SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1948  
NÄSTINGEN l. NÄSTINGENS, adv.
Ordformer
(-en 17001731. -ens 1694)
Etymologi
[sv. dial. nästingen, nästingens; till NÄSTAN; jfr med avs. på bildningen ÅTMINSTINGEN(S)]
(†) nästan; äv. i uttr. nästingens .. ej, knappast. Min son som är een stoor Gudz fånge, iag (dvs. ja) så stoor at iagh nästingens det ey beskrifwa kan. VDAkt. 1694, nr 1084. Så länge iag nästingen för intet tiäna och skatta skall. Därs. 1707, nr 806. Därs. 1731, nr 180.
Spoiler title
Spoiler content