SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1942  
LÄTTA lät3a2, v.2, l. LETTA let3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(förr vanl. skrivet lett-)
Etymologi
[sv. dial. lätta; sidoform till LETA, v.1]
1) behandla (ngt) med en färglösning avsedd att intränga i det behandlade föremålet, färga (se FÄRGA, v.1 2); numera bl. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i fråga om impregnering av fisknät; förr äv. allmännare: giva färg åt (ngt), färga (se FÄRGA, v.1 1). GripshInvent. 26/5 1547 (med avs. på tyg). Letta rödht. Helsingius (1587). Fiskegarnens lettande. Broman Glys. 3: 16 (c. 1730). Nätena ska lettas. Strindberg Hems. 18 (1887). Fatab. 1914, s. 48 (med avs. på fisknät). — särsk.
a) (†) i p. pf. ss. adj.: som har så l. så beskaffad färg. Såsom fadern är så är sonen lättad. 3SAH 23: 332 (c. 1640; i fråga om färgen på djurs hår- l. fjäderbeklädnad).
b) (†) i pass. med intr. bet.: få färg; särsk.: rodna; äv.: blekna. Lind (1738, 1749). Möller (1745, 1755).
2) behandla ytan av (ett guldarbete) på visst sätt; jfr FÄRGA, v.1 4; i förb. lätta upp (se särsk. förb.).
Särsk. förb.: LÄTTA UPP. (†) till 2. Det förgylta .. lättas up med glödvax, skuras och hällas. Kiellberg KonstnHandtv. Guldsm. 4 (1753). Wallerius ChemPhys. II. 3—4: 48 (1768).
Ssgr (till 1. Anm. De flesta av nedan nämnda växter ha användts för färgning): A: LÄTT-BALJA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) balja använd vid impregnering av fisknät. Fatab. 1914, s. 50.
-BLOMSTER. (lätt- 17591885. lätte- 16381716) jfr let-blomster, lete-blomst (se under leta, v.1).
a) Anthemis tinctoria Lin., färgkullor; äv. gula lätteblomster. Rudbeck HortBot. 20 (1685). VetAH 1767, s. 141. Fries Ordb. 149 (c. 1870).
b) (†) gult lätteblomster, Chrysantemum segetum Lin., guldkrage. Franckenius Spec. B 1 b (1638). Tillandz A 7 a (1683).
c) (†) Reseda luteola Lin., vau. Hildebrand MagNat. 129 (1650).
d) (†) grönt lätteblomster, Pyrola rotundifolia Lin., vintergröna. Lindestolpe FlWiksb. 31 (1716).
-BORD. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) bord användt vid impregnering av fisknät. Fatab. 1914, s. 49.
-GRÄS. (lätt- 16391867. lätte- 16381757) jfr let-gräs (se under leta, v.1).
a) (†) Serratula tinctoria Lin., ängsskära; särsk. brunt l. gult lättegräs. Franckenius Spec. E 3 a (1638: Bruun Lettegräs). Lindestolpe FlWiksb. 36 (1716: Gohlt Lettegräs).
b) (†) svart lättegräs, Lycopus europæus Lin., vattenandorn. Franckenius Spec. D 1 b (1638).
c) (†) gult lättegräs, Reseda luteola Lin., vau. Franckenius Spec. D 1 b (1638). Serenius Iiii 3 b (1757).
d) (†) blått lättegräs, Isatis tinctoria Lin., vejde. Schroderus Comenius 136 (1639). Rudbeck HortBot. 60 (1685).
e) (†) Bidens cernua Lin., gulskära, l. Bidens tripartita Lin., brunskära. Rudbeck HortBot. 42 (1685). Lindestolpe FlWiksb. 12 (1716).
f) (†) citrongult lättegräs, Centaurea jacea Lin., rödklint. Lindestolpe FlWiksb. 19 (1716).
g) Galium boreale Lin., vitmåra. Wahlenberg FlSv. 92 (1824; fr. Jämtl.). Nyman VäxtNatH 1: 83 (1867; fr. Jämtl.).
-LAV. laven Parmelia saxatilis (Lin.) Ach. Afzelius Sag. 4: 81 (1842).
-MOSSA. (lätt- 1762. lätte- 1694) (†) = -lav. Bromelius Chl. 57 (1694). Rothof 494 (1762).
B: LÄTTE-BLOMSTER, -GRÄS, se A.
-KLÄDE. (†) kläde som är färgat l. avsett att färgas. VDAkt. 1694, nr 2.
-MOSSA, se A.
-TRÄ. (†) = -träd. Franckenius Spec. F 4 a (1638). Bromelius Chl. 97 (1694).
-TRÄD. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växten Rhamnus catharticus Lin., getapel. Wahlenberg FlSv. 145 (1824). LfF 1898, s. 70.
C: LÄTTNINGS-REDSKAP~02 l. ~20. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) redskap för impregnering av fisknät. Fatab. 1914, s. 48.
Avledn.: LÄTTARE, sbst.1, m. (†) färgare. Helsingius (1587). Schroderus Dict. 46 (c. 1635). jfr blå-lättare.
LÄTTELSE, sbst.1, f. (†) ämne varmed ngt färgas; jfr färg, sbst.1 2. Helsingius (1587).
Spoiler title
Spoiler content