SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
METAMORF met1amor4f l. me1-, adj.
Etymologi
[jfr t. metamorph, fr. métamorphe; av META- o. gr. μορφή, form, gestalt]
geol. om bärgart: som omvandlats (vanligen omkristalliserats) gm inflytande av tryck, värme o. d., metamorfoserad; motsatt: eruptiv (magmatisk) o. sedimentär. Auerbach (1911). Ramsay GeolGr. 1: 1 (1912).
Spoiler title
Spoiler content