SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1942  
MAKRON makrω4n, l. 4n, r. l. m. ((†) n. Sahlstedt (1773)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er; förr äv. MAKARON, sbst.2, r. l. m. l. n.; pl. = (Rålamb 14: 123 (1690)) l. -er (Salé 176 (1664), Rålamb 14: 118 (1690)) l. -s (Rålamb 14: 85 (1690)).
Ordformer
(makar- (-c-), ma(c)quar- 16641690, 1893 (: mak(a)ronbakelse). makr- (-c-, -cc-) 1684 osv. marquar- 1690)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. makron, t. makrone, eng. macaroon, fr. macaron; eg. samma ord som MAKARON, sbst.1]
sockerbag. ett slags halvmjukt bakvärk av mandelmassa (med tillsats av olika ingredienser). Salé 176 (1664). Valleria Hush. 45 (c. 1710). Östman IdunKokb. 502 (1920; uppl. 12). — jfr CHOKLAD-, CITRON-MAKRON m. fl. — Anm. Hos Hagdahl Kok. 946 (1879) användes ordet ss. en riktigare benämning på: biskvi.
Ssg (sockerbag.): MAKRON-BAKELSE. makron. Warg Bih. 87 (1765).
Spoiler title