SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1943  
MATERIAL mat1eria4l, n. (Geijer I. 4: 129 (1822) osv.) l. (numera nästan bl. i bet. 2, men där nästan alltid) r. l. m. (Bergv. 1: 199 (1649). Beckman Häradshövd. 356 (1938)); best. -et, ss. r. l. m. -en, äv. -n; pl. = (Rydberg Brev 2: 283 (1880) osv.) l. -ier100302 l. —400 (G1R 20: 45 (1549) osv.) ((†) -er Stiernman Com. 2: 772 (1654). Schulthess (1885)). Anm. I ä. tid förekommer stundom den lat. pl. materialia. LPetri Kyrkiost. 10 b (1566; i bet. 1 a). Biurman Brefst. 3 (1729; om innehåll i skrift).
Ordformer
(materi- 1549 osv. matri(j)- 17101802)
Etymologi
[jfr t. o. eng. material, fr. matériel; av senlat. materiale, n. av materialis, adj. till lat. materia (se MATERIA)]
1) ss. beteckning för ämne l. ett antal ämnen l. föremål o. d. varav ngt består l. förfärdigas l. för ngt som är föremål för en viss värksamhet l. behandling (syftande till dess förädling l. omdaning l. utnyttjande för visst ändamål); (rå)ämne, stoff, virke; äv. (i pl.) om de olika beståndsdelarna i en massa l. ett föremål; äv. i utvidgad o. bildl. anv. Fast, hårt, löst, solitt material. Bordet är gjort av gott, dåligt material. HusgKamRSthm 1651—53, s. 134. Physiquen .. begripes under titteln af materialiers kiänning. Polhem Bet. 1: 35 (1721). (De sedliga väsendena) rigta sin verksamhet omedelbart på de sinnliga krafterna och tingen såsom det material, hvilket de hafva att bearbeta och förändra. Boström Propæd. 19 (c. 1865). Musikens material är tonen. Wegelius Musikl. 1: 1 (1888). Krokaner (kunna) framställas .. genom användandet af olika material. Grafström Kond. 274 (1892). Löjtnanten .. Andrés Hierno var en skämtare af hårdt material. Essén Bluff. 119 (1908). — jfr ARBETS-, BARLAST-, BEKLÄDNADS-, BRÄNN-, DISSEKTIONS-, EMBALLERINGS-, ISOLER-, KUNSKAPS-, LJUD-, LYS(E)-, MORÄN-, ORD-, RÅ-, RÖST-, SPRÅK-, VÄVNADS-, YMP-MATERIAL m. fl. — särsk.
a) om byggnadsämne; äv. bildl. OxBr. 11: 401 (1640). Naturliga eller råa materialier (för byggnadsarbeten), såsom timmer, sten, sand. Rothstein Byggn. 9 (1856). Nyblæus Statsm. 44 (1864; bildl.). jfr BRO-, BYGGNADS-, FYLLNADS-, GOLVBELÄGGNINGS-MATERIAL m. fl.
b) (i sht förr) farm. om råämnen avsedda att beredas till apoteksvaror; drog. CollMedP 12/2 1683. Ett beständigt och fullkombligt, samt med alla Medicinaliske materialier wähl försedt apotheqve. VRP 9/5 1730 (efter handl. fr. 1726). HdlCollMed. 8/9 1733. jfr APOTEKAR(E)-, APOTEKS-MATERIAL.
c) om ett antal levande varelser ss. ämne till ngt (varför de utbildas) l. ss. tillsammans bildande en kollektiv enhet. Skogsryttare, som kanske utgöra det allra lämpligaste material till en soldat att bekämpa en sådan fiende som boern. Bergdahl Antip. 118 (1906). Hellström RedKav. 98 (1933). jfr HINGST-, HÄST-, MÄNNISKO-, REKRYT-, SOLDAT-MATERIAL m. fl.
d) obearbetat stoff för andlig värksamhet, i sht samlingar (av skrifter l. föremål), anteckningar, excerpt, hjälpkällor o. d. som användas för en (vetenskaplig) undersökning l. ett litterärt arbete l. bevisföring o. d.; numera nästan bl. i sg. med koll. bet. Samla, bearbeta material till en avhandling. Framställningen i boken bygger på ett rikhaltigt och pålitligt material. Botin Hem. 1: Föret. 7 (1755). Samla materialer til en Afhandling. Altén Fästm. 21 (1796). Statistiskt material. Ramstedt BokförGr. 14 (1915). jfr BEVIS-, BILD-, HANDSKRIFTS-, JÄMFÖRELSE-, KART-, KÄLL-, PRIMÄR-, SIFFER-, STUDIE-MATERIAL m. fl.
2) (numera föga br.; jfr anm. nedan) yttre hjälpmedel vid framställning, forsling o. d. av ngt; tillbehör; redskap, värktyg, utensilier; materiel (se d. o. 1). G1R 20: 45 (1549). Materialen måste underhållas. SvD(A) 1938, nr 175, s. 10. — jfr RIT-, SKOL-, SKRIV-, UNDERVISNINGS-, ÖVNINGS-MATERIAL m. fl. — särsk.
a) om krigsmaktens utrustning (vapen, redskap, vagnar o. d.); krigsmateriel; jfr MATERIEL 1 a. KKD 10: 175 (1710). Hela artilleriet och all material från de främre linjerna var i ryssarnas händer. Beckman Häradshövd. 356 (1938). jfr ARTILLERI-, KRIGS-MATERIAL m. fl.
b) i sht järnv. i uttr. rullande material; jfr MATERIEL 1. GHT 1918, nr 265, s. 8. SvPostv. 121 (1924). Anm. till 2. I denna bet. föredrages numera i vårdat spr. (utom ss. förled i ssgr) MATERIEL (se d. o. 1).
Ssgr: A: (1 b, 2) MATERIAL-AFFÄR. affär där vissa droger, färgstoffer, kemikalier, medicinska instrument o. d. försäljas; jfr -handel. Svanen, Apoteket .. Materialaffären. RTAbonnLund 1915, s. 58.
(1, 2) -ANSKAFFNING~020. SFS 1884, Bih. nr 42, s. 6. SvH IX. 1: 266 (1910).
(2) -ANSLAG~02. materielanslag. BtRiksdP 1887, 8Hufvudtit. s. 9.
(1) -BEHANDLING. 2NF 19: 218 (1913). HantvB I. 1: 404 (1934).
(1) -BERÄKNING. i sht byggn. beräkning av åtgång av o. kostnader för det erforderliga (rå)materialet till ett (byggnads)arbete. Rothstein Byggn. 566 (1859).
(1, 2) -BOD. bod l. skjul för förvaring av material o. materiel; magasin; förrådsskjul. PH 2: 1282 (1736). Carlberg SthmArchitCont. B 3 b (1740). Kyrkans Material-bod. Lenæus Delsbo 222 (1764). Hellström Storm 319 (1935).
(1) -BOK; pl. -böcker. bokhåll. bok vari ett företags material förtecknas; särsk. inom jordbruksbokhålleri: varubok för dagliga anteckningar om inkomna o. utlämnade poster av spannmål, viktualier, rotfrukter, kraftfoder o. andra varor som hållas på förråd o. över vilka man önskar hålla daglig kontroll. RARP 11: 469 (1669). Varuboken i ett handelsföretag motsvaras i det närmaste av Materialboken .. i fabriker. Sillén BokförMet. 1: 114 (1915).
(2 a) -BOKHÅLLARE. (material- 16971893. materials- 1730) (†) mil. civilmilitär befattningshavare med uppgift att bokföra tillkomst o. avgång av krigsmateriel; tygskrivare. RARP 16: 330 (1697). SFS 1893, nr 108, s. 33.
(1) -BRIST. (i fackspr.) Man (måste) tillse, att driften icke störes av materialbrist. HandInd. 663 (1927).
(2) -DEPÅ. i sht mil. jfr depå 2. Törngren Artill. 2: 135 (1795). SFS 1915, s. 813.
(1) -DIMENSION. (i fackspr.) jfr dimension 2 a β. TT 1900, Allm. s. 272. Fartyget skall vara byggt med tillräckliga materialdimensioner. SFS 1922, s. 567.
(1) -FEL, n. (i fackspr.) TT 1886, s. 115. Materialfel .. skall föranleda kassering av den felaktiga delen. Bildmark Entrepr. 161 (1921).
-FOND. (†)
1) skogsv. till 1: förråd l. grundmassa av växande virke i trakthuggningsskog. JernkA 1851, s. 387.
2) till 2; = -kassa. VCollScholP 5/9 1840.
(1, 2) -FÖRBRUKNING. (material- 1872 osv. materialie- 1891) (i sht i fackspr.) TT 1872, s. 235.
(1) -FÖRLAG. (i fackspr.) material- (förråd) som behövs för att driva en värksamhet; jfr förlag, sbst.2 3. BtRiksdP 1901, VIII. 1: nr 13, s. 83.
(1, 2) -FÖRMAN~20 l. ~02. (i fackspr.) förman för ett materialförråd. HandInd. 677 (1927).
(1, 2) -FÖRRÅD. Gynther Förf. 5: 617 (1858; efter handl. fr. 1838). SFS 1905, nr 28, s. 4.
(1, 2) -FÖRVALTARE. (civil, förr äv. civilmilitär) tjänsteman som har uppsikt över o. ansvarar för (vården o. förvaltningen av) material, redskap, persedlar o. d. vid statliga värk o. inrättningar l. vid privata företag; förrådsförvaltare; tygförvaltare. PH 13: 299 (1786). Gynther Förf. 5: 620 (1858; efter handl. fr. 1797). SvSkog. 1166 (1928; vid pappersbruk).
(1, 2) -FÖRVALTERSKA. kvinnlig materialförvaltare. Materialförvalterskan vid Operan. Upsala(A) 1925, nr 65, s. 5.
(1, 2) -FÖRVALTNING. jfr -förvaltare. SFS 1907, Bih. nr 72, s. 13.
(1, 2) -GÅRD. inhägnad plats l. (större) byggnad för förvaring av en institutions l. ett företags material, redskap o. d.; förrådslokal; magasin. Lind (1749; under bau-hof). Stockholms stads materialgård. TT 1885, s. 24. SFS 1920, s. 1562.
(1) -HANDEL. konkret: materialaffär. Material- och färghandel. TT 1873, s. 118.
(1) -HUNGER. med. av otillräcklig föda vållad brist på nödvändiga ämnen för kroppens upprätthållande o. återuppbyggande. Sjövall Sjukd. 33 (1924).
(1, 2) -HUS. (material- 16841854. materials- 17341799) (numera bl. tillf.) hus l. byggnad (lokal) för förvaring av material o. redskap; lagerhus, magasin. SthmStadsord. 2: 35 (1684). Carl XI AlmAnt. 278 (1693). Det Kronan tillhöriga materialhuset i Calmar. SFS 1854, nr 93, s. 32.
(1, 2) -KAMMARE. (förr) kammare l. rum (särsk. i apotek) för förvaring av material. CollMedP 10/2 1692. JönkBl. 1846, nr 49, s. 3. Carlquist o. Wester Svanen 82 (cit. fr. 1847).
(1) -KARL. (†) person som tillblandade ingredienserna vid ett glasbruk, mängkarl, mängblandare. Dalin (1853).
(2) -KASSA. (ngt vard.) materielkassa. PedT 1904, s. 406.
(1, 2) -KISTA. (material- 1873. materials- 1773) kista för förvaring av material. BoupptVäxjö 1773. Spak HbFältartill. 160 (1873).
(1) -KOKARE. (material- 1685. materials- 1748) (förr) person som kokade ingredienserna vid glastillvärkning. BoupptSthm 21/8 1685. VDAkt. 1748, nr 431.
(1) -KONSTANT, r. l. m. fys. storhet som uttrycker l. utgör ett mått på en fysisk egenskap (t. ex. täthet, värmelednings- l. ljusbrytningsförmåga o. d.) hos ett material l. ämne. 2NF 28: 914 (1919).
(1, 2) -KONTO. konto för bokföring av material o. materiel vid en institution l. ett företag. Snellman o. Osterman (1903).
(2) -KONTROLLÖR. (förr) tjänsteman som hade kontroll över en institutions l. ett företags material(gård). SthmStCal. 1800, s. 114.
(1, 2) -KOSTNAD. kostnad för inköp, lagning, förvaring o. d. av råämnen l. redskap vid en institution l. ett företag. SlöjdBl. 1886, nr 12, s. 3.
(2) -KRIG. krig varunder mycken krigsmateriel förbrukas l. där avgörandet kommer an på rikligheten o. kvaliteten hos de stridandes krigsmateriel; jfr materiel-slag. Det moderna kriget är i första hand ett materialkrig. GHT 1940, nr 121, s. 3.
(1) -KUNSKAP~02 l. ~20. kunskap l. kännedom om l. (god) insikt i egenskaperna hos de råämnen som utgöra l. ingå i en produkt; äv. ss. benämning på ett undervisningsämne vid vissa utbildningsanstalter. SvSlöjdFT 1925, s. 96. SvStatskal. 1936, s. 824.
(2) -KUR; pl. -ar. (förr) i sht mil. kur l. mindre byggnad för förvaring av redskap, värktyg o. d.; jfr -bod. KrigVAT 1849, s. 97. JernkA 1880, s. 388.
(1) -KÄNNEDOM ~002 l. ~200. materialkunskap. VFl. 1911, s. 134.
(1) -KÄNSLA. konst. o. hantv. känsla l. sinne för egenskaperna hos konstnärligt arbetsmaterial o. den vid arbetet brukade tekniken. SvSlöjdFT 1914, s. 133.
(1) -LÄRA, r. l. f. (i fackspr.) lära om egenskaperna hos råämnen; äv. ss. läroämne vid vissa skolor; jfr lära, sbst. 2 SFS 1890, Bih. nr 9, s. 4. SvStatskal. 1939, s. 708.
-PRINCIP, se material, adj. ssgr.
(1) -PRIS, n. TT 1895, Byggn. s. 52.
(1) -PROV. tekn. jfr -provning. JernkA 1897, s. 87.
(1) -PROVARE. tekn. person som utför materialprovning. JernkA 1909, s. 215.
(1) -PROVNING. tekn. tekniskt-vetenskaplig undersökning för bestämmande av de (fysiska) egenskaperna hos olika material (i sht industriella råvaror o. produkter) för att utröna deras kvalitet l. lämplighet för visst l. vissa (tekniska) ändamål. TT 1890, s. 233.
Ssgr: materialprovnings-anstalt. enskild l. statlig anstalt som (mot viss ersättning) anställer materialprovning. TT 1890, s. 234. Kongl. Tekniska Högskolans Materialprofningsanstalt. PT 1897, nr 87 A, s. 1.
-förbund. internationell sammanslutning som värkar för befordrande av rationella o. enhetliga metoder vid materialprovning. 2NF 12: 788 (1909).
-maskin. konstruerad för att (gm tryck, dragning, vridning, stötar, slag o. d.) utröna hållfastheten hos vissa material, i sht konstruktions- o. byggnadsmaterial. TT 1890, s. 234.
(1) -PÅKÄNNING~020. tekn. påfrestning på materialet i en konstruktion. TT 1886, s. 114.
(1) -REGISTER.
1) (†) till 1: innehållsförteckning i en bok. Holmberg 2: 96 (1795). Weste (1807).
2) till 1, 2: register över lagerförda artiklar inom ett företag. HandInd. 643 (1927).
(1, 2) -RUM. rum där material l. materiel förvaras; i sht om rum för undervisningsmateriel i skolor. RedSundsvLärov. 1886—87, s. 43. TT 1896, Allm. s. 167.
(1, 2) -RÄKNING. genomräkning (för kon troll) av en viss mängd material; äv. konkret: räkning l. betalningsnota för inköpta material l. redskap. RARP 11: 472 (1669). Krut-, material- och persedelräkningar. SFS 1889, Bih. nr 21, s. 10.
(1 d) -SAMLANDE, n. (material- 1886 osv. materialie- 1894) insamlande av material för vetenskapligt arbete o. d. Verd. 1886, s. 298.
(1 d) -SAMLANDE, p. adj. Den mera rent materialsamlande forskningen. Rig 1932, s. 112.
(1 d) -SAMLARE. person som samlar vetenskapligt material; äv. (stundom i något nedsättande anv.) om person som blott samlar, men icke bearbetar l. systematiserar (sitt) material. SvLittFT 1833, sp. 410. NoK 112: 83 (1931).
(1) -SAMLING. (material- 1813 osv. materialie- 1876) materialsamlande; vanl. konkret: hopbragt samling av (vetenskapligt) källmaterial o. d. 2SAH 7: 11 (1813; abstr.). 2VittAH 27: 39 (1876; konkret).
(1) -SINNE. (i fackspr.) (en konstnärs o. d.) sinne för arbetsmaterialets möjligheter. SvSlöjdFT 1920, s. 102.
(1) -SKATT. (i fråga om utländska o. ä. sv. förh.) skatt för vissa industrier, vilkens storlek beräknas efter mängden av förbrukad råvara. LAHT 1892, s. 70 (i Frankrike). BtRiksdP 1893, I. 1: nr 2, s. 18 (om skatt vid socker tillvärkning).
(1, 2) -SKJUL. jfr -bod. JernkA 1833, s. 498.
(1, 2) -SKRIVARE. (material- 17041903. materials- 17151730) (förr) underordnad tjänsteman vid en institution l. ett företag som förde räkenskaper över ökning o. minskning i förrådet av råmaterial o. arbetsredskap. KKD 11: 280 (1704). Bergv. 4: 39 (1794). PT 1903, nr 27, s. 3.
(2) -SKÅP. särsk. i skola, för undervisningsmateriel. AlnarpInvB 1892, s. 1.
(2) -SMEDJA. (†) för förfärdigande av redskap. Carl XI AlmAnt. 278 (1693). Bergv. 4: 577 (1822).
(1) -SPILL. tekn. o. hantv. den del av råämnet till en produkt som går förlorad vid tillvärkningen. HantvB I. 6: 161 (1938).
(1) -STYRNING. tekn. styrinrättning för råmaterialets forslande genom maskinen. Materialstyrningar till riktningsmaskiner. VaruhbTulltaxa 1: 501 (1931).
(1) -SÄTTARE. tekn. arbetare vid ett glasbruk som ”sätter till” råmaterialet för glaset. Seitz Glas. 116 (cit. fr. 1742).
(1) -TILLFÖRSEL~020. tekn. tillförsel av l. matning med råmaterial i en maskin. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 304.
(1, 2) -TÅG. järnv. järnvägståg varmed råmaterial, redskap o. d. fraktas. SDS 1900, nr 558, s. 3. Kasern- och materialtåg vid byggandet af den transkaspiska järnbanan. 2UB 9: 310 (1905).
(1) -TÄTHET~02 l. ~20. (i fackspr.) täthet i materialet hos en produkt. HantvB I. 2: 61 (1934).
(1, 2) -UPPBÖRD~02 l. ~20. (i fackspr., förr) del av en institutions l. fabriks l. ett militärförbands förråd, omfattande de förnödenheter för vilka särskilda förråd icke finnas. KrigVAT 1850, s. 498. SFS 1884, Bih. nr 42, s. 8.
(1) -VADD. tekn. vadd som består av ett mångskiktat fiberflor ss. slutprodukt i den grövsta kardmaskinen i ett kardvärk. HantvB I. 8. 1: 245 (1939).
(2) -VAGN. för transport av arbets- l. krigsmateriel. Hazelius Artill. 162 (1833). En större materialvagn med fullständig utrustning (för eldsläckning). SDS 1901, nr 77, s. 3.
(1, 2) -VAKT. förrådsvakt (särsk. vid järnvägar o. andra statliga företag). Gynther Förf. 5: 623 (1858; efter handl. fr. 1837). SD(L) 1902, nr 89, s. 2.
(1) -ÅTGÅNG~02 l. ~20.
B (†): MATERIALIE-FÖRBRUKNING, -SAMLANDE, sbst., -SAMLING, se A.
C (†): MATERIALS-BOKHÅLLARE, -HUS, -KISTA, -KOKARE, -SKRIVARE, se A.
Spoiler title