SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MERKAPTAN mär1kapta4n l. mær-1, r. (l. m.); best. -en; pl. (i bet. ’olika slag av merkaptan') -er.
Etymologi
[jfr t. merkaptan, eng. mercaptan; bildat av den d. kemisten W. K. Zeise (se AnnPhysChem. 31: 378 (1834)) av lat. (corpus) mercurium captans, (en kropp) som fångar kvicksilver; ämnet bildar lätt kvicksilverderivat]
kem. svavelhaltig organisk förening, till sammansättningen lik alkohol (se d. o. 1, 3), men med svavel i stället för syre. TLäk. 1834, s. 432. Ett .. ämne, härrörande från sulfatcellulosafabrikerna, som förorsakat olägenheter för omgivningen, är merkaptan. Detta ämne utmärkes genom ytterst stark och vedervärdig lukt. Wirgin Häls. 2: 327 (1931).
Ssgr (kem.): MERKAPTAN-GAS. jfr gas, sbst.1 2. Wirgin Häls. 2: 329 (1931).
Spoiler title
Spoiler content