SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRUPONG krupoŋ4 l. krɯ-, r. l. m.; best. -en; pl. -er. (äv. med fr. stavning)
Etymologi
[av fr. croupon, avledn. av croupe (se KRUPPA)]
garv. rektangulärt läderstycke som utskurits ur hud på båda sidor om rygglinjen därigm att huvud, hals, buk o. ben avskurits, kärnstycke. Hirsch LbGarfv. 173 (1898). Form 1934, s. 148.
Avledn.: KRUPONERA, v., -ing. garv. utskära krupong(er) ur (hud). Hirsch LbGarfv. 171 (1898). Form 1934, s. 148.
Spoiler title
Spoiler content