SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LASS las4, sbst.2, n. (G1R 25: 90 (1555) osv.) ((†) r. l. m. l. f. BtÅboH I. 1: 30 (1554), HFinlÖ 401 (1730)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(las 15731764. lass (las(s)z) 1523 osv. lasse 1543 (pl.)1555 (oblik form))
Etymologi
[fsv. las, motsv. ä. d. las, nor. lass, isl. hlass; substantivering av ett urspr. p. pf. av ett germ. hlaþan, lasta (se LADA, v.2) — Jfr LASSA, LAST, sbst.2]
1) vad som på en gång forslas l. kan forslas på en vagn l. släde l. automobil l. annat fordon, last; ofta närmande sig l. övergående till ett slags måttsbestämning; stundom med inbegrepp av fordonet. Ett lass hö, ved, stundom äv. med hö osv. Ett tvåspänt lass, förspänt med två dragare. Ett stort, litet, tungt, lätt lass. Fullt lass. G1R 1: 154 (1523). En skath ængh om X (dvs. tio) lassz höö. BtFinlH 3: 105 (1540); jfr b nedan. Ej må .. invånare i städerna, utan lof och minne, hugga på andras skogar, som ligga ther omkring .., vid tijo dalers bot för hvart lass, och värdet åter. BB 10: 10 (Lag 1734). Hästar, som draga in lass (i städerna), äro Tullfrie. PH 6: 4282 (1756). Lasset stadnade på gatan. Adlerbeth FörslSAOB (1798). När .. en bonde lufsar landsvägen framåt bredvid sitt lass, så (osv.). BEMalmström 7: 399 (1845). På backkrönet höll man och vräkte ned lasset (med avfall) i gropen. Hallström Händ. 30 (1927). — jfr BAK-, BET-, BOND-, DYNG-, ENBET(T)S-, FLYTT-, FOR-, FRAM-, GILL-, GÖDSEL-, HALM-, HÄST-, HÖ-, OX-, PAR-, SKATT-, SKOTTKÄRR-, SLÄD-, SOMMAR-, STÅNGJÄRNS-, SÄDES-, TVEBETTS-, VAGNS-, VED-, VINTER-LASS m. fl. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Kärleken drager lasset till bysz. SvOrds. B 4 a (1604). Lithen tuffua stielper offta stoor las. Därs. B 4 b. Alla vilja gärna skjuta åt den sidan, lasset välter. Rhodin Ordspr. 3 (1807). Bättre köra sagta, än släpa lasset til bys. Därs. 10. God vilja drar halfva lasset. Weste (1807). En drar inte stort lass. Granlund Ordspr. (c. 1880). När lasset är vält, så ser man att det är galet kördt. Därs.
b) (†) i uttr. (så l. så många) lass äng, äng av sådan storlek o. beskaffenhet att därpå normalt årligen skördas så l. så många lass hö; äv. om avkastningen av dylik ängsmark. NorrlS 1—6: 125 (1543). Tije lass ängh. HH XIII. 1: 77 (1562). Till sam[m]e forseby är iche mer änn 12 lass ängh. UpplDomb. 2: 57 (1579). SalaPriv. 15 (1624). Rådmanslönen i Skanör är 2 lass äng. Tidström Resa 36 (1756). Hülphers SvStäd. 2: 39 (1783).
c) (numera ngt vard.) oeg., om last som bäres, börda. Wj läggie tunga Lasz på Elephantens Länder. Spegel GW 243 (1685).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1. Om man eij drager jembt, .. lärer .. lasset (bliva) tillbakars ståndande. KKD 6: 45 (1707). Lunatjarskij betecknar hela saken som ett lass som kört fast. Karlgren BolsjevRyssl. 290 (1925; i fråga om planen på att inrätta biografer överallt i Ryssland). Om det varit Ryssland eller Tyskland, som sökt välta lasset, hade detta varit helt naturligt, men (osv.). SvD(A) 1929, nr 218, s. 18 (i fråga om uppnående av ett beslut angående Rhenlandets utrymmande). — särsk.
a) (vard.) övergående i bet.: stor mängd (av ngt). Man aff vthlenske Chrönikor, wäl kunde tilhopafoga några lasz, medh .. exempel, hurulunda (osv.). Phrygius Agon 2 (1620). De hafva på sitt samvete et lass af synder. Dalin Vitt. I. 1: 23 (1744). Önskan om ett riktigt lass smörgåsar till kvällsmat. DN(A) 1934, nr 202, s. 16.
b) i vissa uttr. för att angiva ngt ss. mycket svårt l. besvärligt l. mödosamt. Med så stor familj har han ett tungt lass att dra på. Hustrun fick ensam dra hela lasset. Gudh wille nw spenna honom (dvs. Mose) ifrån thet tunga laszet han hade dragit i 120. åhr. PJAngermannus Vthl. 62 (1623). Sedan ”Fäderneslandet” hade upphört .., var det ”Svenska Minerva”, som ensam hade det tunga lasset att köra i kamarillans tjenst. Sturzen-Becker 1: 178 (1861). (De) hade .. hållit ihop och hjälpt varandra med lassen i portgången. Moberg Rosell 39 (1932).
c) (†) i uttr. taga l. hugga lass, äta l. dricka till övermått. J dagh wele wij tagha Lasz. Prytz OS C 2 a (1620). Han har huggit lass, (dvs.) är drucken. Serenius (1741). Weste (1807).
d) [jfr motsv. anv. i d. Uttr. torde syfta på repet varmed stången fastbindes över ett hö- l. sädeslass o. som gör att lasset icke kan glida av fordonet] (†) i uttr. binda lasset, vara avgörande, ”göra slag i saken”. Sörköping skulle thå lasset binda / Huad mann i Stocholm ey kunne winna. PolitVis. 204 (1598).
Ssgr (i allm. till 1): A: LASS-ACKJA. använd för forslande av lass. Högström Lapm. 105 (1747).
-BETING, n. (numera knappast br.) bärgv. vid gruvbrytning, om avlöningssätt vid vilket avlöningen beräknas efter antalet lass av det brutna bärget; jfr BETING, sbst.2 1 b. Wetterdal Grufbr. 358 (1878).
-BRYTNING. (numera knappast br.) bärgv. i fråga om gruvbrytning; jfr -BETING. JernkA 1872, s. 52.
-DRAGARE, m. l. r. om dragdjur. Comenius OrbPict. 58 (1684; uppl. 1683: Lastdragare). VetAH 1819, s. 239. Læstadius 1Journ. 112 (1831).
-HÄST. använd för dragande av lass, arbetshäst. Lagerberg Dagb. 109 (1711; om trosshäst). Den rena ardennern är en bra lasshäst. SD(L) 1904, nr 309, s. 5.
(jfr 1 b) -LAND. (i fråga om ä. förh.) ängsmark av sådan storlek att därpå årligen skördas ett lass hö. Bonsdorff Kam. 702 (1833; efter handl. fr. 1788). Västerb. 1928, s. 110 (i fråga om förh. på 1700-t.).
-MED, r. (i vissa trakter) = -STÅNG. TurÅ 1914, s. 92 (fr. Skåne).
Ssg: lassmed-rep. rep varmed lasstången fastbindes. HdlÅgerupArk. 2/9 1742. ÅgerupArk. Invent. 1764.
-REN, m. l. r. ren som användes ss. dragdjur; stundom om ren som bär börda (jfr LASS, sbst.2 1 c). Landsm. XVII. 1: 23 (1671). Renbeteskomm. 1907, 2: 90 (1844; om ren som bär börda).
(1 b) -RUM. (lass- 1750. lasse- 17781783) (†) i uttr. (så l. så många) lassrum äng l. äng av (så l. så många) lassrum, så l. så många ”lass äng”; jfr -TALS 2. PH 5: 2957 (1750). HdlÅgerupArk. 19/2 1783.
-STÅNG. landt. stång som lägges över ett hö- l. sädeslass o. fastbindes för att hindra höet resp. säden att glida av fordonet. Dahlman Humleg. 91 (1748). Ymer 1935, s. 225.
-TAL. (lass- 1650 osv. lasse- 16221752)
1) till 1: antal lass. RARP 4: 436 (1650). LAHT 1885, s. 44. särsk. (†) i uttr. i lasstal, i hela lass, lassvis. Hööt (blir) vpkört i Lassetaal. OrdnLilleTull. 1622, s. A 3 a.
2) (†) till 1 b, i fråga om antalet lass hö som skördas på visst område. CivInstr. 274 (1688). Thulin Mant. 2: 46 (1935; i fråga om förh. 1726).
Ssg (till -TAL 1): lasstals-beting. (†) bärgv. lassbeting. JernkA 1876, s. 20 (1793).
-TALS, adv. (lass- 1646 osv. lasse- 16641788)
1) till 1: i hela lass, i lass, lassvis; äv. övergående till ett slags måttsbestämning; äv. övergående i substantivisk l. adjektivisk anv., särsk. i uttr. lasstals (av l. med) ngt; äv. bildl.: i stora massor. Murenius AV 131 (1646). Wed och Höö .. har .. blifwit Laszethals, och icke effter Fambn och Parm försålt. SthmStadsord. 2: 21 (1683). Alström .. reste .. till Götheborg och hemförde lasstals tiggare. BL 1: 153 (1835). (Jag) visade min hustru lasstals af enkla, smakfulla hattar. Bergman Lappk. 18 (1904).
2) (†) till 1 b, i uttr. (så l. så många) lasstals äng, så l. så många ”lass äng”; jfr -RUM, -VALL. Några tunne- eller lassetahls åker och engh. RARP 9: 439 (1664).
-VAGN. (†) lastvagn. Bladh (o. Hornstedt) 37 (1799).
(1 b) -VALL. (lass- 1696. lasse- 17581782) (†) i uttr. (så l. så många) lassvall äng, (så l. så många) ”lass äng”; jfr -TALS 2. VDAkt. 1696, nr 327. BoupptVäxjö 1782.
-VED. (†) ved som uppmätes i hela lass (o. icke i famnmått o. d.). HFinlKamF 2: 81 (1562).
-VIS, n. o. adv.
1) (föga br.) sbst., i uttr. i lassvis, i hela lass, lasstals; jfr 2. SDS 1894, nr 309, s. 4. Ved .. antingen i lassvis eller i hektoliter. SvD(A) 1917, nr 319 A, s. 2.
2) adv.: i hela lass, i lass; äv. övergående i substantivisk anv.; ofta i uttr. lassvis av l. med ngt, hela lass av ngt; äv. bildl.: (stora) massor av ngt. Wikforss 1: 596 (1804). Bondveden .. köpes .. lassvis. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 157 (1857). Den .. vittgapande munnen, .. ur vilken skrytet framväller lassvis. Andersson GrDram. 291 (1885, 1910). (Han) fick lassvis med torsk. Samzelius Fänr. 126 (1899).
B (†): LASSE-RUM, -TAL, -TALS, -VALL, se A.
Spoiler title