SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MESTIS mesti4s l. mäs-, m.||ig.; best. -en; pl. -er; förr äv. MESTISER, m.||ig.; pl. =.
Ordformer
(mesticer, pl. 1675. mestis 1786 osv. mestisser, pl. 1872. mestiz 1866 osv. mestizer, sg. 1680. mestizer, pl. 1813 osv.)
Etymologi
[jfr t. mestize, eng. mestizo, fr. métis; av span. mestizo l. port. mestiço, av vulgärlat. mixticius, avledn. av lat. mixtus, p. pf. av miscere, blanda (jfr MIXTUR). — Jfr METIS]
1) halvblod av vit o. indian; stundom om annat halvblod vars föräldrar tillhöra olikfärgade raser. Schouten Siam 49 (1675). Regnér Begr. 1: 210 (1813). Lindström Bates 129 (1872). SvUppslB (1934).
2) (i fackspr., †) djur som är bastard. Baggarne .. voro (icke) spanska merinos af oblandadt blod, utan .. mestiser. Björkman Settegast Förädl. 34 (1869).
Ssgr (till 1): MESTIS-FLICKA.
-KVINNA.
-UTSEENDE~0200, n.
Avledn. (till 1): MESTISINNA, f. (†) mestiskvinna. Brask Pufendorf Hist. 79 (1680).
Spoiler title
Spoiler content