SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LAMPA lam3pa2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[fsv. lampa; jfr dan. o. nor. lampe, isl. lampi, mnt. o. t. lampe, eng. lamp, fr. lampe, lat. lampas; ytterst av gr. λαμπάς, fackla, till λάμπειν, lysa, glänsa, stråla (jfr LANTERNA)]
apparat (av olika form o. konstruktion) för alstring av ljus; urspr. enbart om dylik apparat bestående av en behållare (med fot o. annan utrustning ur vilken olja (numera företrädesvis fotogen) ledes (suges) upp gm en veke som vid apparatens användande tändes; sedermera äv. dels om apparat vari ljus alstras gm förbränning av gas o. dels om (hållare l. ställning till l. med) apparat vari elektrisk energi omvandlas till ljus. Släcka, tända lampan. Lampan har slocknat. Fylla fotogen på lampan. Lampan ryker, osar (i fråga om fotogenlampor o. d.). Lampor för kalciumkarbid och acetylengas. Elektriska lampor. Ha flitens lampa brinnande, i fråga om träget arbete (i sht studier l. författarskap) vid lampans sken (särsk. under den tid av dygnet då de flesta gått till vila). Sagan om Aladdin och den underbara lampan. Thå wardher himmelrikit lijkt tiyo jomfrwr som togho theres lampor, och gingo vth moot brudgumman. Mat. 25: 1 (NT 1526). Discurerades om talgens sparande vid lius brännande, at man i thes ställe skulle bruka lampor. BokvGP 152 (1728). Mitt på förmaksbordet stod på en matta .. familjens finaste lampa med skärm. Linder Tid. 32 (1924). — jfr AFTON-, ARBETS-, AUER-, BESPARINGS-, BORD(S)-, BÅG-, BÅGLJUS-, FEMTIOLJUS-, FICK-, FOT-, FOTOGEN-, FRIBRÄNNAR-, FYR-, FÖRMAKS-, GAS-, GLIM-, GLIMLJUS-, GLÖD-, GLÖDLJUS-, GOLV-, HALVVATT(S)-, HAMPOLJE-, HAND-, HÄNG-, KARBID-, KOLTRÅD(S)-, LÄS-, METALLTRÅD(S)-, MODERATÖR-, NATT-, OLJE-, SIGNAL-, SKEPPS-, SKRIV-, SPÄCK-, TRAN-, TRAPP-LAMPA m. fl. — särsk.
a) (i sht i vitter stil) i jämförelser l. mer l. mindre bildl.; vanl. med särskild tanke på en brinnande lampa ss. spridande ljus omkring sig l. ss. symbol för att ngn l. ngt har liv. Een degelig quinna then ther from är, hon är såsom een clar lampa på them helliga liwsastakanom. Syr. 26: 17 (öv. 1536). Den sårade var blek, .. Kanske hans lampa höll på att slockna, kanske hans hjärta redan slutat att slå. Hedin Front. 743 (1915). Joh. 5: 35 (Bib. 1917). — jfr LEVNADS-, LIVS-LAMPA. — särsk.
α) om solen l. månen l. annan himlakropp. Then alla stiernors blosz och Solens lampa tänder. Spegel ÅPar. 5 (1711). I Öfverstens rum strålade nattens klara lampa in. Bremer FamH 2: 208 (1831). Wirsén LifvVår 53 (1888). Östergren (1931).
β) (i bibeln) i uttr. ngn skall alltid hava en lampa, ngns släkt skall alltid äga bestånd. 1Kon. 11: 36 (öv. 1865).
γ) [jfr motsv. uttr. i d., t. o. eng.] (†) i uttr. det luktar lampa av ngt, ngt (en litterär produkt) bär i alltför hög grad prägel av att ha vållat ansträngning. Tegnér (WB) 4: 298 (1823).
b) i utvidgad anv.
α) (i sht i fackspr.) om vissa med fotogenlampor o. d. besläktade apparater för uppvärmning l. antändning av ngt. Berzelius Kemi 3: 254 (1818). Lampa till glasblåsning. Dens. ÅrsbVetA 1838, s. 198. — jfr BLÅS-, BLÄSTER-, CIGARR-, FÖRSEGLINGS-, GLASBLÅSAR(E)-, LÖD-, SPRIT-LAMPA m. fl.
β) (numera icke i radiotekniskt fackspr.) i fråga om radiotelefoni: vakuumrör, katodrör, ”rör”. RadioAm. 1924, nr 1, Annons. s. 7. En superheterodyn med åtta lampor. SvD(B) 1926, nr 80, s. 6. — jfr FÖRSTÄRKAR(E)-LAMPA.
Ssgr: A: LAMP-ARMATUR. tekn. jfr ARMATUR II 5. SFS 1904, nr 10, s. 7.
-BORSTE. för rengöring av lampglas. Björkman (1889).
-BRÄNNARE, r. l. m. för fotogenlampa o. d.; jfr BRÄNNARE 6. Sundén (1886).
-DALLA, r. l. f. (lamp- 1888 osv. lampe- 19021914) [sv. dial. lampedalla] (förr) etnogr. från taket nedhängande trä- l. järnstång med vidfäst skiva att ställa en (tran)lampa på. Karlin KultM 15 (1888). Hörlén GSed. 151 (1914).
(b β) -DETEKTOR. (numera icke i radiotekniskt fackspr.) rördetektor; motsatt: kristalldetektor. Erix (1923).
-FOT. särsk. i fråga om fotogenlampa o. d.; jfr FOT 4 b. Heinrich (1814). Östergren (1931).
-FYR. vari ljusskenet alstras av oljelampor (fotogenlampor); jfr FYR, sbst.1 7. ReglLotsv. 1799, s. D 3 a. UB 7: 513 (1875).
-GLAS. särsk. om glascylinder o. d. som anbringas på en lampbrännare för att veken icke skall ryka. DA 1808, nr 137, Bih. s. 2. SvSlöjdFT 1907, s. 20.
-GLOB. tekn. om glashöljet l. ”päronet” på elektrisk lampa. Patent nr 43879, s. 1 (1918).
-HATT. (i sht förr) liten hätta (metallskiva) som fastsättes på l. ovanför ett lampglas för att hindra damm att falla ned l. för att förebygga att lågan skadar ovanför befintliga föremål; jfr HATT 3 h. NJournD 1860, s. 23. Freja 1885, s. 147.
-HUS. särsk. tekn. i fråga om projektionsapparater l. vissa slag av kameror: låda vari den använda båglampan l. glödlampan anbringas. DN(A) 1918, nr 187, s. 12. VaruhbTulltaxa 1: 543 (1931).
-HYTT. sjöt. rum där ett fartygs lanternor förvaras. TT 1900, Allm. s. 81. Stenfelt (1920).
-HÅLLARE, r. l. m. särsk. om inrättning (ställning) vari elektrisk lampa fastskruvas. TT 1889, s. 250. Beröringsskyddade lamphållare. KatalInstallAsea 1931, s. 243.
-KOLV. tekn. = -GLOB. Patent nr 94765 (1939).
-KONTAKT. tekn. dels om kontakt på en glödlampas sockel, dels om stickkontakt för en glödlampa. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 236. Nerén (1930).
-KROK. för upphängning av en (tak)lampa. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 5. —
-KUPA, r. l. f. för anbringande kring glaset på en fotogenlampa o. dyl. l. kring en glödlampa. BoupptVäxjö 1856. En lampkupa med utsidan grön och insidan vit. VaruhbTulltaxa 1: 388 (1931).
-KÖK.
1) inrättning som man placerar på kupan till en fotogenlampa för att kunna använda lampans låga till att koka vatten o. d. Östergren (1931).
2) till b α; om fotogenkök med veke l. vekar. Dagen 1899, nr 93, s. 3.
-LJUS, n. Arbeta i l. vid lampljus. Fock 1Fys. 337 (1854).
-LÅGA, r. l. f. Rinman 1: 591 (1788). VFl. 1911, s. 142.
-OLJA, r. l. f. eg.: olja för bruk i lampor; numera särsk. (i fackspr.) benämning på dubbelraffinerad rapsolja. Lind (1749). HufvudkatalSonesson 1920, 6: 99. —
-OS. i fråga om fotogenlampor o. d. WoL 719 (1886). Fotogenlampor behöfva noggrann rengöring och skötsel i öfrigt till förhindrande af lampos. 2NF 33: 594 (1922).
-PUTSARE, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m.
1) person som putsar lampor; särsk. sjöt. person som har att hålla lamporna ombord i ordning o. att tända dem. Wikforss 2: 8 (1804). Stenfelt (1920).
2) lampborste. BoupptVäxjö 1875. Kurck MargA 10 (1925).
-RÖK. (lamp- 17901904. lampe- 1780) i fråga om fotogenlampor o. d. Palmstedt Res. 127 (1780). WoH (1904).
-RÖR. (numera mindre br.) på fotogenlampa o. d.: vekhylsa. Weste (1807). Björkman (1889).
-SAX. för klippning av veken på en fotogenlampa o. d. VexjöBl. 1842, nr 6, s. 3. 1LundagKron. 167 (1918).
-SKEN. (lamp- 1830 osv. lampe- 1817) jfr -LJUS. Adlerbeth HorOd. 121 (1817). Siwertz JoDr. 49 (1928).
-SKÄRM. skärm (av papp l. tyg m. m.) som anbringas kring en lampa för att dämpa (o. samla) ljuset. NJournD 1854, s. 38. VaruhbTulltaxa 1: 343 (1931).
-SLÖJA, r. l. f. jfr -SKÄRM. NJournD 1854, s. 54. HemJourn. 1926, nr 31, s. 36.
-SOCKEL. på glödlampa. TT 1901, M. s. 132. Nerén (1930).
-SOT, n. sot som avsättes av lågan på en olje- l. fotogenlampa (då den ryker); äv. (i fackspr.) om dylikt sot framställt på fabriksmässig väg o. användt vid framställning av tryckfärg, tusch m. m.; äv. om färg av dylikt sot; jfr -SVART, -SVÄRTA. Berzelius Kemi 1: 201 (1817). NoK 44: 11 (1925).
-STÄLLNING. jfr -HÅLLARE. Patent nr 3036 (1891).
-SVART, n. (i fackspr.) (fabriksmässigt framställt) lampsot; färg framställd av lampsot, lampsvärta. AHB 123: 15 (1885). HantvB I. 1: 67 (1934).
-SVÄRTA, r. l. f. (i fackspr.) (färg av) lampsot; jfr -SVART. Rinman JärnH 58 (1782). SFS 1894, Bih. nr 58, s. 15. —
-TÅNG; pl. -tänger. tång för putsning av veken i en olje- l. fotogenlampa o. d.; jfr -SAX. 2Mos. 25: 38 (öv. 1893). Ramsten o. Stenfelt (1917).
-TÄNDARE, m. person som har till uppgift att tända lamporna (t. ex. på en teater l. ett fartyg l. på gatorna i en stad o. d.). Kexél 1: 427 (1795). UNT 1928, nr 10058, s. 7.
-VEKE. (lamp- 1749 osv. lampe- 1640) i olje- l. fotogen- l. spritlampa o. d. Linc. (1640; under mergulus). VaruhbTulltaxa 1: 324 (1931).
B (†): LAMPE-DALLA, -RÖK, -SKEN, -VEKE, se A.
Spoiler title