SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1948  
NÄHEJ nähäj4 l. 3häj2 (äv. med kort vokal i första stavelsen), äv. NÄHÄ nähä4 l. 32 (äv. med kort vokal i första stavelsen), interj. Anm. 1:o Beträffande uttalsvariationerna hos detta ord jfr för övr. NEJ anm. sp. N 449. 2:o Stundom fogas till ordet adverbet (se 2 b språkpr. 1927; jfr DÅ, adv. I 7 b).
Ordformer
(nehej 1840 osv. nähe 1907. nähej 1923 osv. nähä 1891 osv. nähäj 1913)
Etymologi
[jfr sv. dial. nähä; uppkommet ur NEJ (NÄ) på samma sätt som JAHA ur JA]
(i sht vard.) motsv. ett livligare, mera bestämt l. energiskt, stundom betänksamt l. ironiskt ”nej”.
1) motsv. NEJ I 1. Almqvist Lad. 14 (1840). Herrn. Har .. (min bror som är här utanför) fått sällskap? Konditorn. Nähe! Det tror jag inte. Strindberg Kamm. 1: 34 (1907). ”Nehej du, det var jag, som gjorde (det)”, försäkrade Suzanne. Stjernswärd Båg 34 (1929). Hedberg Större 308 (1946). — särsk. motsv. NEJ I 1 b. De tittade på mina teckningar. Nähej, de dugde inte, men .. Zetterström 25År 243 (1931).
2) motsv. NEJ I 2. Jolin MSmith 97 (1847). Joe. .. Kom igen i morron eller övermorron. Nu har jag inte tid — Bäraren. Nähej. Men se — det var en annan sak också. Bergman Patr. 96 (1928; jfr a). — särsk.
a) motsv. NEJ I 2 b. ”.. Låna mig en krona!” .. ”Jag har ingenting på mig,” sade han. ”Nejhe!” hånade Lang. ”Det tänkte jag mig.” Didring Malm 2: 172 (1915).
b) motsv. NEJ I 2 c. CVAStrandberg 2: 233 (1860). Hade inte Inga varit, så hade de aldrig fått något, nehejdå! Laurent Skolfl. 17 (1927).
Spoiler title
Spoiler content