56 (1881). —
-MOLN. om rök(moln) som uppkommer vid en artilleriprojektils krevad. Tingsten FormTakt. 51 (1889). —
-PATRON, r. patron som vid sin explosion utvecklar en rök påminnande om ett krevadmoln o. som användes vid inskjutning o. d. för att markera (molnet vid) en krevad. NF (1884). IllMilRevy 1904, s. 269. —
-PUNKT. vid luftkrevad: den punkt i projektilens bana där krevaden sker. Spak HbFältartill. 190 (1873). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content