SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LJUMMEN jum3en2, adj. ljumna; n. o. adv. ljummet. Anm. Utom i starkt bygdemålsfärgat spr. användes ordet bl. i sg. obest. o. ss. adv. Övriga former ersättas med motsv. former av LJUM, adj.2, l. LJUMMIG.
Ordformer
(liöm(m)in 1613. ljummen 1888 osv.)
Etymologi
[fsv. liomin, sv. dial. ljummen; till stammen i LJUM, adj.2]
(i vissa trakter) = LJUM, adj.2 1. Liömit Watn. Chesnecopherus RegIter B 4 b (1613). Nere vid havet och på slätten (i Venezuela) är det ganska ljummet. GHT 1937, nr 192 B, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content