SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1940  
LIKHET li3k~he2t, i södra Sv. äv. 4~1, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. lighed, t. gleichheit; avledn. av LIK, adj.]
egenskapen l. förhållandet att vara lik ngn l. ngt l. varandra.
1) motsv. LIK, adj. 1. Yttre likhet. Likhet i utseende. Likhet med, förr äv. av ngn l. ngt. En slående, förvillande likhet. Helsingius (1587). CAEhrensvärd (SVS) 1: 234 (1782: af). Ett språk, som icke röjer ens den allra aflägsnaste likhet med svenskan. Schück o. Lundahl Lb. 1: 7 (1901). — jfr AP-, DETALJ-LIKHET m. fl. — särsk.
a) naturv. i uttr. skyddande likhet, skyddande förklädnad; äv. oeg. o. bildl. Strindberg NRik. 16 (1882; bildl.). Rosenius SvFågl. 1: 175 (1916).
b) motsv. LIK, adj. 1 e. Träffa likheten. Dalin Vitt. 6: 68 (c. 1755). Likheten med originalet intygar. Meurman (1846; om avskrift). — jfr PORTRÄTT-LIKHET.
c) (numera knappast br.) i uttr. i likhet med ngt (jfr 2 a, 6), efter mönster av l. i samma form som ngt. AdP 1789, s. 779. Det öfriga (av solfjädern) är utskurit i likhet med spetsar. KonstNyhMag. 1: 43 (1819).
d) (†) konkret: avbild, beläte; skepnad. (Jesus uppenbarade sig) straxt efter sin uppståndelse uti en örtagårdsmästares likhet (för Maria Magdalena). Eneman Resa 2: 152 (1712). JGOxenstierna 4: 96 (1815).
2) motsv. LIK, adj. 2. Likhet med, förr äv. av ngn l. ngt. Helsingius (1587). Denna .. ämbets-princip .. hos några publika Anklagare .. at updrifva hvarje likhet af förseelse til den yttersta brottslighet. LBÄ 1: 6 (1797). Likhet i tänkesätt. Kolmodin Liv. 1: 114 (1831). 3SAH 4: 9 (1889). — jfr LJUD-, SPRÅK-LIKHET m. fl. — särsk.
a) i uttr. i likhet med ngn l. ngt (jfr 1 c, 6), förr äv. med likhet av, i överensstämmelse med ngn l. ngt, på samma sätt som, liksom. NorrlS 1—6: 100 (1798). I likhet med hvad i Europa händer. Ödmann MPark 111 (1800). Med någon likhet af de gamla Stoikerna satte .. (Kristina) menniskans enda värde .. i dygden. Fryxell Ber. 9: 230 (1841). Hellström Malmros 28 (1931).
b) (föga br.) i uttr. utan (all) likhet, ojämförligt; utan like. En ouplöselig och utan all likhet nära Förening. Alnander Sal. 54 (1771). Runeberg 4: 96 (1857).
c) (†) i uttr. efter likhet, bildligt. Efter likhet at tala, är döden nu icke annat för Guds barn än en sömn. Nohrborg 736 (c. 1765).
3) mat. förhållandet att vara av fullständigt samma storlek som l. lika med ngt; äv. konkret, om kvantitet som är lika med en annan. Swedenborg Reg. 9 (1718). När man har twenne likheter fördublar man eller fördelar man med lika på begge sidor, så blifwer doch lika på begge sidor. Därs. 28 Tecknet = sättes emellan två tal, när man vil utmärka deras likhet. Palmquist Räkn. 10 (1750).
4) mat. ekvation. TT 1898, Byggn. s. 118. Den väg, som en fritt fallande kropp tillryggalägger på tiden t, bestämmes av likheten v = ½ gt2. Hedström o. Rendahl Alg. 128 (1915).
5) (†) (riktig) proportion. (Det åligger bärgskollegium) at tilse det skogarne til rätt likhet delas Bruken emellan. Bergv. 2: 274 (1742).
6) (i skriftspr.) motsv. LIK, adj. 5; i uttr. i likhet med ngt (jfr 1 c, 2 a), i enlighet med ngt. I likhet med erhållna order, har jag etc. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Dalin (1853).
7) (numera föga br.) motsv. LIK, adj. 6: likformighet. KOF 1: 224 (1575). Til vinnande af likhet i Hushållningen vid Kyrkorna, komma (osv.). Wallquist EcclSaml. 1—4: 275 (1788). 2SAH 1: Föret. 70 (1801). — särsk. (†) i uttr. hålla (en) likhet (med ngn) i l. med ngt, uppehålla likformighet, handla l. behandla ngt likformigt; handla på samma sätt som ngn. Stiernman Riksd. 540 (1602). At i alle Stifft blifwer hållen en Lijkheet (i ceremonier). Kyrkol. 1: 7 (1686).
8) (†) jämnhet i lynnet; sinnesjämvikt. Ekeblad Bref 2: 310 (1662). Om Sinnets likhet och en rätt invärtes ro. Dalin Arg. 1: 345 (1733, 1754). SvMerc. IV. 1: 103 (1758). — jfr SINNES-LIKHET.
9) motsv. LIK, adj. 7: jämlikhet, jämställdhet; paritet. Skogekär Bärgbo Wen. 79 (c. 1635). Krigskamratskap är, oaktadt subordinationen, ett förhållande af likhet. Geijer I. 1: 32 (1818). Likhet inför lagen. Pallin NTidH 178 (1878).
10) (†) motsv. LIK, adj. 8: sannolikhet; utsikt (till att ngt skall ske). Swedberg SabbRo 246 (1696, 1710). Så framt ringaste likhet var til seger. Dalin Hist. 1: 87 (1747). Efter all likhet. Ekelund Fielding 50 (1765). Ljunggren SVH 5: 145 (i handl. fr. 1816).
11) (†) motsv. LIK, adj. 10: rätt, rättvisa, billighet; berättigande. Schroderus Waldt 44 (1616). Det iagh skulle kunna befrija honom finner iagh ingen lijkheet till i mitt samwete. ConsAcAboP 5: 66 (1680).
Ssgr (i allm. till 1 l. 2): LIKHETS-ASSOCIATION. filos. motsatt: beröringsassociation. Schéele Själsl. 224 (1895).
-DRAG. drag (se d. o. I 28) vari ngn l. ngt liknar ngn l. ngt. Gustaf III 3: 157 (1807).
-FLAGG. sjöt. i signalställ ingående signaltecken som upprepar det första, andra l. tredje tecknet i en av flera signaltecken bestående signal. KrigVAH 1854, s. 90 (”74”). —
-PUNKT. jfr -DRAG. Thomander 2: 467 (1860).
-SLUT, n. (†) filos. Likhetsslut (ratiocinia æquipollentiæ, l. conclusiones ad æquipollentiam) äro sådana, i hvilka man utur en sats härleder en annan, som allenast genom orden skiljer sig derifrån, eller ock som innehålles i den förra och genom dess utveckling framstår. Lindblom Log. 181 (1836). Afzelius Log. 47 (1847).
-TECKEN. [jfr t. gleichheitszeichen]
1) mat. tecken (=) som sättes mellan tvenne matematiska uttryck för att utmärka att de äro sinsemellan lika stora. Holmlin Arithm. 13 (1819). Vid medlet af 1500-talet infördes likhetstecknet = af Recorde (1557). PedT 1890, s. 426.
2) bildl.; särsk. i uttr. sätta likhetstecken mellan (olika saker) o. d., anse l. förklara (olika saker) vara sinsemellan lika l. likvärdiga. SvLittFT 1834, sp. 817. Hon .. sätter likhetstecken mellan pedagoger och pedanter. VL 1901, nr 21, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content