SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LUMP lum4p, sbst.2, i bet. 1, 2, 3 r. l. m., i bet. 4 m. ((†) n. Ambrosiani DokumPprsbr. 5 (i handl. fr. 1613: papper Lumpet)); best. -en (ss. n. -et); pl. (numera bl. i bet. 3 o. mera tillf. i bet. 4) -ar (Möller (1745; under auge; i bet. 1), Rydberg Varia 249 (1887, 1894; i bet. 4)).
Etymologi
[jfr d. lump, holl. lomp; av t. lump, trasa, avfall, trashank, av roten i feng. (ge)limpan, st. v., inträffa, slumpa till, motsv. fht. limphan, mht. limpfen, falla efter, passa; urspr.: falla ned, hänga slappt ned; jfr nor. dial. limp, m., flik (på kläder), av nt. limpe, spetsarna o. kanterna på tyg, samt eng. limp, adj., mjuk, böjlig, ävensom sanskr. lámbate, hänger ned; jfr äv. parallellroten germ. lamb- i mht. lampen, hänga slappt ned, t. dial. lampe, hängbuk. — Jfr LUMPA, sbst., LUMPEN, LUMPERI, LUMPIG]
1) kasserade stycken l. utslitna plagg av textilier; tygavfall; trasor, klutar; i sht om dylika stycken l. plagg ss. material för tillvärkning av papper, papp l. spånadsmaterial; numera bl. i sg.; äv.: samling l. hög av lump, ävensom i utvidgad anv., innefattande äv. andra kasserade ting: skräp; äv. bildl. Samla, sortera, rensa, skära lump. Lägg det i lumpen! äv. oeg.: kasta bort det! Ambrosiani DokumPprsbr. 89 (i handl. fr. 1730). Ett mindre dyrt råämne (för papperstillvärkning) än lump. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 100. (Flickans) dräkt var lump. Fröding NDikt. 137 (1894). Till lumpen med alla skråprogram / som sätta konsten i burar! Bergman TrAllt 188 (1926, 1931). — jfr BOMULLS-, HAMP-, LINNE-, PAPPERS-, SKRÄDDAR-, STICKYLLE-, YLLE-LUMP m. fl. — särsk.
a) (†) linneskav. Linc. (1640). Hamb. (1700).
b) (†) i pl.: lumpor. Möller (1745, 1755; under auge).
2) (föraktligt, vard.) företrädesvis i sg. best., om ngns dräkt, särsk. om (slitna) vardags- l. arbetskläder o. d. Vi (hade) kastat af oss lumpen och gingo ut i sjön. Engström Häckl. 234 (1913). SvD(A) 1930, nr 355, s. 8. — särsk. i sg. best., om militäruniformen. Siwertz Lörd. 74 (1917). Nu skall han in i lumpen (dvs. börja fullgöra sin värnplikt). NDA(A) 1936, nr 80, s. 9.
3) [möjl. urspr. o. eg. samma ord som LUMP, sbst.1] skogsv. vid skogsavvärkning: (vanl. på grund av rötskada) frånskild o. kasserad del av fälld trädstam; äv. koll., om skogsavfall som utgöres av dylika delar. BtRiksdP 1905, 1: 1, nr 103, Bil. s. 17 (koll.). HbSkogstekn. 232 (1922). Lumparna kunna .. användas för kolning i skogen. SvSkog. 803 (1928).
4) trashank, slusk; simpel l. tarvlig person; stackare, kräk; äv. bildl. CGvBrinkman (1831) hos Wrangel BrinkmTegn. 260. CVAStrandberg 2: 330 (1865; bildl.). Just nu tycker jag, att jag handlat som en lump. Wägner Pennsk. 208 (1910). Jag trodde inte, att du var rädd om en sådan lump som mej. Moberg Rosell 245 (1932). Endast lumpen är blygsam. Holm BevO 27 (1939).
Ssgr (till 1. Anm. Ssgrna kunna äv. vara bildade till LUMPA, sbst.): A: LUMP-ARBETE~020 l. ~200. (i fackspr.) arbete som avser beredning (förädling) av lump (särsk. till spånadsmaterial l. för papperstillvärkning). FFS 1924, s. 1384.
-BAL; pl. -ar. (i fackspr.) jfr BAL, sbst.2 1. SFS 1893, Bih. nr 80, s. 2.
-BINGE. (i fackspr.) för förvaring av lump vid pappersbruk. Clemensson 1KlippanPprsbr. 250 (i handl. fr. 1834).
-BLEKNING. (i fackspr.) vid framställning av papper. Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 31.
-BOD. (lump- 1853 osv. lumpe- 1769)
1) bod (magasin) för uppköp (mottagning) o. förvaring av lump; särsk. (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) vid pappersbruk: lumpmagasin. Clemensson 1KlippanPprsbr. 245 (i handl. fr. 1769). Ambrosiani DokumPprsbr. 372 (1923).
2) bod för uppköp o. försäljning av gamla kläder o. andra gamla (bohags)ting. Berndtson (1880). En sabel som han köpt i en lumpbod. Strindberg NRik. 97 (1882). Hallström Händ. 213 (1927).
-FIBER. (i fackspr.) NordBoktrK 1907, s. 244.
-FISK, se LUMP, sbst.1 ssgr.
-GARN. (i fackspr.) av lumpull; trasgarn. KatalIndUtstSthm 1897, s. 62.
-HANDLARE. Weste (1807). AdrKalSthm 1921, s. 1628.
-HANDLERSKA. Heinrich (1814).
-HARPA, r. l. f. (i fackspr.) vid pappersbruk: lumprensningsmaskin. Ambrosiani DokumPprsbr. 372 (1923).
-HÖG, r. l. m. —
-KNIV. (i fackspr.) använd vid handsortering av lumpen vid handpappersbruk. BoupptVäxjö 1856.
-KROK. (förr) vid pappersbruk: värktyg i form av en hacka med två klor för sönderdelning av lump. Ambrosiani DokumPprsbr. 372 (1923).
-LADA. (†) = -MAGASIN. Ambrosiani DokumPprsbr. 206 (i handl. fr. 1788). Därs. 372 (1923).
-MAGASIN. för förvaring av lump, särsk. vid pappersbruk. SvT 1852, nr 25, s. 2.
-MÅNGLARE. (†) = -HANDLARE. Schroderus Comenius 492 (1639).
-PAPP. (i fackspr.) tillvärkad av lump, grålumppapp. Palmberg Hels. 783 (1889).
-PAPPER. (i fackspr.) tillvärkat av linne- l. bomullslump l. av en blandning av dessa lumpsorter l. (numera) med tillsats av pappersmassa (cellulosa). Åkerman KemTechn. 2: 434 (1832). Elge BoktrK 120 (1915).
-PISKARE, r. l. m. (i fackspr.) vid pappersbruk: lumprensningsmaskin. TT 1901, Allm. s. 24.
-RENSNINGSMASKIN. (i fackspr.) vid pappersbruk: maskin varmed lumpen befrias från sand, damm o. obrukbara småfibrer. GHT 1896, nr 298 B, s. 1.
-RISSEL. (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) vid pappersbruk: bord för sortering o. sönderdelning av lump, sorteringsbord. Ambrosiani DokumPprsbr. 122 (i handl. fr. 1828). Därs. 373 (1923).
-RISTARE. (förr) vid pappersbruk: arbetare vid lumpsorteringen. Ambrosiani DokumPprsbr. 373 (1923).
-SAMLARE. (lump- 1738 osv. lumpe- 1712) person som far omkring o. köper upp lump; äv. (skämts.) bildl., om person som samlar på allehanda skräp. VDAkt. 1712, nr 262. Clemensson 1KlippanPprsbr. 35 (1923; efter handl. fr. 1680). GHT 1934, nr 77, s. 3 (bildl.).
-SAMLERSKA. jfr -SAMLARE. Lind (1749).
-SAX. (i fackspr.) vid pappersbruk: maskin varmed lumpen sönderdelas. TT 1901, Allm. s. 24.
-SJUKA, r. l. f. (numera föga br.) med. lungmjältbrand (ofta förekommande hos personer som hantera lump). Wretlind Läk. 7: 112 (1899). Wirgin Häls. 2: 232 (1931).
-SKATT. (lumpe-) (förr) för pappersbruks räkning i lump utgående skatt. Ambrosiani DokumPprsbr. 47 (i handl. fr. 1749). Heckscher SvEkonH 1: 512 (1936; efter handl. fr. 1600-talet).
-SKRIVPAPPER~020. (i fackspr.) jfr -TRYCKPAPPER. Clemensson 1KlippanPprsbr. 17 (1923).
-SKÄRERI 1004 l. 3~002 (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) vid pappersbruk: lokal där lumpen sorterades o. sönderdelades, lumpsorteringen. Ambrosiani DokumPprsbr. 203 (i handl. fr. 1788). Därs. 373 (1923).
-SKÄRERSKA. (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) vid pappersbruk: arbeterska i ”lumpskäreri”, lumpsortererska. Ambrosiani DokumPprsbr. 186 (i handl. fr. 1780). Därs. 373 (1923).
-SKÄRNINGS-MASKIN. (i fackspr.) vid pappersbruk: maskin för lumpens sönderdelning, lumpsax. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 33.
-SORTERARE. (i fackspr.) särsk. vid pappersbruk. —
-SORTERERSKA. (i fackspr.) särsk. vid pappersbruk. —
-SORTERING. särsk. (i fackspr.) vid pappersbruk o. d.: sortering av lump efter dess art o. beskaffenhet med hänsyn till renhet, finhet, vithet, nötning, styrka; i sg. best. äv. om lokal där dylik sortering utföres. Ambrosiani DokumPprsbr. 373 (1923).
-TRYCKPAPPER~020. (i fackspr.) av linne- l. bomullslump l. en blandning av bådadera, numera med tillsats av cellulosa. TLev. 1905, nr 27, s. 1. SFS 1920, s. 2469.
-ULL. (i fackspr.) spånadsämne, huvudsakligen erhållet gm sönderdelning o. kardning av yllelump. Åstrand (1855).
-VATTEN. (†) för rengöring av lump avsedd för papperstillvärkning. Linné Öl. 5 (1745).
B (†): LUMPE-BOD, se A.
-MARK. lump av en marks vikt, erlagd ss. lumpskatt. Ambrosiani DokumPprsbr. 35 (i handl. fr. 1757).
-SAMLARE, -SKATT, se A.
-VÄRK, n. skräp, strunt. Schroderus Albert. 3—4: 271 (1638).
C [av t. lumpen-] (†): LUMPEN-SAK. [t. lumpensache] (†) struntsak, bagatell, lappri. Ekeblad Bref 1: 60 (1650). Schultze Ordb. 3966 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content