SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KROKETT krokät4 l. krå-, äv. krω-, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(croquetter, pl. 1838. croqueter, pl. 1822. krokett 1879 osv.)
Etymologi
[liksom d. kroket, t. krokette, eng. croquette, av fr. croquette, till croquer, knastra mellan tänderna (se KROKERA). — Jfr KROKAN]
kok. liten, vanl. avlång bulle av stuvning på kött, fisk, svamp, grönsaker, potatis, risgryn o. d., som panerats o. sedan kokats i flottyr. Nordström Matlagn. 208 (1822). Åkerström PrinsKokb. 57 (1929). — jfr CHAMPINJON-, FISK-, POTATIS-, RIS-, SKINK-, SVAMP-KROKETT m. fl.
Ssg: KROKETT-SMET. kok.
Spoiler title
Spoiler content