SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MUNDERING munde4riŋ, i Sveal. äv. 032, förr äv. MUNDERNING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(mond- 16611856. mound- 1711. mund- (mw-) 1669 osv. -ing 1661 osv. -ning 16811703. -ung 1705)
Etymologi
[jfr d. mundering, mondering, ä. t. mundierung]
vbalsbst. till MUNDERA, v.1 — särsk.
1) (†) motsv. MUNDERA, v.1 a, konkret, om vapen o. annan utrustning för krigsfartyg. Celsius G1 2: 104 (1753).
2) (om ä. förh.) motsv. MUNDERA, v.1 b; utrustande l. beklädande av soldat l. trupp. HC11H 10: 231 (1661). Alla dhe warur, som til Regementernes mondering fordras. Stiernman Com. 4: 317 (1681). Munderingen av de finska kavalleriregementena. Alm BlVap. 56 (1932; om förh. 1680).
3) i sht mil. motsv. MUNDERA, v.1 b, konkret, om utrustning för soldat, bestående av klädespersedlar, vapen m. m.; numera bl. om klädespersedlar; numera särsk.: omgång kläder för soldat. I full mundering. LReg. 278 (1676). (Officerarna borde) svara derföre, om båtzmennerne försätta (dvs. pantsätta l. försälja) något på marchen af sin mundhering och beklädningzsorter. RARP 17: 410 (1714). Men då befallning han fick att lemna munderingen från sig, / Räckte han sabeln lugn, och lugn bajonetten och taskan, / Endast geväret behöll han en stund och skyldrade sakta. Runeberg 1: 35 (1832). SFS 1858, nr 27, s. 8. Beklädnadspersedlar tillhörande 1. munderingen .. 2. munderingen .. 3. munder(ingen). TjReglArm. 1889, Bil. s. 118. Fornv. 1939, s. 133. — jfr BEVÄRINGS-, EXERCIS-, KARL-, KRONO-, LIV-, PERMISSIONS-, SLÄP-, TREDJE-MUNDERING m. fl. — särsk.
a) (†) om utrustning för ryttare, innefattande såväl klädespersedlar som vapen, sadel m. m. (jfr 4). BoupptSthm 28/3 1681. KKD 7: 3 (1701). särsk. med inbegrepp av ryttaren själv: utrustad ryttare med häst. GenMRulla 1684, s. 379. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 477 (1856).
b) i allmännare anv.: utrustning. (Om) man (på utställningen) betraktar postförarnes mundering med horn, sabel och pistol. PT 1903, nr 197, s. 3.
c) bildl. Hagberg Shaksp. 9: 141 (1850). (Tysk lärdom) bar länge Hegelianismens mundering. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 1: 84 (1915).
4) (numera föga br.) motsv. MUNDERA, v.1 c, konkret, om utrustning för häst, t. ex. sadel m. m.; stundom om seldon. 2RA 3: 555 (1734). Hästar med och utan monderingar. Hasselquist Resa 561 (1752). Form 1934, s. 177. Västerb. 1940, s. 94 (om seldon). — jfr HÄST-, SADEL-MUNDERING. — särsk. (†) i uttr. rida på munderingen l. rida munderingen, under indelningsvärkets tid: tjänstgöra ss. ryttare för visst rusthåll. GenMRulla 3/10 1711. Därs. 4/10.
5) (†) motsv. MUNDERA, v.1 d slutet, konkret, om stock o. beslag på bössa. Svederus Jagt 346 (1831).
Ssgr (i allm. till 3; i sht mil.): MUNDERINGS-ANSLAG~02 l. ~20. anslag (se d. o. 17) för anskaffning o. underhåll av munderingar. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 a, s. 27. —
-BOD. (förr) för förvaring av munderingar. Adlerbeth Ant. 1: 57 (c. 1792). Bygdeå kompanis munderingsbod. KrigVAT 1844, s. 69.
-BYXOR, pl. (†) tillhörande soldats mundering. DA 1808, nr 7, s. 1. KrigVAT 1844, s. 25.
-DEL. (†) = -persedel. Schmedeman Just. 1449 (1696). PH 1: 397 (1723).
-FRACK. (†) jfr -byxor. KrigVAT 1846, s. 348. Därs. 1851, s. 321.
-HATT. (†) jfr -byxor. IT 1791, nr 35, s. 4. KrigVAH 1822, s. 98 (om förh. 1790).
(3 a slutet, 4) -HÄST. (†) vid indelt kavalleriregemente. LMil. 4: 723 (1695).
-JACKA. (†) jfr -byxor. DA 1808, nr 7, s. 1. KrigVAT 1838, s. 255.
-KAPPA, r. l. f. (†) jfr -byxor. DA 1793, nr 68, s. 3.
-KISTA. (förr) för förvaring av munderingar m. m.; jfr rote-kista. KKD 9: 137 (1705). Chapman Liniesk. 52 (1796).
-KOSTNAD. (†) för anskaffning o. underhåll av munderingar. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 a, s. 29. SFS 1887, nr 84, s. 15.
-MEDEL, pl. (†) pänningmedel för anskaffning o. underhåll av munderingar. 2RA 1: 323 (1723). RiksdRevStatsv. 1904, s. 61.
-PACKE. (†) innehållande munderingar. KKD 9: 132 (1705).
(3, 4) -PERSEDEL. (numera knappast br.) Schmedeman Just. 1450 (1696). De så kallade mindre munderingspersedlarne, eller skjortor, strumpor och skodon. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 2: 60. TLev. 1915, nr 4 A, s. 1. —
-PÄNNINGAR, pl. (†) jfr -medel. SvPrästProt. 2: 520 (1723). KrigVAT 1842, s. 79. särsk. till 3 b. (Utom två års lön) får hwardera (som sändes med beskickningar) till munderings penningar så mycket som ett åhrs gage inhämptar. Barckhusen Cotossichin 52 (1669).
-REPARATION. KrigsmSH 1798, s. 32. SamlFörfArméen 5: 62 (1867; efter handl. fr. 1774).
-ROCK. (†) jfr -byxor. KKD 1: 147 (1708). KrigVAH 1833, s. 85.
(4) -SADEL. (†) tillhörande ryttares sadelmundering. DA 1771, nr 81, s. 4.
-SAK. (†) = -persedel. BoupptSthm 1678, s. 553 b, Bil. (1677).
-SKO, r. l. m. (†) jfr -byxor. DA 1808, nr 7, s. 1. KrigVAT 1851, s. 316.
-STAT. plan över anskaffning o. underhåll av munderingar m. m. SFS 1887, nr 84, s. 33.
-STYCKE. (†) = -persedel. PT 1758, nr 33, s. 2. KrigVAT 1853, s. 544.
-STÖVEL. (†) jfr -byxor. KrigVAT 1846, s. 347. Därs. 1852, s. 630.
-UTRUSTNING~020. särsk. konkret. BtRiksdP 1896, IV. 1: nr 5, s. 26. —
-VISITATION. (†) besiktning av munderingar. FörordnRyttMond. 15/10 1723, § 1. KrigVAH 1835, s. 78.
-VISITERING. (†) = -visitation. FörordnRyttMond. 15/10 1723, § 8.
Spoiler title