SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LUPUS 4pus, r.; best. -en, i best. anv. ofta utan slutartikel.
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. lupus; av mlat. lupus, böld, svulst; av lat. lupus, varg, besläktat med ULV. — Jfr LUPIN, LUPP, sbst.1—3]
med. kronisk hudsjukdom som ofta medför svåra förstörelser i huden; dels om en form av hudtuberkulos, vanl. lokaliserad till ansiktet, dels om en icke smittsam hudsjukdom av okänd orsak, likaledes lokaliserad till ansiktet; förr äv. allmännare, om sjukdom som medför svåra hudförändringar. Hygiea 1841, s. 310. Neander Tuberk. 90 (1928).
Ssgr (med.): LUPUS-NÄSA. delvis förstörd av lupus. Kræmer ResJap. 91 (1913). Strandberg HudSj. 49 (1924).
-PATIENT.
-SJUK.
-SJUKDOM~02 l. ~20. lupus. BtRiksdP 1904, Saml. 1. I. 3: nr 67, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content