SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVOT kvω4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er32; i bet. 2 äv. KVOTA kvω3ta2, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Anm. I ä. tid förekommer (i bet. 1) den lat. formen quotus med ack.-formen quotum. AJGothus ThesArithm. 49 (1621). Aurelius Räkn. E 1 a (1633). Rålamb 1: 6 (1690).
Ordformer
(förr äv. q-. -ot 1635 (: quoter, pl.), 1690 osv. -ota 1629 osv.)
Etymologi
[jfr d. kvota, kvote, av t. quote resp. it. quota, av mlat. quota (pars), vilken del i ordningen, av lat. quotus, hur stor, vilken i ordningen, till quot, hur många. — Jfr KVOTIENT]
1) mat. tal som angiver hur många gånger ett givet tal (divisorn) innehålles i ett annat givet tal (dividenden), tal (särsk. om det hela tal) som erhålles vid utförande av en division. Rålamb 4: 43 (1690). TMatFysKemi 1917—18, s. 17. — jfr BESKATTNINGS-, BETYGS-, INTELLIGENS-, MÅL-KVOT m. fl.
2) part l. andel som tillfaller l. utkräves av den ene l. den andre vid proportionell fördelning, andel l. bidrag som beräknas i proportion till ett helt. Johansson Noraskog 3: 313 (cit. fr. 1629). Sädan deeltes sänge kläderna mitt i tu, och bekom Moderen uppå sin qvota, dhessa effterfölljande saker. ArvskifteSthm 16/7 1667. Frågan om ”kvoterna” eller proportionen mellan bägge parternas (dvs. Österrikes o. Ungerns) bidrag till de gemensamma utgifterna. Kjellén Storm. 1: 88 (1905). (För immigrationen i Förenta staterna) blir Sveriges kvota nedskuren i samma mån som andra nationers. SvD(A) 1929, nr 125, s. 26. De reviderade kvoterna för Storbritanniens export till Frankrike. DN(A) 1934, nr 22, s. 14. — jfr BIDRAGS-, DELNINGS-, EXPORT-, IMMIGRATIONS-, IMPORT-, INVANDRINGS-, RUSTTJÄNSTS-KVOT m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. per kvota, efter vars o. ens andel; särsk. i fråga om betalning vid deltagande i gemensam måltid o. d. Nordforss (1805). Dinéen betalades pr quota. Berzelius Res. 14 (1812). ÖoL (1852).
b) (†) övergående i bet.: skyldighet (som kommit på ngns lott). Hans qvota är först blifwa knecht. ConsAcAboP 3: 190 (1667).
Ssgr: A: KVOT-BESTÄMMELSE, se B.
(2) -DEL. efter viss kvot beräknad andel i ngt. SFS 1909, nr 85, s. 2. (Makarnas) kvotdelar i den gemensamma egendomen. Hernberg Rättsh. 45 (1922).
(2) -DELNING. delning efter viss kvot. Det första sättet (dvs. hemmansklyvning) innebär en kvotdelning (division) af fastighetens område. Björling CivR 40 (1906).
-LAG, se B.
-SIFFRA.
1) mat. till 1: siffra som ingår i en kvot. Sätt den .. erhållna qvotsiffran såsom den första decimalen. Zweigbergk Räkn. 46 (1839).
2) siffra som anger storleken av en kvot; särsk. till KVOT 2. Fahlbeck NatFörm. 16 (1890). U. S. A. tillåter Sverige behålla sina kvotsiffror (för invandring). SvD(A) 1928, nr 37, s. 3.
(2) -SYSTEM. särsk. om system enligt vilket guldtäckning kräves för en viss kvot av sedelstocken. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 26, s. 6.
(2) -TÄCKNING. guldtäckning av sedelstock enligt kvotsystem. Cassel TeorSocEkon. 396 (1934).
B (till 2): KVOTA-BESTÄMMELSE. (kvot- 1927. kvota- 1929) De nya kvotbestämmelserna i immigrationslagen. SDS 1927, nr 62, s. 11.
-LAG, r. l. m. (kvot- 19251931. kvota- 19291933) i Förenta staterna: lag enligt vilken invandringen begränsas till vissa för varje land fastställda siffror. BonnierKL (1925).
Avledn.: KVOTERA, v. [jfr t. quotieren] (i fackspr.) till 2: fördela (ngt) i bestämda andelar, bestämma de olika kvoterna av (ngt); fastställa priserna på (ngt). Murenius AV 160 (1647). Alla slag af denna spanmål qvoteras 1 s. à 2 s. pr Qr. öfver senaste priser. SvT 1852, nr 32, s. 3. Det rapporteras, att de större firmorna nu qvotera för qvarta och qvinta plankor £ 9 och 8. GHT 1896, nr 267 A, s. 3.
KVOTISERA, v. [jfr t. quotisieren] (†) till 2: bestämma kvoterna av (ngt); fördela (ngt proportionellt mellan några); utkräva l. uttaga vissa kvoter l. bidrag av (ngn). HSH 33: 79 (1635). Derpå förslog Her R. Cancelleren, att man skulle qvotisera emellan förnemste adelen. RP 11: 306 (1646). RARP 6: 5 (1656).
KVOTITET, r. l. f. [jfr t. quotität; av fr. quotité] (i fackspr.) bidragsbelopp beräknat efter viss kvot; nästan bl. i ssgr.
Ssg (i fackspr.): kvotitets-skatt. [jfr t. quotitätssteuer] skatt vid vars påläggande bestämmes viss kvot varefter skatten skall erläggas för de särskilda beskattningsföremålen. NDA 1876, nr 286, s. 2. De moderna skatterna äro qvotitets-skatter. Kôersner PolHlex. (1883).
Spoiler title
Spoiler content