SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÄSKA mäs3ka2, v. -ade (pr. ind. sg. akt. -ar Oec. 179 (1730) osv.; pass. -as Dahlman Reddej. 149 (1743) osv.; -es Dahlman Reddej. 153 (1743), Juslenius 209 (1745). — imper. mäsk Schultze Ordb. 2927 (c. 1755); -a Rålamb 13: 79 (1690) osv. — ipf. -ade Schultze Ordb. 2927 (c. 1755) osv.; -te Schultze Ordb. 2927 (c. 1755). — sup. -at Schultze Ordb. 2927 (c. 1755) osv.; -t Schultze Ordb. 2927 (c. 1755). — p. pf. -ad Schultze Ordb. 2928 (c. 1755) osv.). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(mäska 1690 osv. mäskia 1639—1690)
Etymologi
[jfr d. mæske, nor. dial. meiska, mnt. meschen, blanda, t. maischen; avledn. av MÄSK]
1) motsv. MÄSK 1: bereda (råprodukterna vid tillvärkning av brännvin, jäst l. öl) till mäsk, varvid de organiska ämnena i maltet osv. nedbrytas (o. stärkelsen förvandlas i socker o. dextrin) o. de lösliga beståndsdelarna lösas i vatten. Schroderus Comenius c 9 a (1639). När alt maltet sålunda är uti karet, slås mera upkokat vatten dertil, och mäskas det så tiockt eller tunt som man vil hafva drickat starkt til. Warg 645 (1755). Den finkelolja, som (vid brännvinsbränning) kommer från mäskad potatis. LbFolksk. 809 (1892). Walin Födoämn. 170 (1906). — jfr AV-, IN-, KLAR-, TILL-MÄSKA m. fl. — särsk. (†) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: mäsk (i bet. 1). Rålamb 13: 77 (1690). (Enl. 1815 års brännvinsförordning) fick man hafva vef att omröra mäskningen. QLm. 4: 15 (1833). Landsm. XI. 10: 21 (c. 1888).
2) fisk. motsv. MÄSK 2.
a) intr.: lägga ned mäsk i fiskevatten för att locka dit fisk; äv. allmännare, om utkastande av varjehanda lockmat i vattnet. Mäska för fisk. Weste (1807). Ibland mäskade vi för löjorna genom att hälla en halv pyts mjöl- eller kliblandat vatten något ovanför den plats, där håven hölls sänkt. Sparre Spinnspö 129 (1930).
b) tr.: göra (en plats, en mjärde o. d.) lockande för fisken gm att där nedlägga mäsk l. annan lockmat. Mörten .. fångas .. i mjärdar, som mäskas för att lämna bättre fångst. Uppl. 2: 159 (1903). Hammarström Sportfiske 240 (1925).
Särsk. förb.: MÄSKA IN10 4. (i fackspr.) till 1: inmäska. Klint (1906). —
MÄSKA PÅ. (†) till 1: hälla vatten o. d. på (ngt) så att det blir mäsk; äv. med vätskan ss. obj.; äv. abs. Rålamb 13: 79 (1690). Oec. 179 (1730). Dahlman Reddej. 153 (1743). —
MÄSKA TILL. (†) till 1.
1) tillreda mäsk. Valleria Hush. 56 (c. 1710).
2) bereda gm mäskning. Han, som til hugnad för hvarjom och enom / Mäskade til första brygden af Ris. Lenngren (SVS) 2: 310 (1794). —
MÄSKA UT. (†) till 2 b: mäska (ngt). Vid notdragning .. brukar man kasta mäsk i varpet, hvilket kallas att mäska ut noten. GFiskaren 40 (1845).
Ssgr (till 1): A: MÄSK- l. MÄSKE-, se mäsk ssgr.
B: MÄSKNINGS-KAR. (mindre br.) mäskkar. BoupptRasbo 1750. SPF 1855, s. 293. —
-ÅRA. (†) = mäsk-åra. JernkA 1833, s. 557.
Spoiler title
Spoiler content