SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LEVE le3ve2, n.; best. -et; pl. -en ((†) = Crusenstolpe CJ 1: 244 (1845)).
Etymologi
[jfr d. leve; substantivering av pr. konj. leve av LEVA (se LEVA, v.1 1 k)]
eg.: uppmaning l. uppfordran att medelst hurrarop deltaga i hyllning för ngn l. ngt; vanl. oeg.: hurra(rop); leverop; i sht i sg. obest. Höja l. utbringa ett leve (för ngn l. ngt). Ett fyrfaldigt leve för N. N. Ett trefaldigt lundensiskt leve. Crusenstolpe CJ 1: 244 (1845). En af lefven åtföljd skål. SD 1899, nr 408, s. 5. Flere lefven höjdes äfven för Presidenten, åtföljda af kraftiga, taktfasta hurrarop. PT 1908, nr 171 A, s. 3. Ett kraftigt besvarat leve. Upsala 1918, nr 284, s. 4.
Ssg: LEVE-ROP. ropet ”leve (den l. den l. det l. det)”; vanl. oeg.: hurrarop. Crusenstolpe Mor. 5: 195 (1843). SvD(A) 1932, nr 178, s. 18.
Spoiler title
Spoiler content