SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KULAK kula4k l. kɯ-, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av ry. kulak, knytnäve, ockrare, storbonde]
rysk självägande bonde som driver sitt jordbruk med hjälp av lejd arbetskraft, rysk storbonde. SvD(A) 1928, nr 346, s. 4. SvTidskr. 1931, s. 200.
Spoiler title
Spoiler content