SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MÖBEL 4bel, r. l. m., äv. (i vissa trakter, numera bl. starkt bygdemålsfärgat) n. (Roberg Beynon 231 (1697), LoW Inl. 34 (1911)); best. -n (De Geer Hjertkl. 145 (1841) osv.) ((†) -belen KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 24; -blen SvMerc. IV. 4: 179 (1759), Widegren (1788)); pl. möbler (HTSkån. 1: 211 (1658) osv.), äv. (numera bl. i Finl.) = ((Stenbock o.) Oxenstierna Brefv. 1: 248 (1701); jfr Bergroth FinlSv. 68 (1916)).
Ordformer
(meubel (-ell) 16501837. meuble 17421792. meubler, pl. 16581876. moubler, pl. 17031710. möbel 1680 osv.)
Etymologi
[jfr d. møbel, t. möbel; av fr. meuble, sbst. (o. adj.), av lat. mobilis, adj. (mobile, adj. n.), rörlig (se MOBIL). — Jfr MOBB, MOBILIER, MÖBLEMANG, MÖBLERA]
1) (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) bohagsting l. husgerådssak; förr äv.: lösöreföremål i allm., ss. klädesplagg, fordon o. d.; förr särsk. om (mindre) prydnadsföremål (ss. tavlor, speglar o. d.), ”tapeter” l. väggbonader o. d.; jfr MOBILIER. HTSkån. 1: 211 (1658). Väggarnes .. utsirande med andre Meubler, såsom Contrefaits och Taflor. Dalin Arg. 2: nr 44, s. 8 (1734). GbgMag. 1759, s. 23 (om släde). Svamp-dosor, de artiga möblerna. Wallenberg (SVS) 1: 169 (1771). VDAkt. 1792, nr 567 (om mässhake). (Älvorna) hänga föremål av silver ock andra ”möbler” ut att fäjas på vissa platser i skogen. Landsm. 1911, s. 391 (fr. Åland).
2) [specialanv. av 1] om större (flyttbara l. väggfasta) inredningsföremål i rum o. d. (i sht av trä), ss. bord, stolar, skåp, sängar o. d.; i äldre språkprov ofta svårt att skilja från 1. Moderna, antika, stoppade möbler. Soffan var en praktfull möbel i rokokostil. Gref giskar har sagt åp min swärmors hus och låter här säliga sina meubell och sölf. (Stenbock o.) Oxenstierna Brefv. 1: 248 (1701); möjl. till 1. Moberg Gr. 198 (1815). Almar lämna ett vackert virke, som mycket användes till förfärdigande af möbler. LbFolksk. 194 (1890). Lektor Lucius .. hyste in sina utsökta gamla ärvda möbler .. i en femrumslägenhet. Hellström Malmros 21 (1931). — jfr ALLMOGE-, DOCK-, EMPIR-, FÖRMAKS-, FÖRVARINGS-, GOLV-, KOMBINATIONS-, KORG-, LIGG-, LYX-, MAHOGNY-, MATSALS-, PLYSCH-, SALONGS-, SITT-, SKOL-, SÄNGKAMMAR(S)-, TRÄDGÅRDS-MÖBEL m. fl.
3) koll.: samling l. uppsättning av i samma stil förfärdigade möbler för ett rum o. d., möbelgarnityr; förr möjl. äv. med inbegrepp av tapeter l. väggbonader o. d.; jfr MÖBLEMANG. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 24. Ett litet mahognybord mellan fenstren samt dylika stolar med svart skinn, som utgjorde en alltför proper meubel. Tersmeden Mem. 2: 9 (1734). I .. (kammarens) möblering fanns väl ingen större lyx än i de öfriga rummen, men möbeln var ny. De Geer Hjertkl. 145 (1841). PT 1908, nr 60 A, s. 3. — jfr DIVANS-, EMPIR-, FÖRMAKS-, KORG-, MAHOGNY-, MATSALS-, PLYSCH-, SALONGS-, SÄNGKAMMAR(S)-, TRÄDGÅRDS-MÖBEL m. fl.
4) i bildl. anv. av 1 o. 2.
a) (†) om djur som ofta vistas i en människas bostad, ss. hund, katt o. d.; äv. koll. (jfr 3), om ohyra. Roberg Beynon 215 (1697, 1727; koll.). SvMerc. IV. 4: 179 (1759; om en bortsprungen hund). Emedan hvar och en har haft sin egen katt, / Som utaf meubler var hvar endas största skatt. Livin Kyrk. 47 (1781).
b) (numera bl. mera tillf.) om person med tanke på (stadigvarande) vistelse på en plats l. i ett hus l. hos en person o. d.; förr äv. i uttr. en vacker möbel, ironiskt, om otrevlig l. föga tilltalande person; jfr INVENTARIUM 5 slutet. Posten 1769, s. 1042 (om cicisbé). Den där namnlöse fästman, som Far din förskrifvit för dig! Det lär vara en vacker möbel, efter gubben gör så mycken hemlighet af honom! Altén Fästm. 11 (1796). (Betjänten) Erikson är en möbel, ingenting annat. Roos OsynlVäg. 93 (1903). Thulin Boo Köksv. 99 (1931).
c) (starkt vard.) övergående i anv. ss. oböjligt predikativt adj.: redlöst berusad; jfr LIK, sbst.1 3. Vara möbel. Landsm. XVIII. 8: 29 (1900). Laurin 1Minn. 71 (1929).
Ssgr: (1, 2) MÖBEL-ADRESS. (†) möbelaffär, möbelfirma; jfr adress 2. PT 1758, nr 2, s. 4. PH 7: 5713 (1764).
(2) -AFFÄR. jfr affär 6. KatalIndUtstSthm 1897, s. 74.
(2) -ARKITEKT. jfr arkitekt b α. TT 1900, Allm. s. 240.
(2) -BEKLÄDNAD. konkret: möbelklädsel. MeddSlöjdF 1889, s. 32.
(2) -BEN. jfr ben, sbst.1 II 2 b. Wrangel Konststil. 41 (1897).
(2) -BESLAG. jfr beslag I 1 b α. Åkerman KemTechn. 1: 312 (1832).
(1, 2) -BOD. (i sht förr) jfr bod, sbst.1 (2 o.) 3. PT 1758, nr 48, s. 4.
(2) -BORSTE. [jfr t. möbelbürste] för borstning av möbler. UB 6: 547 (1874).
(2) -BÅRD. tunn skiva trämosaik med bårdmönster, avsedd att anbringas som ram kring större yta på en möbel, ådra. GHT 1895, nr 255, s. 3.
(1, 2) -DAMAST. [jfr t. möbeldamast] om damast(vävnad) avsedd för möbelklädsel, förr möjl. äv. för väggbeklädnad o. d. (jfr möbel 1). KlädkamRSthm 1752 A, s. 494.
(2) -FABRIK. [jfr t. möbelfabrik] ArbB 166 (1887).
(2) -FABRIKATION. AHB 123: 42 (1885).
(2) -FERNISSA, r. l. f. [jfr t. möbelfirnis] för fernissning av möbler. AHB 39: 88 (1870).
(2) -FIRMA, r. l. f.
(2) -FJÄDER. möbelresår. JernkA 1884, s. 378.
(2) -FOT. Adler Meyer 253 (1894).
(2) -GARNITYR. [jfr t. möbelgarnitur] = möbel 3. Freja 1873, s. 175.
(1, 2) -HANDEL. särsk. konkret: möbelaffär. Dalin (1853).
(1, 2) -HANDLARE. person som driver handel med möbler o. d. PT 1758, nr 81, s. 4.
(2) -HANTVÄRK~20 l. ~02. om hantvärksmässig möbeltillvärkning o. härpå grundat yrke. Landsm. XVIII. 1: 1 (1912).
(2) -HISTORIA. (framställning av l. lära(n) om) möblernas o. möbelstilarnas utveckling genom tiderna. 1MinnNordM VIII. 1: 1 (1884).
(2) -HISTORISK. jfr -historia. KarlJohStil. 7 (1924).
(2) -HUD. (i fackspr.) jfr -läder. Form 1934, s. 147.
(2) -INDUSTRI. om industriell möbeltillvärkning o. härpå grundad näring; äv. konkret, om alster av dylik tillvärkning; jfr industri 3. TT 1871, s. 5. MeddSlöjdF 1899, 1: 29 (konkret).
(2) -INLÄGGNING~020. jfr inläggning 1. Eichhorn KonstH 108 (1881).
(2) -KATTUN. [jfr t. möbelkattun] (i sht förr) jfr -damast. DA 1808, nr 92, Bih. s. 3.
(2) -KLÄDSEL. i sht konkret; jfr klädsel 4. KatalIndUtstSthm 1897, s. 106.
(2) -KONST. äv. konkret, koll.; jfr konst 4 (b). MeddSlöjdF 1897, 2: 60. SvUppslB (1934; konkret).
(2) -KONSTNÄR~20 l. ~02. jfr konstnär 2 o. -arkitekt. MeddSlöjdF 1900, 1: 16.
(2) -KRETONN. jfr -damast. Fyris 1894, nr 142, s. 4.
(2) -KÄRRA, r. l. f. kärra l. (mindre) flakvagn för transport av möbler; jfr -vagn. NerAlleh. 1896, nr 232, s. 3.
(2) -LACK. för lackering av möbler. AHB 131: 35 (1887).
(2) -LAGER, n. jfr lager, sbst.3 2.
(2) -LÅS. jfr lås 1. SundsvP 1886, nr 151, s. 3.
(2) -LÄDER. (i fackspr.) (tunnare) läder som användes till möbelklädsel o. d. Hirsch LbGarfv. 23 (1898).
(2) -LÄRFT. (förr) jfr -damast. Synnerberg (1815).
(2) -MAGASIN. [jfr t. möbelmagazin] förvarings- l. lagerrum för möbler; äv. om möbelaffär; äv. (ngt vard.) oeg., om bostadsrum l. våning med alltför riklig möblering. Deras hem är ett riktigt möbelmagasin. DA 1808, nr 6, Bih. s. 2 (om affär). Norrtullsgatan liknade .. ett möbelmagasin och gaf .. inblickar i de flyttande familjernas lif. Wägner Norrt. 5 (1908).
(2) -MAKARE. (†) möbelsnickare. Hagdahl DBäst. 127 (1885). Björkman (1889).
(2) -MÅLERI. (i fackspr.) konst(en) att måla möbler. Fatab. 1931, s. 242.
(2) -MÅLNING. om handlingen l. konsten att måla möbler; jfr -måleri. Fatab. 1927, s. 165.
(2) -NUBB. (i sht i fackspr.) i sht koll.: möbelspik. LdVBl. 1846, nr 22, s. 3.
(2) -ORNAMENT. ornament på möbel; särsk. snick. tunn skiva av snidat l. i mönster pressat trä (förr äv. av mosaikarbete), avsedd att anbringas ss. ornament på möbel; jfr -bård. AHB 123: 42 (1885).
(2) -PACKARE. person som (yrkesmässigt) förpackar möbler (vid möbelfabrik o. d.). InkBeskattnNorrk. 1911, s. 26.
(2) -PISKA, r. l. f. (numera föga br.) möbelpiskare. BoupptVäxjö 1883. RedBlindinstTomteb. 1897—98, s. 12.
(2) -PISKARE, r. l. m. redskap av (stundom överklädd) flätad rotting o. d. för piskning av möbler. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 162. VaruhbTulltaxa 1: 428 (1931; om överklätt redskap).
(2) -POLERARE. person som (yrkesmässigt) polerar möbler (vid möbelfabrik o. d.). Åkerman KemTechn. 2: 499 (1832).
(2) -POLERERSKA. jfr -polerare. Tholander Ordl. (c. 1875).
(2) -POLERING. äv. konkret. —
(2) -POLITYR. [jfr t. möbelpolitur] konkret: polityr för (l. på) möbler. Almström KemTekn. 2: 338 (1845).
(2) -RESÅR. resår till l. i stol l. soffa o. d. AB 1865, nr 222, s. 1.
(2) -RIPS. (i sht förr) jfr -damast. Berg Handarb. 197 (1874).
(2) -RITARE. jfr -arkitekt. TT 1893, Byggn. s. 13.
(2) -RITNING. särsk. konkret: ritning till en möbel. GHT 1895, nr 246, s. 1.
(2) -RULLE. (i fackspr.) (i vridbar klove l. bygel lagrad) rulle under möbelfot o. d., avsedd att underlätta förflyttning av möbeln. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 105.
(2) -SERIE. (i sht i fackspr.) gm standardisering uppkommen serie av möbler (som tillvärkas fabriksmässigt i stor skala). Möbelserie i björk med 10 pjäser. Form 1939, s. 149.
(2) -SIDEN. jfr -damast. KarlJohStil. 51 (1924).
(2) -SITS. (förr) (glansig) sits (ett slags finare bomullstyg), ofta med tryckta mönster av blad o. blommor o. d., i sht använd ss. möbelklädsel. DA 1808, nr 70, Bih. s. 2.
(2) -SKOJARE. (vard., numera bl. tillf.) person som driver mer l. mindre bedrägliga affärer med möbler. Lundell (1893).
(2) -SKULPTUR. särsk. konkret, om ornament (i relief) o. d. på möbler. HbSkogstekn. 871 (1922).
(2) -SLÖJD. om (hantvärksmässig l. ss. hemslöjd bedriven) möbeltillvärkning; möbelsnickeri; jfr -hantvärk. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 110.
(2) -SLÖJDARE. jfr -slöjd. Landsbygdens möbelslöjdare. MeddSlöjdF 1887, s. 113.
(2) -SNICKARE. snickare som tillvärkar möbler; särsk. (om ä. förh.): snickare som tillvärkade (finare) skåp, sekretärer o. d. (stundom motsatt: stolmakare); jfr ebenist, konst-snickare. Salomon Slöjdsk. 1: 67 (1876). Den .. stränga gränsskillnaden mellan möbelsnickare och stolmakare (synes) ha betydligt mildrats (i början av 1800-talet). KarlJohStil. 17 (1924).
(2) -SNICKERI. värksamhet(en) l. konst(en) att tillvärka möbler; möbelhantvärk; möbelindustri; äv. konkret, om värkstad l. fabrik för tillvärkning av möbler. Eneberg Karmarsch 1: 228 (1858). Åkerlund BlancoFombona Guldm. 168 (1930; konkret).
(2) -SNIDARE. jfr -snideri. Fatab. 1931, s. 242.
(2) -SNIDERI. i sht abstr.; jfr -skulptur. SvD(A) 1920, nr 35, s. 6.
(2) -SNODD, r. l. m. (grövre) snodd avsedd att användas ss. prydnad (dekorativ garnering) på stoppade möbler. PriskurCronquist 1898, s. 33.
(2) -SNÖRE. (numera föga br.) möbelsnodd (l. spännsnöre). VGR 1830, Verif. s. 32. SD 1896, nr 414, s. 8.
(2) -SPIK. (i sht i fackspr.) om stift med stora, buktiga (ihåliga) huvud (av mässing o. d.), i sht använda i dekorativt syfte (för att fästa klädsel) på möbler; tännlika; i sht koll. JournManuf. 1: 138 (1825; koll.).
(2) -SPÅN. (numera knappast br.) fin träspån använd ss. fyllnadsmaterial vid möbelstoppning, träull. ArbB 236 (1887). SFS 1896, nr 28, s. 13.
(2) -STIFT. möbelspik. VexjöBl. 1844, nr 6, s. 4.
(2) -STIL. konstriktning inom möbelsnickeriet; äv. konkretare: stil i vilken en möbel utföres l. är utförd. MeddSlöjdF 1897, 1: 68. HantvB I. 2: 371 (1934; konkretare).
(2) -STOMME. (i fackspr.) stomme (av trä o. d.) i en möbel. SvSlöjdFT 1926, s. 77.
(2) -STOPPARE. (mera tillf.) person som stoppar möbler; jfr tapetserare. Meurman (1847).
(2) -STOPPNING. värksamhet(en) l. konst(en) att stoppa möbler; äv. konkret, om fyllnadsmaterialet. Kleen Kvinn. 117 (1910).
-STYCKE. [jfr t. möbelstück (i bet. 2)]
1) (†) till 1: stycke l. våd av (vävd) tapet. HusgKamRSthm 1724—26, s. 771. Därs. 1766, s. 591.
2) [jfr motsv. anv. i t., ävensom eng. piece of furniture] (tillf.) till (2 l.) 3; = möbel 2. Tenow Solidar 1: 86 (1905).
(2) -STÄLL. [jfr d. møbelstel] (i vissa trakter) möbelstomme. IndUtstMalmö 1896, s. 5.
(2) -TILLVÄRKNING~020. VLS 200 (1888).
(2) -TORR. (i fackspr.) om virke, trä o. d.: av lämplig torrhetsgrad för möbeltillvärkning. HantvB I. 2: 47 (1934).
(1, 2) -TRANSPORT. transport av möbler, förr möjl. äv. av annat lösöre; förr äv. konkret, om de vid dylik transport använda fordonen med last, dragdjur o. körkarlar. PT 1791, nr 62, s. 1 (konkret).
(2) -TRISSA, r. l. f. möbelrulle. AHB 123: 96 (1885).
(2) -TRÄ. jfr -virke. Schulthess (1885).
(2) -TYG. tyg som lämpar sig för l. användes till möbelklädsel. Ekenmark Mönst. 9 (1826).
Ssgr: möbeltygs-lager, n.
-prov.
(2) -UTHYRNING~020. äv. konkret, om affär l. lager o. d. varifrån möbler uthyras. Östergren (1932).
(2) -UTSTÄLLNING~020. NPress. 1894, nr 77, s. 1.
(2) -VAGN. [jfr t. möbelwagen] större täckt vagn (numera vanl. lastbil) lämpad för transport av möbler. Steffen ModEngl. 57 (1893).
(1) -VARA, r. l. f. (†) anträffat bl. i pl., om varor som utgöras av bohagsting (möjl. särsk. av mindre prydnadsföremål, lyxartiklar o. d.). PH 5: 3059 (1751).
(2) -VAX. (förr) bonvax för möbler. Langlet Husm. 633 (1884).
(2) -VINKEL. (i fackspr.) vinkelformigt metallbeslag med ett l. två vanliga skruvhål i det ena vinkelbenet o. ett avlångt urtag (löphål) i det andra, avsett att fästas i två olika trädelar i en möbel (t. ex. bordsskiva o. sarg) för att rörligt fasthålla dessa vid varandra. HantvB I. 2: 219 (1934).
(2) -VIRKE. virke för tillvärkning av möbler. NF 4: 289 (1880).
(2) -VÄGG. (vard.) om vägg intill vilken man kan ställa större möbler, ss. soffor, bokhyllor o. d. Bra möbelväggar. SvD(A) 1929, nr 184, s. 13 (i annons).
(2) -ÖVERDRAG~102. konkret: löst påsatt skyddande överdrag (av bomullstyg o. d.) över möbler; äv.: möbelklädsel; förr stundom övergående i bet.: tyg till möbelöverdrag. Snellman Gift. 1: 207 (1842; om möbelklädsel). 24 alnar meubel-öfverdrag. BoupptVäxjö 1865.
(2) -ÖVERTÅG. [jfr t. möbelüberzug] (i Finl.) (skyddande) möbelöverdrag. Ikonen (1889).
Spoiler title