SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MIMETISK mime4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. mimetisch, eng. mimetic; efter gr. μιμητικός, mimisk, till μῖμος (se MIM)]
1) (i fackspr.) som uttrycker l. framställer ngt gm efterhärmning; som grundar sig på imitation; efterhärmande; efterliknande. Ljunggren Est. 1: 6 (1856). (Dansleken) är av mimetisk art, den efterhärmar någon liten handling. Nilsson FestdVard. 84 (1925).
2) miner. om tvillingkristall: som består av ett stort antal individ med låg symmetri, så sammanfogade att de bilda en enhet med skenbart högre symmetri. Svenonius Stenr. 23 (1887). SvUppslB 18: 1041 (1934).
Spoiler title
Spoiler content