SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LITER li4ter, r. l. m.; best. -n; pl. i bet. 1 =, i bet. 2 -trar. Anm. I ä. tid användes den franska formen litre; best. litren; pl. litres. Berzelius Kemi 3: 275 (1818: Litre). Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 36 (: litres). Almström KemTekn. 1: 15 (1844: Litren).
Etymologi
[liksom dan. o. t. liter av fr. litre, av ä. fr. lit(e)ron, rymdmått för säd o. d., av mlat. litra, rymdmått för flytande varor, av gr. λίτρα, viss viktsenhet]
1) metersystemets enhet för rymdmått, i det närmaste motsvarande en kubikdecimeter; i skrift ofta förkortat l. En, två osv. liter vatten, mjölk, brännvin, frukt, salt. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 76. SFS 1878, nr 49, s. 3. — jfr CENTI-, DECI-, DEKA-, HALV-, HEKTO-, MINUT-LITER m. fl.
2) (vard.) om literbutelj; särsk. om sådan som innehåller (l. innehållit) brännvin, konjak o. d. Åtskilliga (järnvägsarbetare) som under resan .. för mycket smakat på sina litrar. SD(L) 1900, nr 480, s. 2. En slogs med litern. Siwertz JoDr. 108 (1928).
Ssgr (i allm. till 1): LITER-BUTELJ. butelj rymmande en liter; äv. (vard.) med inbegrepp av innehållet (i sht brännvin, konjak o. d.). WoJ (1891). Moberg Sedebetyg 349 (1935).
-FLASKA. jfr -BUTELJ.
-MÅTT.
-TAL. (i fackspr.) antal liter. Smedman Kont. 6: 40 (1884).
-VIKT. (i fackspr.) vikt per liter. —
-VIS, adv. Sälja bär litervis.
Spoiler title
Spoiler content