SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1941  
LYNCH- lyn3ʃ~, äv. LYNK- lyŋ3k~.
Ordformer
(lynch- 1837 osv. lynk- 18861932)
Etymologi
[av eng. (urspr. amer.) lynch-, sannol. urspr. i ssgn lynch-law (se LYNCH-LAG). Ssgsleden antages utgöra namnet på en person, enl. det sannolikaste antagandet kapten William Lynch från Pittsylvania i Virginia, som uppges vara den som först (i Virginia omkring år 1776) organiserade en lynchdomstol]
ss. förled i ssgr.
Ssgr (Anm. Ssgrna kunna äv. hänföras o. hänföras numera i allm. till LYNCHA): LYNCH-DOMSTOL~02 l. ~20. [jfr eng. lynch-court] domstol (med självtagen befogenhet) som dömer ngn till lynchning. DN 1900, nr 11014 A, s. 3.
-JUSTIS. [jfr t. lynchjustiz] jfr -RÄTTVISA. Nilsson PrimRel. 169 (1911).
-LAG, r. l. m. [efter eng. lynch-law] om bruket av lynchning betraktat ss. norm l. lag. CFafWingård (1837) hos Roos FamArkiv 192. —
-RÄTTVISA~020. skipad gm lynchning.
Spoiler title
Spoiler content