SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KRIA kri3a2, r. l. f. ((†) n. Tegnér (WB) 5: 462 (1825: GymnasiiChria), Verd. 1900, s. 170 (: gymnasistkriat, sg. best.)); best. -an (ss. n. -at); pl. -or.
Ordformer
(förr äv. skrivet chr-)
Etymologi
[jfr t. o. fr. chrie; av lat. chria, av gr. χρεία, eg.: bruk, användning, ss. retorisk term: (efter ett bestämt schema utarbetad utläggning av en) sentens l. dyl., övningsskrivning över ett ämne. Genus neutrum torde bero på anslutning till det neutrala TEMA]
1) (i fråga om förh. under antiken) (ss. vältalighetsprov författad utläggning av ngn) sentens om levnadsvisdom l. dyl.; äv. i oeg. anv., om likartad framställning i senare tid. Polyfem V. 42: 1 (1812). (Han) sökte visdom i gamla krior. Sturzen-Becker 4: 98 (1862). Isaacsson Stil. 9 (1925).
2) (förr) pedag. på latin avfattad övningsskrivning (uppsats) över ett givet tema. Broman HelsB 281 (1713). Jag .. skref (under mina akademiska studieår) flitigt latinska krior för Törneros. Böttiger 6: 131 (c. 1875). — jfr EXERCITIE-KRIA.
3) i sht pedag. (efter ett visst schema utarbetad) på svenska avfattad övningsskrivning över ett givet ämne, ”svensk uppsats”; äv. i oeg. anv. med nedsättande bibet., om (skriftlig) framställning med litterära anspråk. Färdighet att skriftligen på modersmålet kunna uttrycka sina tankar .. bör .. ådagaläggas genom författandet af en Svensk afhandling, eller så kallad Chria. BetStudEx. 1823, s. 18. I den unionella frågan har ”Morgonposten” .. i dag serverat en lång kria. GHT 1897, nr 284, s. 2. — jfr A-, SKOL-, STUDENT-KRIA.
Ssgr: A: (3) KRIA-ARTAD, p. adj. med nedsättande bet. Kria-artad fraseologi. Wieselgren Samt. 108 (1874, 1880).
(2, 3) -BOK; pl. -böcker. skrivbok vari krior (in)skrivas. 3SAH XXXIX. 2: 18 (1823; i bild). Böttiger 6: 74 (c. 1875).
(3) -LAG, n. i sht pedag. omgång krior som vid ett tillfälle skrivas av en skolavdelning (klass osv.). SoS 1903, s. 13.
(3) -MÄSSIG. jfr -ARTAD. Tidskriften .. röjde mångenstädes nybörjaren i sina kriamessiga uppsatser. SvBL 9: 323 (1883).
(3) -RÄTTARE. i sht pedag. äv. mer l. mindre oeg., om pedantisk (litteratur)kritiker l. dyl. SpråkvSällskUpsF 1882—85, s. 39. SvD(A) 1930, nr 335, s. 8 (i oeg. anv.).
(3) -RÄTTNING. i sht pedag. WoJ (1891).
(1, 2, 3) -SKRIVNING. abstr. 3SAH XLIII. 2: 107 (1842; i oeg. anv.).
(1, 2, 3) -ÄMNE.
B (†): (jfr 3) KRIE-TON. om kriaartat framställningssätt. Phosph. 1812, s. 77.
Spoiler title
Spoiler content