SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NEDERLAG ne3der~la2g, förr äv. NEDLAG, n. (G1R 10: 119 (1535) osv.) ((†) r. l. m. OxBr. 6: 5 (1626), Rüdling Suppl. 461 (1740)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(ned- 17571844. neder- (-dh-) 1535 osv. nidh- 1626. nider- (-ij-, -dh-) 15341664. -lag 1534 osv. -laga, oblik form 1662. -lage 1594. -lago 1653 (nom. o. oblik form)1667 (oblik form). -låge 1594)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. nederlag, isl. niðrlag, äv.: slut; efter t. niederlage (ä. t. äv. niederlag), vbalsbst. till niederliegen o. niederlegen, av nieder (se NED, adv.) o. liegen (se LIGGA) resp. legen (se LÄGGA, v.)]
A. i bet. utvecklade ur en grundbet.: förhållandet att ngn ligger omkull l. fälles till marken o. d.
1) (†) förhållandet l. händelsen att folk (i stort antal) dödas l. stupar i en strid, manspillan, manfall; äv. i uttr. göra ett stort nederlag på en trupp o. d., åstadkomma stort manfall i en trupp; jfr 2. Ther vårth folk haffver varidt i mangell (dvs. strid) medt rydzerne, dhå haffver .. större skade och niderlagh altijdh skedt på rydzernes sijde än våre. G1R 26: 333 (1556). Tvenne bröder Svipdager och Geigader gjorde .. et stort nederlag på Hakes manskap. Lagerbring 1Hist. 1: 98 (1769). Att anställa blodiga nederlag i våra egna leder. BEMalmström 7: 396 (1845; i bild). Sundén (1887). — särsk. allmännare, om det förhållandet att djur dödas l. att människor l. djur på grund av sjukdom, farsot, brist på livsmedel o. d. omkomma i stort antal. Under ett gräseligt nederlag af folket genom farsot och allehanda sjukdom. VDAkt. 1791, nr 317. Muscardinen, som för några år sedan gjorde så förfärliga nederlag i södra Frankrike på silkesmaskarne. SKN 1845, s. 237. (Glador med ungar i boet) tvingas till betydligt större nederlag på det matnyttiga vilda än då de äro allena. Ericson Fågelkås. 2: 94 (1907).
2) förhållandet l. händelsen att ngn besegras i strid l. förlorar ett slag; i ä. ex. ofta svårt att skilja från 1 l. 4. Lida, förr äv. l. ha ett nederlag. Tillfoga ngn ett nederlag. Szå oss forhoppes nest gudz hielp, ath vore Fiender skole få eth nederlag. G1R 10: 119 (1535); jfr 4. Kejssarens mechtige armeer .. hafwa .. ingen framgång här till wunnidt, Vthan stoora nederlagh hafft. RARP 2: 218 (1636). Det var när Oravais blodiga dag / Till sorg gick opp, / När segern sjelf blef ett nederlag, / Som bröt vårt hopp. Runeberg 5: 90 (1860). Sjöslaget slutade med Olav Tryggvasons fullständiga nederlag. SvFolket 1: 292 (1938). — särsk. i allmännare l. bildl. anv.: förhållandet att bli besegrad l. slagen l. att förlora o. d. Cupido som såg sin Seger förbytt uti et skammeligit Nederlag, gaf (osv.). Ehrenadler Tel. 282 (1723). Ps. 1819, 211: 4. Mot slutet av den sista ståndsriksdagen fick regeringen uppleva flera ganska obehagliga nederlag. SvFolket 10: 26 (1939).
3) (†) undergång; utdöende, död. Stoore slechters niderlagh. Girs Edelh. E 4 a (1627). Romerske Rijksens grufwelige Nederlagh. Schroderus Os. 1: 612 (1635). Tänk på the fattigas Nederlagh, som aff tigh bedragne hafwa i dagh satt Lijfwet til. Därs. III. 1: 70. Schultze Ordb. 2572 (c. 1755).
4) (†) allmännare: förhållandet att det (vid ett visst angrepp o. d.) går illa för ngn l. att ngn tillfogas skada l. förlust l. hindras l. hämmas o. d.; avbräck, ”svårt slag”; förlust; skada, fördärv. (Lybeckarna) äre wisselige tiil sinnes att koma tesse trij riker .. på all fortryckilse och niderlag. G1R 9: 149 (1534); jfr 3. Då fick deres regimentte och rijke en stoor affbreck och niderlagh, efter thett att theres hufuudh och ypperste rådgifuere war them ifrå tagen. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 69 (1539). Så snart fosterbröderne kummo till Landz, brende the och häriade, så att alle blefwo rädde för them: giorde altså the ett största nederlag. Reenhielm ThViik. 30 (1680). Det sista nederlag (på rågstrået), som Maskarna förorsaka, blir för Landtmän endast märkeligt, emedan axen, som nyligen gått ur holken, förvissna och hvitna. VetAH 1778, s. 290; jfr 1 slutet. (Lagen) om Hemfrid kom att gifva våldet och sjelfhämden det första nederlag. 1SAH 2: 163 (1787, 1802).
B. i bet. som utvecklats ur en grundbet.: nedläggande l. anbringande av ett föremål på en plats.
5) magasinering l. uppläggning i lager av varor; oftast konkret, dels om de lagrade varorna: lager, förråd o. d., dels om lokalen l. platsen för lagringen: lagerplats, lagerlokal, magasin; särsk. om plats l. lokal o. d. där (större) handelsfirma l. fabrik har lager l. förråd av sina varor (för försäljning o. distribution). Ett nederlag av, förr äv. med vissa varor. Såsom en stor dehl af Borgerskapet underståå sigh i kiöp och sälliande hålla Nederlagh medh deras Godz vth på Landet ..; Altså skal (osv.). Stiernman Com. 3: 479 (1666). Framledne Källar-mästaren Janus i Hedemora hade här (på gården Ön i Folkärna socken) i sin tid nederlag af Viner. Hülphers Dal. 10 (1762). Största handelen (lär) vara drifven i Skanör och Falsterbo, där nästan alla Hansestäderna haft sina Packhus och nederlag. Lagerbring 1Hist. 3: 305 (1776). Marabou och Findus Nederlag är fr. o. m. den 1 oktober flyttat till Fabriksgatan 2. SDS 1945, nr 264, s. 1. — jfr VAPEN-, VARU-NEDERLAG m. fl. — särsk.
a) (om ä. förh.) i fråga om lagring (i förbindelse med in- o. utförsel) av handelsvaror på särskilda, av de statliga myndigheterna fastställda lagrings- l. stapelplatser; förr äv. dels om (den för en viss plats l. stad beviljade) rätten till lagring (o. in- o. utförsel) av handelsvaror, dels om dylik lagring uppfattad ss. en särskild institution l. ett särskilt system inom näringslivet; jfr b. G1R 18: 663 (1547). Vij ähre tilsinnes .. ath lathe beställeth um et nederlag medh allehande svenske varer i Elffzborg, thär the fremmende .. kunne bekomme samme varer och giffve osz igänn salth (osv.). Därs. 28: 295 (1558). Att uti the Städer som Niderlag är medh frij Köpmans handell och wandell, der är och meste tilsökning och bäste näring. Stiernman Com. 1: 433 (1595). Att uthi visse sjöstäder skulle förordnas niderlagh aff landzens vahrur. RP 6: 361 (1636). Dalin Hist. III. 2: 126 (1762; om förh. 1580).
b) i fråga om sådan lagring av tullpliktiga importvaror l. varor belagda med tillvärkningsskatt som under vissa villkor får äga rum under offentlig kontroll utan erläggande av tull resp. tillvärkningsskatt (tullnederlag, brännvinsnederlag o. d.); i ä. exempel stundom svårt att skilja från a. Upplägga, lägga, emottaga, intaga ngt på nederlag. At såsom Osz Wåre trogne Vndersåthare .. hafwe tilkänna gifwit, thet .. (Göteborg), för thesz gode hampn och situation skuld, wore wäl belägen, til at vprätta thersammestädes een frij nederlago och Stapel, aff alle the wahrur, som (osv.). Stiernman Com. 2: 749 (1653). (Förutom i Sthm) är och i Carlscrona, Malmö och Giötheborg på Salt och andra dock merendels grofwa och för Landet mäst tarfweliga (dvs. behövliga) waror, fritt nederlag förundt. HC11H 14: 221 (1693). Stora mängder socker från England intogos (i början på 1800-talet) på nederlag i Göteborg och exporterades åter derifrån till kontinenten, delvis i förädlad form. LAHT 1892, s. 17. Det åligger tillsyningsman vid brännvinsnederlag att för uppmätningsförrättning, såvitt möjligt är, infinna sig vid nederlaget å tid, partihandlaren begär. SFS 1938, s. 1542. — jfr BRÄNNERI-, BRÄNNVINS-, SALT-, TULL-NEDERLAG.
c) (†) nederlagsplats, nederlagsort. HA 7: 107 (c. 1720). Semlin, .. nederlag för handeln mellan Wien och Constantinopel. Palmblad LbGeogr. 144 (1851).
d) (tillf.) mer l. mindre oeg. l. bildl.: anhopning; förvarings- l. uppsamlingsplats; ”forum” o. d. Martin Bensj. 356 (1782). Att man i Sverige nu för tiden arbetar på införandet af ett slags poesi, som i Tyskland kallas karbunkelpoesi m. m.; Ni gör Phosphoros till nederlaget för dessa poemer. Polyfem III. 47: 3 (1811).
6) (†) anförtrott gods, depositum; deposition; äv. bildl. Annerstedt UUH Bih. 1: 188 (i handl. fr. 1622; bildl.). (Lögnare kallas) ock then, som, vnder allahanda förewänningar, sins nästas nederlag innehåller och förhåller. Sahlstedt Hoffart. 116 (1720). Skal Han ej befalla grafvarna at återlämna detta nederlag af Slägten, som blifvit honom anförtrodt? Lybecker Young 65 (1795).
C. i olika, mer l. mindre självständigt utvecklade bet.
7) (†) geol. o. kem. avlagring, avsättning, fällning; sediment, lager (se LAGER, sbst.3 1 a). Klingenstierna Musschenbroek 209 (1747). Af jernmalm (inom sydsv. höglandet) finnes i Taberget det enda betydliga nederlaget. Hisinger Ant. 4: 80 (1828).
8) (†) avskaffande l. bortläggande av ngt. Judarna (voro) fordomdags bundne och förplictade .. til the Mosaiska stadgar och Ceremonier. Ty medh them hade thet sigh så, at the ther på aldrigh måtte göra någon förwandling eller nederlagh, vthan .. them moste the altijdh .. til pricka hålla. LPetri Kyrkiost. 21 a (1566).
9) (†) hemvist, tillhåll; äv. konkret, om plats där ngn bor. Her i staden eller på malmerne, ther .. (tjuvarna) hadhe theres nederlåge. 3SthmTb. 1: 192 (1594); jfr 5. KKD 6: 173 (1709). Eldsprutaren Kaci / Nederlag och bestormade bo. Adlerbeth Æn. 207 (1804).
10) [bildl. anv. av 7; jfr NEDSLAG 15] (†) kvarblivande resultat av ngts invärkan på ngt, ”spår” som ngt lämnar efter sig. Det obehageliga nederlag som hetsiga siukor, Febrar, rödsot, fråssor etc. lämbna effter sig. HdlCollMed. 1747.
Ssgr (i allm. till 5 b, i sht kam.): NEDERLAGS-AVGIFT~20 l. ~02. [jfr t. niederlagsgebühr] (förr) avgift som erlades till staten för vara som upplades på nederlag. Arnell Stadsl. 541 (1730). SFS 1895, nr 50, s. 2.
-BEVAKNING. (numera icke i officiellt spr.) bevakning av nederlagsgods; äv. konkret, om bevakningsmanskapet. SthmStCal. 1804, s. 42. SFS 1843, nr 1, s. 2 (konkret).
(5) -BOD. (numera bl. tillf.) jfr -hus, -magasin. Bergv. 1: 323 (1682). Carlberg SthmArchitCont. B 3 b (1740).
-BOK; pl. -böcker. (förr) för bokföring av nederlagsgods. Stiernman Com. 3: 499 (1667).
-BOKHÅLLARE~0200. (förr) tulltjänsteman med uppgift att handha vissa ärenden rörande nederlagsgods. Stiernman Com. 5: 574 (1696). Henel 1729 137 (1730).
-FRIHET~20, äv. ~02. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -rätt. Bevilja, förr äv. unna l. förunna nederlagsfrihet. Åtnjuta nederlagsfrihet. Alla Wahrur .. skole vthi Götheborgh nederlagz frijheet .. åthniuta. Stiernman Com. 2: 750 (1653). LAHT 1912, s. 137 (om förh. 1740).
(6) -FÄ, n. (†) anförtrott l. deponerat gods; äv. bildl. Mörk Ad. 1: 42 (1742; bildl.). Loenbom Stenbock 1: 49 (1757). KLilljebjörn Hågk. 17 (1838).
-FÖRESTÅNDARE~10200. (förr) SFS 1831, s. 449. Därs. 1843, nr 1, s. 3.
-FÖRORDNING. 2RA 2: 308 (1727).
-FÖRVALTARE. (förr) SFS 1831, s. 442.
-GODS. [jfr t. niederlagsgüter, pl.] på nederlag upplagt gods. Stiernman Com. 3: 479 (1666).
(5) -HANDEL. (†) handel med stapelvaror. Polhem Bet. 1: 13 (1721). Snällp. 1848, nr 42, s. 2. Högberg Vred. 2: 342 (1906).
(5) -HUS. för lagring av varor; särsk. till 5 b, om magasin för nederlagsgods. HSH 6: 117 (1658).
-INNEHAVARE ~10200. innehavare av nederlagsgods. SFS 1883, nr 69, s. 1.
-INSPEKTION. (förr) myndighet med uppgift att utöva uppsikt över varors uppläggning på nederlag o. d. SthmStCal. 1792, s. 77. Stålhane Förf. 368 (i handl. fr. 1877).
-INSPEKTOR~102. (förr) jfr -inspektion. SvNorStatscal. 1817, s. 207.
-JOURNAL. journal för anteckning av varor upplagda på nederlag. SFS 1827, s. 1427.
-KONTOR.
1) (numera bl. tillf.) till 5: ett affärsföretags filialkontor på en främmande ort. Fryxell Ber. 8: 149 (1838).
2) (förr) till 5 b: ämbetskontor vid tullnederlag. Stiernman Com. 3: 498 (1667). SFS 1910, Bih. nr 86, s. 37.
(5) -KÄLLARE. (numera bl. tillf.) för magasinering (o. försäljning) av varor. Stiernman Com. 5: 575 (1696). PT 1901, nr 200, s. 1.
(5) -MAGASIN. för lagring av varor; särsk. (o. numera nästan bl.) till 5 b, om magasin för nederlagsgods. DA 1793, nr 6, s. 3.
-ORDNING. (†) = -förordning. 2RA 2: 303 (1727). Lind 1: 1461 (1749).
(jfr 5 c) -ORT, r. l. m. ort som utgör nederlagsplats (för handeln inom ett visst område, för viss vara o. d.); stundom: ort med tullnederlag. Stiernman Com. 3: 137 (1663). Tobolsk, .. nederlagsort för sibiriska pelsverk. Roth 2Geogr. 193 (1882).
-PLATS.
1) plats för nederlag av varor, lagringsplats; stapelplats; äv.: nederlagsort; stundom: plats för l. ort med tullnederlag; jfr nederlag 5 c. Stiernman Com. 1: 983 (1629). (Visby) var en lång tid förnämsta nederlags platsen för hela Östersiö-handelen. SthmStCal. 1763, s. 9. LbFolksk. 149 (1878). särsk. (numera bl. tillf.) bildl.; särsk.: ”plats” där ngt samlas l. förvaras l. bevaras; ”forum” för ngt. SvMerc. 6: 664 (1761). (Vetenskaps-)Academiens Handlingar, hvilka jag hoppas altid blifva den svenska nederlagsplatsen för allt inhemskt vetenskapligt nytt. Berzelius Brev 14: 25 (1824).
2) (†) geol. till 7: plats för avlagring. Hisinger Ant. 5: 33 (1831).
(5) -PRIS, n. (†) om det (billigare) pris som en vara betingar vid en lagerplats; motsatt: butikspris, minutpris. DA 1824, nr 133, Bih. s. 1. NVexjöBl. 1859, nr 3, s. 4.
-PROCENT. (†) = -avgift. 2RA 2: 308 (1727).
-PÄNNING. (†) i sg. o. pl., = -avgift. Stiernman Com. 2: 751 (1653). Heinrich (1828).
-RAPPORT. rapport över varor som flyttats till l. från nederlag på annan ort, som insändes från sjötullavdelningen till tullstyrelsen. —
-REKOGNITION. (†) = -avgift. PH 7: 4881 (1759). Åstrand 2: 116 (1855).
(5) -RUM, n. rum för nederlag av varor (särsk. av nederlagsgods). PH 6: 4242 (1756).
-RÄTT, r. l. m. [jfr d. nederlagsret, t. niederlagsrecht] rätt att upplägga varor på nederlag; äv.: rätt för viss stad o. d. att låta ngn inom dess område upplägga varor på nederlag. Murberg FörslSAOB (1793). SFS 1920, s. 2684.
-RÄTTIGHET~102 l. ~200. = -rätt. HSH 40: 341 (1727). 2UB 10: 390 (1907).
(5) -RÖRELSE. sammanfattande, om värksamheten o. rörelsen vid ett nederlag.
1) i fråga om värksamheten på ett affärslager o. d. FFS 1919, nr 132, s. 1.
2) till 5 b, i fråga om värksamheten o. rörelsen vid ett tullnederlag. SFS 1831, s. 442.
-SALT, n. (†) salt som är upplagt på nederlag. BtVLand 2: 65 (1760). SPF 1839, s. 91.
Ssg: nederlagssalt-tull. Abrahamsson 653 (1726; efter handl. fr. 1719).
(5) -SJUKHUS~20, äv. ~02. (förr) om ett slags fältsjukhus, ungefär motsv. (i fråga om nutida förh.): etappsjukhus. Zetzell PVetA 1779, s. 32. Hjelt Medicinalv. 3: 280 (1893; om förh. 18081809).
(jfr 5) -STÄLLE. (numera bl. tillf.) nederlagsplats. (Bladh o.) Hornstedt 109 (1783). SFS 1841, nr 72, s. 4.
-TID. tid under vilken gods är l. får vara upplagt på nederlag. PH 5: 3279 (1752).
-VARA, r. l. f. vara upplagd på nederlag; vanl. i pl. Stiernman Com. 2: 751 (1653).
Spoiler title
Spoiler content