publicerad: 1938
KULISS kulis4 l. kɯ-, ngn gg (i sht förr) KULISCH -iʃ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet c-. cou- 1750—1868. ku- (cu-) 1795 osv. -isch 1877. -iss 1750 osv.)
Etymologi
[jfr t. kulisse, eng. coulisse; av fr. coulisse, ränna (vari en kuliss löper), kuliss, till couler, glida, löpa (se KULERA)]
I. tekn. (maskinelement försett med) ränna l. skåra vari en maskindels läge regleras; jfr GEJD, SLID-BÅGE. TT 1875, s. 181. Nerén BilB 1: 226 (1928).
II. teat. teaterdekoration bestående av en vanl. perspektiviskt målad, på ram spänd duk (som i sht förr löpte i en kulissränna); äv. om mellanrum mellan dylika dekorationer (”kulissgata”) l. om utrymmet närmast bakom dem. Lalin Arachne 12 (1750). Nu stod han nyss, var derom viss, / Med en dansös i en kuliss. Leopold 2: 411 (1795, 1815). Min far hade inrättat en teater och därtill själf målat .. kulisser. De Geer Minn. 1: 37 (1892). DN(A) 31/12 1933, Söndagsbil. s. 5. — särsk.
a) i uttr. bakom kulisserna, eg. i fråga om de för publiken okända händelser som passera bakom kulisserna i en teater; vanl. i bildl. anv.: ”i det fördolda”. SP 1792, nr 176, s. 2 (i eg. anv.). Det är nödvändigt att kasta en blick bakom kulisserna för att förklara denna hastiga omkastning af vinden. Liljecrona RiksdKul. 168 (1840; i fråga om politiska förh.). (N. N.) som länge bakom kulisserna dirigerat det politiska spelet. SvD(A) 1933, nr 27, s. 4.
b) i oeg. o. bildl. anv. (jfr a). — särsk.
α) (i vitter stil) om detalj i ett landskap vilken gm sin form l. dyl. liknar en kuliss; vanl. i pl. Palmstedt Resedagb. 49 (1778). Siwertz JoDr. 65 (1928).
β) skogsv. om vid avvärkning av skog kvarlämnat (langsmalt) bälte av träd (gm vilkas frön skogens återväxt befordras); äv. i utvidgad anv., om långsmalt trädbälte i allm. Björkman Skogssk. 10 (1868). Sernander SkandVeget. 69 (1901). SvUppslB 16: 254 (1933). — jfr SKOGS-KULISS.
δ) om ngt som (gm ett vilseledande yttre) döljer l. avser att dölja ngt. Eckert-Sylwan Bismarck Brev 17 (1918). (Är konferensen i) Genua bara kuliss för Englands oljeaktion? SvD(A) 1922, nr 124, s. 3. — jfr POTEMKIN-KULISS.
Ssgr: KULISS-ARBETE~020, äv. ~200. särsk. till II a, bildl., om arbete ”bakom kulisserna”. 2NF 16: 651 (1911; i fråga om politiska förh.). —
(II) -GATA. (i sht förr) teat. utrymme mellan två kulissrännor resp. mellan i dessa uppställda kulisser. Sthm 3: 293 (1897). TT 1899, Allm. s. 255. —
(II b β) -HUGGNING. skogsv. vid skogshuggning: avvärkningsform vid vilken kulisser kvarlämnas. JernkA 1851, s. 319. —
(jfr II a) -INTRIG(ER). om intrig(er) ”bakom kulisserna”. Ekbohrn 1: 152 (1868). NF 10: 733 (1886; om politiska intriger under frihetstiden). —
(I) -LAGER, n. tekn. axellager som är rörligt (i vertikalled) i en kuliss. Arenander Lin. 46 (1910). —
(jfr II) -MUR. arkit. om mur som (liksom en teaterkuliss) ger intryck av en (i värkligheten icke förefintlig) bebyggelse. Wrangel TessPal. Pl. 39 (1912). —
(I) -REGLERING. tekn. i sht konkret, om den anordning i (ång)maskin vars huvuddel är en kuliss. TT 1894, M. s. 36. —
(II) -RÄNNA, r. l. f. (i sht förr) teat. i scengolv: ränna vari en (på kulissvagn fastgjord) kuliss löper (vid scenförändringar). Lundin NSthm 260 (1888). 2NF 28: 598 (1918). —
(jfr II a) -SPEL. om spelet ”bakom kulisserna”. Tholander Ordl. (c. 1875). Kulisspelet i förbudsfrågan. SvD(A) 1921, nr 159, s. 6. —
(II) -VAGN. (i sht förr) teat. (under scengolvet löpande) vagn varpå kulisser kunna fastgöras (o. förflyttas i en kulissränna). Weste FörslSAOB (1823). SvKulturb. 11—12: 225 (1932).
Spoiler title
Spoiler content