SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MUSKULATUR mus1kɯlatɯ4r l. -ku-, r.; best. -en, äv. -n.
Etymologi
[jfr t. muskulatur, eng. musculature; av fr. musculature, till lat. musculus (se MUSKEL)]
sammanfattande beteckning för musklerna i en organism l. kropp l. kroppsdel; äv.: muskelvävnad. Fast, lös muskulatur. Väl, dåligt utvecklad muskulatur. Lovén ÅrsbVetA 1845—49, s. 76. Såväl läppar och kinder som mjuka gommen, munbotten och tungan äro .. huvudsakligen uppbyggda av muskulatur. Hylin Munn. 1: 16 (1930). Lös muskulatur och flickaktigt vitt skinn. Helsingius Ungd. 106 (1917). — jfr INÄLVS-, SKELETT-, TUGG-MUSKULATUR m. fl.
Spoiler title
Spoiler content