SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MOLTON mol4ton, äv. moltoŋ4, r.; best. -en; förr äv. MULTUM (mùlltumm Dalin), sbst.1, r. (BoupptVäxjö 1736) l. n. (ÅgerupArk. Bouppt. 1743, Åstrand (1855)).
Ordformer
(molleton 18151915. moltom 18551869. molton 1845 osv. multom 17621776. multum 17361855)
Etymologi
[jfr d. molton, molleton, multum, t. molton(g), molleton, multon, multum, eng. molton; av fr. molleton, till mollet, mjuk, diminutiv av mou (f. molle), mjuk. Formen multum beror på folketymologisk anslutning till MULTUM, sbst.2]
i sht textil. ett slags tätt vävt, mjukt, grovt (ylle)tyg, uppkardat på en l. två sidor. BoupptVäxjö 1736. Svart multum i 3 bredder. Corylander LundDomk. 113 (1756). Molleton är lätt tvättbart tyg. Sömnadsb. 366 (1915).
Ssg: MOLTON- l. MOLTONS-FODER. (multum- 1767. multums- 17391822) jfr foder, sbst.2 4. 1 Röd och hvit Flanells nattröga med hvit multums foder. BoupptVäxjö 1739.
Spoiler title
Spoiler content