SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1938  
KRONOSKOP kron1oskå4p (se för övr. KRONO-), n.; best. -et; pl. = l. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet chrono-)
Etymologi
[jfr t. chronoskop, eng. o. fr. chronoscope; av KRONO- o. gr. -σκοπος, skådande; till σκοπεῖν, skåda (jfr ELEKTROSKOP)]
eg.: instrument för mätande av tid.
1) (i fackspr.) instrument för uppmätning av små tidsintervaller; jfr KRONOGRAF 3. Edlund ÅrsbVetA 1852, s. 147. SvUppslB (1933).
2) (†) mus. metronom; jfr KRONOMETER 2. Andersson (1845, 1857). Ekbohrn (1868).
Spoiler title