SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LÅTGÅ- låtgå3~ l. lot-.
Etymologi
[till låt(a) gå (se LÅTA I 16 (b), III 1 b)]
ss. förled i ssgr; betecknande att ngt utmärkes av slentrian, slapphet l. brist på initiativ o. planmässighet.
Ssgr: LÅTGÅ-POLITIK. GHT 1898, nr 275 B, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content