SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MAMSELL mamsäl4, f.; best. -en, äv. -n; pl. -er; äv. (om ä. l. franska förh.) MADEMOISELLE mad1emωasäl4 l. (om ä. förh.) DEMOISELLE de1-mωasäl4, f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(demoiselle (-sell) 1791 osv. mademoiselle (-sell) 1654 osv. mamsell (-sel, -selle, -säll) 1738 osv.)
Etymologi
[av fr. mademoiselle, av ma, min, o. demoiselle, fröken, av ett vulgärlat. dom(i)-nicella, diminutiv till lat. domina, f. till dominus, herre, härskare (jfr DAM, sbst.1, o. DOMINO). Formen mamsell är lånad från t. mamsell, av fr. mam'-selle, folklig form för mademoiselle]
1) (numera bl. i fråga om ä. l. franska förh.; jfr dock b, c, d) om l. ss. titel för ogift kvinna av viss börd l. visst stånd (olika vid olika tider, se anm. nedan). Mademoiselle Labane. HovförtärSthm 1654, s. 399. Mamsell Ulla, märk Mamsell / Hur vårt månsken nu i qväll / Täckt försilfrar .. / .. / Berg och tjäll. Bellman (BellmS) 1: 163 (1773, 1790); jfr b. En hederlig Man .. åstundar .. en .. adrette Demoiselle eller ogift Fruntimmer såsom Gouvernante för des fyra .. Döttrar. IT 1791, nr 23, s. 5. På Helgonabacken vid Lund, der nu / Mamsell och Fru / spatsera i doftande lunder. Tegnér (WB) 5: 163 (c. 1825). Gamla mamseller med rackor. Fröding Eftersk. 1: 97 (c. 1890, 1910). En gratifikation af 25 kronor åt mamsell Fanny Emilia Aurora Kniberg .. hvilken tjenat uti 31 år. PT 1901, nr 266, s. 3; jfr c β. ”Mamsell Sjöström” i Börstil död. UNT 1932, nr 11106, s. 11 (om kvinnlig hemmansägare). — jfr BORGAR(E)-, PRÄST-MAMSELL m. fl. — särsk.
a) (†) framför släktskapsord; jfr FRÖKEN 2 a. VRP 22/1 1777, Bil. Äldsta mamsell dotter skall vara klädd som kinesiska. Nordstjernan 1846, s. 125.
b) (i fråga om nutida förh. bl. ngn gg skämtsamt i formen mamsell) ss. tilltalsord; i sg. äv. utan slutartikel i samma bet. som i best. form. Det angår mig intet, om mamsell finner något fel hos honom eller intet. Kexél 1: 63 (1776; yttrat av mor till dotter). Hör, Mamselle, den Off'cern han slog nyss vad med mig, / Att (osv.). Bellman (BellmS) 6: 154 (1790). Jag skall säja mamselln som det är. Sätherberg Dikt. 2: 170 (1846, 1863). Voj, voj, mamsellerna! Kalfvarne springa igen i trädgården. Numers Dram. 1: 49 (1892; yttrat av tjänsteflicka).
c) om ogift kvinna som utövar ngt yrke; i fråga om nutida förh. bl. nedsättande (jfr d), i formen mamsell, ss. senare led i ssgr. — jfr BOD-, BUTIKS-, CIGARR-, SKOL-, SY-MAMSELL m. fl. — särsk. (förr) om kvinna som var anställd i ett hem i mer l. mindre överordnad ställning.
α) om fransk guvernant. ÅgerupArk. Bouppt. 1743.
β) om husföreståndarinna, finare kammarjungfru o. d. Wetterstedt Mut. 133 (1832). Såsom en rik fru, hade hon .. en mamsell för sitt hushåll. Almqvist TreFr. 1: 8 (1842). Hon tillbjöd min äldsta syster att bli hennes första kammarjungfru med titel af mamsell. Blanche Bild. 2: 7 (1864). Lagerlöf ChLöw. 174 (1925). jfr HUSHÅLLS-MAMSELL.
d) (stundom äv., i formen mamsell, i fråga om nutida förh.) i ringaktande l. nedsättande anv. (jfr c); numera ofta med tanke på den prydhet l. sjåpighet som anses utmärka vissa äldre ogifta damer. Mången annan af desse höge vittre, med själ af en småvacker, vindögd och högfärdig mamsell. Thorild (SVS) 3: 3 (1791). Vi skulle falla i famn på hvarann och lipa som små mamseller, om vi inte vore så högfärdiga. Nordström Sönd. 45 (1910). — särsk. om glädjeflicka l. om uppasserska på värdshus o. d. Vin långt mera än som kärlek gäller: / Hellre flaskan ha än ha mamseller! Bellman SSkr. 3: 393 (c. 1780). Små målade japanska mamseller och härjade hvita kvinnor af ”artist”-klassen. Nyblom Österut 25 (1908). Om någon berusad sälle .. trängde ända in i skänkrummet för att kärligt krama någon av mamsellerna (så osv.). Bergman Mark. 44 (1919). — jfr GAT-, KROG-, SKJUTBANE-, SKÄNK-, SOCKER-, VÄRDSHUS-MAMSELL m. fl.
Anm. till 1. Titeln mademoiselle torde urspr. ha användts till l. om kvinnor av fransk börd l. kvinnor som man av artighet förutsatte kunna förstå franska. Den övergick på 1700-talet (äv. i formen mamsell) till att användas till l. om kvinnor som voro döttrar av ofrälse ståndspersoner, i motsats till fröken, som förbehölls åt adelns döttrar. Så småningom kom titeln mademoiselle o. framför allt mamsell att få användning äv. bland lägre samhällsklasser, varvid den stundom erhöll en viss prägel av ringaktning (jfr d). Efter den på 1860-talet genomförda ”frökenreformen” har titeln mamsell levat kvar in på 1900-talet i kretsar med mera ålderdomliga levnadsvanor o. i sht användts till l. om kvinnor av den lägre medelklassen. Titeln demoiselle synes ha kommit i bruk ss. en finare ersättning för mamsell. I fråga om fr. förh. användes endast mademoiselle. De, som skola vara något mer än andra, kallas Mademoiselle, när man dem tiltahlar. Biurman Brefst. 66 (1729). Jungfru heter Pigan, Mademoiselle Borgare Dottren. SedolärMercur. 3: nr 10, s. 8 (1731; kritiserande). I Lund hade fröken-titeln (år 1868) fått övertaget, men på landsbygden utgjorde ”mamsellerna” nog framgent pluraliteten. 1LundagKron. 492 (1918).
2) (mademoiselle, mamsell) (†) ss. namn på vissa särskilt vackra insekter. Linné FörelDjurr. 245 (1751; om släktet Chrysops Meigen, blindbroms). Arnell Moore LR 1: 132 (1829; om jungfruslända).
3) (mamsell) ss. vedernamn på gosse l. mansperson för att beteckna honom ss. frökenaktig (vek, svag, pjunkig o. d.). Han är en riktig mamsell. Lat utan like, bar han ett outplånligt hat till hvarje flitig kamrat, den han betecknade med namnet: Mamsell. Blanche Tafl. 50 (1845). När Sveriges pojkar blifvit mamseller, då (osv.). Lindqvist Dagsl. 2: 129 (1900).
Ssgr: A: (jfr 2) DEMOISELL-SLÄNDA. (†) zool. slända av släktet Agrion Fabr., flickslända. Dahlbom Insekt. 225 (1837).
B: (1) MAMSELL-TITEL.
Avledn.: MAMSELLAKTIG, adj. till 1 d: utmärkande för mamseller. Mamsellaktig fasa för omnämnandet af .. (det könsligas) existens. Laurin Skämtb. 295 (1908).
MAMSELLERA, v. (tillf., †) till 1: titulera (ngn) med titeln mamsell. Bremer Pres. 298 (1834).
Spoiler title
Spoiler content