SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NED ne4d, adv., l. NER ne4r, adv.1, l. NEDER ne4der, adv.1
Ordformer
(ne-, i ssg c. 1620 (: nebögha). ned (-ee-, -dh) 1521 osv. nedder 15371631. neder (-dh-) 1521 osv. nedir 1589. ner (-ee-, -eh-) c. 1585 osv. nid (-ij-, -dh) 15241822 (rimmande med tid). niddir 1588. nider (-ij-, -dh-) 15241713. nidir 15901619. nidt 1544. nyder- 1525. näder (-dh-) 15451644. nädh 1631. när c. 16701764. Anm. Beträffande anv. av formerna ned, ner o. neder i nutida sv. gäller följande. I normalt skriftspr. är ned den vanligaste formen, medan ner är den mest brukade formen i talspr. (o. i talspråksfärgat skriftspr.). Formen neder användes endast i vitter stil, arkaiserande. I stort sett gälla dessa regler äv. för fördelningen av formerna vid ordets anv. ss. ssgsförled, dock med den allmänna inskränkningen, att ned i detta fall i allm. är ngt vanligare (o. ner ngt mindre vanligt), än då ordet användes enkelt. Oavsett stilarten användes ned så gott som alltid i vissa ssgr, t. ex. NED-LÅTA II 3, NED-LÅTANDE, NED-LÅTEN, NED-LÅTENHET, NED-SKRIFT, o. företrädesvis i vissa andra, t. ex. NED-FART 3, NED-KOMMA 3, NED-KOMST 3, NED-SKRIVA, NEDSLAGEN, NEDSLÅENDE, NED-STÄMD, NED-STÄMMA, v.1, NEDSÄTTA, v. 8 a, b, C, NEDTRYCKA, NED-ÄRVA. Formen neder användes numera alltid i NEDERBÖRD o. NEDERLAG)
Etymologi
[fsv. niþ, nedh, niþer, nedher; jfr dan. o. nor. ned, isl. niðr, t. nieder, feng. niþer, ä. eng. nether; avledn. (eg. komparativbildning av samma slag som i EFTER, prep.) till ett ieur. ni (varav sanskr. ni, ned). — Jfr FÖRNEDRA, NEDAN, sbst. o. adv., NEDER-, NEDERLIG, NEDRA, v., NEDRE, adj., NEDRIG, NERE]
Anm. Ordet förekommer ofta, i skilda bet., i mer l. mindre fast förb. med en följande prep., t. ex. efter, emot, för, i, ifrån, igenom, ikring, om, på, till, under, vid, åt, över. I vissa fall sammansmälter en dylik förbindelse till en sammansatt prep. (som anföres under ssgr).
Översikt
Översikt av betydelserna.
A. angivande riktning, lägeförändring l. nivåförskjutning. 1) till ett lägre plan; i fråga om en mer l. mindre lodrät riktning. 2) i fråga om en riktning som närmar sig l. helt går i horisontalled: längre ut mot kusten, söderut, längre bort. 3) till ett lägre plan o. tillika in i l. under ytan av l. bakom ngt. 4) i fråga om sträckning till en viss nedre gräns. 5) i fråga om förändring av ngts läge l. ställning, t. ex. från upprätt(stående) till lutande l. liggande ställning; särsk.: omkull (b); till ro o. d. (c). 6) i fråga om minskning i höjdleden l. hopsjunkande mot horisontalplanet.
B. oeg. l. bildl., angivande viss förändring l. utveckling. 7) i fråga om uppteckning l. skriftlig avfattning av ngt. 8) betecknande förflyttning resp. utveckling till ngt som traditionellt uppfattas ss. ngt lägre. a) till en lägre punkt på en siffer- l. poängskala, lägre ton l. temperatur, annan (vanl. senare) tidpunkt. b) till mindre antal l. omfattning, lägre pris o. d. c) till ngt i annat (t. ex. socialt, ekonomiskt, moraliskt) avs. lägre l. sämre. 9) i bildl. anv. av 4. 10) betecknande att ngt inställes l. försättes i ovärksamhet. 11) i uttr. ned med ngn l. ngt. 12) med allmänt destruktiv l. exstinktiv bet. (innebärande förstörelse l. utplåning o. d.). 13) med resultativ bet. (särsk. betecknande att ngt blir söligt l. smutsigt o. d.).
C (1416). = NERE, i eg. bet.
D (1719). = NERE, i oeg. l. bildl. anv.
A. angivande riktning l. lägeförändring l. nivåförskjutning o. d.
1) betecknande att ngn l. ngt förflyttar sig l. förflyttas l. att ngt sträcker sig o. d. i en riktning som går mer l. mindre lodrätt från (en plats på) ett högre till (en plats på) ett lägre plan; vanl. med tanke på att förflyttningen sträcker sig resp. att ngt har utsträckning fram till en viss (angiven l. underförstådd) slutpunkt (jfr NEDÅT). Modern ropade åt pojken, att han skulle klättra ned från trädet. Plåtslagaren föll ned från taket. Vill du hjälpa mig att bära ned kofferten? När han stod däruppe på klippan och såg ned, höll han på att få svindel. Blixten har slagit ned. Then helge ande kom nedh j lekambligh hampn, så som en duffua på honom. Luk. 3: 22 (NT 1526). Godt Maijeregn giff, låt dugga tätt neer. Wivallius Dikt. 104 (c. 1642). Ryska commendeuren af skjeppet gick neder til sina gemena at äta för at visa sin fattigdom på mat. HT 1916, s. 121 (1789). Ned från gyllene tak ljusarmarne brinnande hänga. Adlerbeth Æn. 25 (1811). ”Jag skulle ändå ned” — sa' han, som ramlade utför trapporna. Holmström Sa' han 49 (1876). Två personer på en stackars åsna! Ner med er, båda två! LbFolksk. 13 (1890). Blida stjärnor vänligt blicka neder. Reslow BlåklBränn. 16 (1902). Han (som metade) tittade på flötet, som guppade upp och ner på böljorna. Eklundh Folk 95 (1918). — särsk.
a) i fråga om ngts förändring till l. befintlighet i ett sådant läge att det är riktat mot l. vilar på marken l. golvet o. dyl. l. att dess översta del l. fram- l. rätsida o. d. är riktad mot marken osv.; särsk. i uttr. vända ned (se vidare under VÄNDA, v.); äv. bildl. Fläskstycket lades i grytan med svålen ned. Den sårade låg på marken med ansiktet ned. (Vi) förmärcke intett anneth uthenn thätt bliffver alth upvänth, som ned skulle vare, på thätt vij befale. G1R 28: 472 (1558). (Petrus) är .. hengder, neglader wid korsz, fötterna vp och hofwudet neder. Swedberg SabbRo 341 (1690, 1710). Vid Sillens inpackning i tunnor bör i akt tagas, at sillen lägges vid hvarannan med ryggen neder och buken upåt. PH 5: 3617 (1754). Stubben vändes (vid plöjningen) ned och den svarta, feta myllan vändes opp. Hansson Nott. 104 (1885). — särsk. i uttr. upp och ned (förr äv. upp ned), för att beteckna en total omvändning av ett föremål (så att den del som normalt befinner sig l. ursprungligen befann sig överst är l. kommer underst o. tvärtom); särsk. i uttr. vända upp och ned (resp. upp ned) (förr äv. med) ngt (se vidare under VÄNDA, v.); jfr UPP-NED. Dom. 7: 13 (Bib. 1541: vp nedh). (Eskil Persson) haffuer vthe på Norremalm vpå någre porther måledt .. Kong:e M:ttz och Swerigis rijkes wapn the tre croner och wenndt vp nidh på them. HH XIII. 1: 228 (1566). Slijke Menniskior .., som .. wände vp nedh på Bord och Bänkiar. Schroderus Os. 1: 605 (1635). Hos en enka vände pigan och drängen upp och ned på nissens grötskål. Wigström Folkd. 2: 116 (1881). Bilderna på ögats näthinna, hvilka stå upp och ned. Rydberg Varia 36 (1890, 1894). särsk. bildl., för att beteckna att ngt totalt förändras l. bringas i en helt annan (i sht felaktig) ordning l. i oordning resp. att ngt befinner sig i ett tillstånd som utgör den totala förändringen av det normala. Schroderus JMCr. 371 (1620). Vända up och neder med staden. RP 8: 115 (1640). Hvem gaf .. (riksrådet) frihet at vända up och neder på alla Rikets gamla Grundlagar? Lagerbring 1Hist. 4: 450 (1783). Jag väntar bara att en vacker natt få se slottet dansa polska med domkyrkan på ett munkrep, för att allt i verlden skall vara upp och ned, utom vi två. Wecksell DHjort 29 (1862). Här försiggick något, som vände upp och ner på all vanlig ordning. Lagerlöf Holg. 1: 75 (1906).
b) i uttr. som beteckna att ngt flyttas l. kommer bort från sin plats l. släppes ur händerna o. d.; stundom med anslutning till 5 b. Ta ned en bok från bokhyllan, en tavla från väggen. Plocka ned frukten från ett träd. Han lade ned en krans på graven. I Bergzlagen .. lete the strax taga sijna clockor neder. Svart G1 154 (1561). Hans hustru medh andra q(vin)nor skure honum (som hängt sig) neder. VRP 1615, s. 285. Förbudet rifves ner af porten. Envallsson Slått. 52 (1787). Den ena af dessa (torn-)spiror blåste ned. Schück o. Lundahl Lb. 1: 109 (1901). (Han) lade .. ner kniv och gaffel. Chesterton BrownVisd. 71 (1920). Sedan vinbären plockats och augustipäronen tagits ned. HågkLivsintr. 10: 169 (1929). — särsk. (i sht i vitter stil) i uttr. som symbolisera upphörandet av viss värksamhet o. d.; jfr 10. Lägga ned pännan, vapnen, sin krona, spira. RA I. 3: 900 (1597). Starcke Kämpar, styf' och manlig' Örlogs-män / Läggia ned sin Wapn: och gå / Hennes Majestet til hand' med trygg-edz-plicht. Stiernhielm Fred. Anman. (1649). På gotens segerled / lägga kungar sina kronor, städer sina tinnar ned. Rydberg Dikt. 1: 26 (1876, 1882).
c) i fråga om riktningen från en punkt o. d. till en annan på ett föremål, med tanke på hur denna riktning ter sig, då föremålet hålles l. är placerat mer l. mindre lodrätt (med den övre delen uppåt). Flytta ned en marginalnot till nederst på sidan. Summera ned en kolumn. Viktiga politiska tilldragelser, som de stora bladen behandlade spalter upp och spalter ned. Vallentin London 454 (1912).
d) i uttr. (rakt) upp och ned, lodrätt; i sht (sjöt.) i fråga om en lodrätt hängande lina l. tross o. d. Djupet afläses (vid mätning med lodlina), då linan visar upp och ned. Hägg PraktNav. 43 (1900). — särsk. bildl.
α) (vard.) i uttr. hänga l. vara (rakt) upp och ned, om rök, vind o. d., för att beteckna att röken (vid vindstilla) stiger rakt upp resp. att det råder vindstilla. Gosselman SAmer. 54 (1842). Skorstensrökarna från torget hängde rakt upp och ned som långtvinnade ulltottar. Nilsson Bokh. 163 (1937).
β) (vard.) i uttr. stå rakt upp och ned, stå alldeles orörlig l. tafatt o. d.
e) till bet. o. anv. närmande sig en prep. (ställd efter sitt huvudord): nedför, utför; numera nästan bl. i vissa stående uttr., särsk. osv. trappan ned, trappa upp och trappa ned o. d. Bloden begynner att rinna Armen neder. VRP 1691, s. 665. At stiga Berg vp och Berg ned. Humbla Landcr. 182 (1740). Springandet .., trappa upp och trappa ned, suger. Crusenstolpe Mor. 5: 318 (1843).
f) (mera tillf.) i substantivisk anv.; i sht i förb. med (ss. motsats till) upp; äv. bildl. Mig blir min Tanka nu Ett stadigt opp okk ner. Börk Darius 317 (1688). Vi glömde, att derute i rymden gifves det intet ”upp” eller ”ned,” — der gifves blott ”från” och ”till”. Björling Meteor. 58 (1874).
2) med den urspr. bet. av en lodrät riktning mer l. mindre försvagad, i fråga om en riktning som närmar sig l. helt går i horisontalled; betecknande att ngn l. ngt förflyttar sig l. förflyttas o. d. i riktning från en plats till en annan som ligger något lägre l. längre ut mot kusten l. längre söderut l. (stundom, allmännare) ett stycke längre bort (jfr a, b); vanl. med tanke på att förflyttningen osv. sträcker sig fram till en viss (angiven l. underförstådd) slutpunkt (jfr NEDÅT). SthmSkotteb. 3: 190 (1521). En man färdadhes nedh aff Hierusalem til Hierico. Luk. 10: 30 (NT 1526). För än Kong. Götstaff drogh nid till Danmarck wore (osv.). Svart G1 96 (1561). At Swall-isen .. är med strömmen .. förd worden utföre, neder til .. Näsbro. Block MotalaStr. 66 (1708). Tegnér skulle ned till promotionen i Lund, då hans gamle vän Faxe blef jubelmagister. Wrangel MvSchwerin 271 (1912). Ju längre ner emot kusten man kommer, desto mindre blir .. arealen af den improduktiva marken. Hellström NorrlJordbr. 247 (1917). — särsk.
a) i allmännare anv., i fråga om riktning från en plats till en annan som ur ngns synpunkt ligger mindre centralt, längre bort, längre ut mot periferien o. d.; i fråga om förflyttning inom ett samhälle ofta för att beteckna riktning från den plats (i sht i utkanten av samhället) där man bor in till centrum l. en central plats, stundom med en mer l. mindre tydligt framträdande, kvardröjande bibet. av nivåskillnad. Hela familjen hade gått ned till stationen för att möta farbrodern. Han skulle just gå ner i stan, när jag kom ut till honom. At koning Erich i Upsale hade achted .. gå nid i byn til them och bringe them om halsen. RA I. 2: 67 (1568). (De) gingo ned till hvartenda tåg och granskade resenärerna. Hedenstierna FruW 255 (1890). Pressa bollen ned mot D. I. F.-målet. NordIdrL 1901, s. 312. — särsk. med anslutning till 8 c, i fråga om ordning vid placering o. d., med tanke på att den plats till vilken ngn förflyttas osv. är mindre förnäm o. d. Ursprungligen hade han fått en förnäm placering vid bordet, men strax före festen flyttades han ned till en av de bortersta platserna.
b) i uttr. upp och ned; i sht förr ofta i allmännare anv.: fram o. tillbaka; förr äv. sammanfattande: åt alla håll. Tesliikis må och skall ingen wttlensk bliffue Borgare huarckenn wdhi Stocholm eller Calmare. Och ey heller här wttöffuer hele richeett op och nedh medh kiöpennschap, ingestädz måge och segle, wthann alleniistt till för:ne Städher. G1R 1: 84 (1523). Jag har .. ränt och flängt, och flugit; / Jag har sökt, och sport, och rönt, somt sant, somt lugit. / I Werlden op och neer. Stiernhielm Parn. 1: 4 (1651, 1668). Konungen, vred, / Gick upp och ned. Hedborn Minne 206 (1835). Gå upp och ned i rummet. SvTyHlex. (1851, 1872).
c) sjöt. i uttr. ned med rodret, kommandoord angivande att rodret skall läggas om till lovning; bl. i fråga om förh. på fartyg av ä. typ; numera knappast br., ersatt med: lova! Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). 2NF (1913). Östergren (1933).
d) till bet. o. anv. närmande sig en prep. (ställd efter huvudordet): nedför, utför. SthmTb. 20/1 1589. Ett par timmar vandrade jag gata upp och gata ned. De Geer Minn. 1: 52 (1892). Drottninggatan ned .. gick en smärt dam. Öberg Makt. 1: 129 (1906).
3) betecknande att ngt i riktning uppifrån o. ned (i bet. 1) förflyttar sig l. förflyttas l. sträcker sig o. d. in i ngt (t. ex. ett rum l. en massa) l. under ytan av ngt (t. ex. en vätska) l. nedanför överkanten av l. bakom ngt. Vandraren föll ned i en djup klyfta. Gräva ned ngt i jorden. Slå ned en påle i marken. Genom stuprännan leddes vattnet från taket ned i en tunna. Han kröp ned i sängen. Then ther är vppå takith han gå icke nidher j hwsit. Mark. 13: 15 (NT 1526). Jeremia sank nedher j trecken. Jer. 38: 6 (Bib. 1541). (Jag) drager .. vp Klappen D. medh snöret E. genom holet C. at watnet rinner vhr kärlet A. neder i glaspipan. Stiernhielm Arch. B 4 a (1644). Gå ned i grottan. Runeberg 5: 230 (1863). Visserligen är den döda kroppen ej annat än mull, men det går ej för sig att stoppa ned den i jorden som annat avfall. Nilsson FestdVard. 105 (1925). — särsk.
a) pregnant, i uttr. som beteckna förtärande l. sväljande av ngt. Han var så mätt, så han kunde inte få ner en enda bit mer. Han kan wist mehr än swpa och sättia neder. .. (Dvs.) Han kan något mehr än hwar man; Förståendes swartekonst eller trulldom. Grubb 310 (1665). När winet siuncker neder, så simma orden ofwan. Hiärne 2Hdskr. 195 (c. 1715). Pillerna måste ned ju förr ju hellre. BrefNSkolH 212 (1811; i bild). Théet .. smakade ej det allra ringaste godt, ville ej ens ned. Knorring Skizz. II. 2: 40 (1845).
b) pregnant, i uttr. som beteckna himlakropparnas försvinnande nedanför horisonten; äv. oeg., för att beteckna att en dag o. d. tar slut. Solen gåår vp och gåår nedher. Pred. 1: 5 (Bib. 1541). Dagen ilar hän, snart går den neder. Wallin 1Pred. 2: 111 (c. 1830). Solen sjönk ned. CFDahlgren 4: 124 (1831).
c) (†) pregnant, i uttr. som beteckna att ngn sjunker o. drunknar l. att ett fartyg sjunker o. går under. OPetri Kr. 272 (c. 1540). Offta skeer, .. / At Skeppet får en Stööt, ock därmäd siunker nijd. Columbus BiblW C 2 a (1674; i bild). Thorsten .. kom omsijder att hann orkade inthet mehr sima; war han tå kommin uthi hamnen, och sank nijder. Reenhielm ThViik. 96 (1680).
d) i uttr. som beteckna att en person som färdas på isbelagd sjö l. på kärrmark o. d. sjunker ned i vattnet resp. kärret på grund av att isen resp. marken icke bär; särsk. i uttr. gå ned sig, förr äv. l. köra ned l. det bär ned med ngn l. isen går ned med ngn. Som the alla woro komne vthi en Ring, gick Isen nidh medh them til grund. Girs G1 222 (c. 1630). En hederlig Bonde, som gått neder på en skör is. Tessin Bref 1: 193 (1752). (Bl. a. hade) grefve Scheffer inquieterat sig, att jag skulle köra ner. MoB 3: 204 (1776). En ko, som gått ner sig i ett kärr. Wigström Folkd. 2: 82 (1881). Att en rysk soldat hade gått ner sig på isen utanför Sveaborg. Lagerlöf Top. 207 (1920).
e) i uttr. som beteckna att ngt placeras i ngt för förvaring l. transport o. d. Lägga, låsa ned ngt i en byrålåda. Packa ned ngt. Warg 163 (1755). Sedan sillarna blivit rensade, packas de ned i tunnor. Sandström NatArb. 1: 272 (1908).
4) [jfr 1, 2, 3] betecknande att ngt sträcker sig uppifrån (i allm. från en angiven övre gräns l. från den översta delen av ett föremål l. högst upp l. nordligast belägna delen av ett område o. d.) till en viss nedre gräns (ofta till gränsen för föremålets utsträckning) l. att ngt som utsäges gäller för motsvarande del av föremålet resp. området; ofta i uttr. ända ned. Gislare ordan, the wore hwijt clädde, och gingo nakne nidh til beltestadhen. OPetri Clost. A 4 a (1528). Om spittelskan .. gåår vthoffuer hela hwdhena jfrå hoffuudhet nedh til fötterna. 3Mos. 13: 12 (Bib. 1541). Uthi Sal. Burei Runabook finnes allena 5 Runastenar observerade i Westergiötland ifrån Vasboo alt nid till Elfzborgh. Schück VittA 2: 376 (i handl. fr. 1669). Plötsligt då vaknar Bernadotte upp omsider, / mäter sin adjutant från ofvan ner. Sturzen-Becker 3: 26 (1861). Konstigt att du inte når ner till marken, fast du är så förbaskat lång. Siwertz Låg. 126 (1932).
5) betecknande en förändring av ett föremåls o. d. läge l. ställning som uppkommer därigm att föremålet samtidigt som det till en viss del l. i en viss punkt förblir kvar på sitt ursprungliga nivåplan i övrigt sänkes till l. mot l. under det plan på vilket denna del l. punkt befinner sig. Fälla ned en järnvägsbom. Slå ned kragen. Fiendener begynte sleppa Windebron nidh för them. Svart G1 38 (1561). Ett Bord af Furu att slå neder. HusgKamRSthm 1743—44, s. 615. Hjelten föll. Täcket fäldes neder för den stora Skådeplatsen. Schönberg Bref 3: 354 (1778). Ned med suffletten (på droskan)! Heidenstam Tank. 179 (1899). Skörd .. rullade ner gardinen. Wägner Sval. 227 (1929). — särsk.
a) i fråga om förändring av ngns kropp l. en kroppsdel från mer l. mindre upprätt till liggande l. sittande l. hopkrupen resp. lutande ställning o. d. Lägga sig, sätta sig, slå sig ned ngnstädes. Sitt ned! Huka sig ned. Falla ned på knä. (De vise männen) funno barnet medh Maria thess modher, och föllo nedher, och bådho till honom. Mat. 2: 11 (NT 1526). Then ther döpa skal, faller först neder på knä. KOF II. 2: 37 (c. 1655). Då steg Hilding in: ”Sitt neder, / upp i högbänk jag dig leder.” Tegnér (WB) 5: 37 (1825). I gossar, som tyngdes af vapnen ner, / Såg Sverge sitt hopp och värn. Snoilsky 2: 80 (1881). Jean låter hufvudet sjunka ner mellan nyckelbenen. Strindberg NRik. 168 (1882). Ett ungt par med en liten flicka slog sig ned vid ett bord. Hedberg Räkn. 20 (1932). Jag kurade ned bland slädkläderna. Wallquist Doktorn 37 (1935).
b) i vissa uttr. som beteckna att en person faller omkull l. bringas på fall resp. att ett föremål (särsk. byggnad o. d.) störtar l. störtas omkull; oftast med mer l. mindre klart framträdande destruktiv bibet., innebärande att personen därvid skadas l. omkommer resp. att föremålet går sönder l. på annat sätt fördärvas; jfr 1 b, 12. Skjuta, hugga, slå, sabla, i sht förr äv. lägga ned ngn. Falla död ned. Riva ned en byggnad. Hugga ned ett träd. Trampa ned gräset. Muren rasade ned. Ski[n]na[re]n som sloog ept[er] wardsc[ri]ffue[re]n m[edh] stenen och lagde burwarden (dvs. nattvakten) nid[er] bøte vj (dvs. 6) {marker}. OPetri Tb. 48 (1525). The Chaldeer .. bruto nedh muranar j Jerusalem. Jer. 39: 8 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917). (Fienden) skiuter, sticker, hugger, trampar ned / Alt hwad han öfwerkommer. Stiernhielm Fred. 3 (1649). Jesu, tig skie tack och heder, / At tu slogst wår owän neder. Swedberg Ps. 1694, 199: 7. Nu måste (man) skynda sig att beskåda och genomkrypa Roms ruiner, innan de falla ner allasamman. Atterbom Minn. 382 (1818). Att bestämma, .. när man skulle börja att hugga ned skogen. Nilsson FestdVard. 62 (1925).
c) i utvidgad anv., i vissa uttr. som beteckna att ngn bosätter sig l. stannar för en kortare l. längre vistelse på en plats; förr äv. i bildl. uttr. som beteckna att ngn slår sig till ro med ngt o. d.; numera i sht i uttr. slå sig ned, förr äv. sätta l. lägga sig ned (se vidare under resp. verb). Hwadh gräselige eedher, förplichtelser, handgrep, .. (konung Kristiern) giorde för än the Swenske satte sigh nid, vplette honom Rijket (osv.). Svart G1 57 (1560). Att ingen slår sig ned på landsbygden utan att hava särskild anledning därtill. Herlitz Stadsförv. 1830 55 (1924).
6) betecknande förändring som innebär minskning av ngt i höjdleden, ngts hopsjunkande mot horisontalplanet, stundom äv. innebärande ett mer l. mindre totalt försvinnande l. utplånande av ngt; stundom svårt att skilja från 12. Svullnaden hade gått ned avsevärt under natten. Ljuset, brasan har brunnit ned. Den (dvs. staden) Brende wij och ned i Grund. HSH 38: 103 (1592); jfr 12 a. Så snart nu Glas-skeppet med de der uti varande haglen blef utur vatnet (i ett cylindriskt glas) bort tagit, sank vatnet neder uti det Cylindriske Glaset. Triewald Konst. 34 (1734). Om (kol-)upsättningarne drifva alla jämt ned, utan at sjunka starkare på den ena än andra sidan, så (osv.). Garney Masmäst. 275 (1791); jfr 12 a. Gasen var just skrufvad ner. Lundegård Tit. 302 (1892). Brasan höll på att falna ned. Engström Lif 91 (1907); jfr 12 a. — särsk. (ngt vard.) med anslutning till 12, i uttr. sitta ner en stol, soffa o. d., gm stolens osv. användning komma de uppstoppade l. med fjädrar försedda delarna att ge sig o. sjunka i hop o. d. Benedictsson Eftersk. 65 (c. 1885).
B. bildl. l. oeg., angivande viss förändring l. utveckling o. d.
7) i uttr. angivande att ngt upptecknas l. antecknas i en bok, på ett pappersark o. dyl. l. avfattas skriftligt. Han håller just på med att skriva ned sina memoarer. Knacka ned ett brev på skrivmaskinen (vard.). Fahlcrantz 2: 76 (1825, 1864). Struve .. kastade då och då ner ett ord på sin manchett. Strindberg RödaR 13 (1879). Han klottrade ned något på ett kort. Granlund Carlé OdågJourn. 104 (1915). (Respondenten) hade haft motargumenten klara redan när han skrev ned sitt arbete. Siwertz JoDr. 87 (1928).
8) betecknande förflyttning resp. utveckling l. förändring till ngt som traditionellt uppfattas ss. ngt lägre. — särsk.
a) [jfr 1] i fråga om förflyttning resp. förskjutning l. övergång o. d. till en lägre punkt på en siffer- l. poängskala, till en lägre ton l. temperatur, till en annan (tidigare l., vanl., senare) tidpunkt o. d.; äv. bildl. (jfr c). Så hafver ock Jesu Lära brutit sig fram igenom alla uptänkeliga motstånd, och med en segrande kraft kommit ned til våra tider. Bælter JesuH 5: 1009 (1759). Stämmande ned sin röst, med sänkta ögon hon svarar. Adlerbeth Æn. 65 (1811). Den som först erhåller vif .., det vill säga kung och dam i samma färg (i tolva), mäler och slättar derföre 2 streckar, eller kommer, såsom det heter, 2 ned, till ex. från 12 till 10. Lindskog Spelb. 233 (1847). Junker brushufvud! Betänk hvar du befinner dig, och stäm ned din stolta ton. Jolin Mjölnarfr. 22 (1865); jfr c. Med (diktsamlingen) Djævlerier .. har emellertid musiken stämts ned i ett mörkare läge. Österling Männ. 194 (1910); jfr c.
b) [jfr 6] i fråga om utveckling som innebär minskning i antal, omfattning, pris, värde o. d. Priset på textilvaror har gått ned. Sätta ned priset, värdet, taxeringen, tullen, skatten. Skära ned försvarsorganisationen. Att sedlarne hade sjunkit ned ända till en tredjedel af sitt namn-värde. Malmström Hist. 5: 240 (1877). Utförseln af lefvande kreatur gick ner. GHT 1895, nr 247 A, s. 2. Kanske de ha nog (sill) för att kunna klämma ner priset ett par tolvskillingar. Ahlman HavHimm. 32 (1916). Man saktar ned farten till 20—25 km. Nerén BilB 2: 280 (1931). Att ”stryka ned” artiklar och notiser till lämplig längd. Bjurman 3Statsm. 226 (1935).
c) allmännare, i fråga om förflyttning till ngt som representerar ett lägre l. sämre skikt av ngt, särsk. i socialt, ekonomiskt, intellektuellt l. moraliskt avseende, l. utveckling till ngt (i dylikt avseende) lägre l. sämre. Ja thet är så werldennes lopp, at somblige nidh och somblige vpp. OPetri Kr. 4 (c. 1540). J (dvs. smädarna) viljen .. genom en påförd lastbarhet sänka .. (snillena) ned til er. Kellgren 3: 227 (1793). Senaten och Patricierne hade .. sjunkit lågt ner i magt och anseende. LBÄ 5—6: 121 (1797). Hon har sett huru hennes mor dragits ned genom att bli bunden vid en dålig man. Sylwan SvLit. 40 (1903). Smäleken .. att föräldrarna hade sjunkit ner till fattighjon. Lagerlöf Kejs. 138 (1914). På 1500- och 1600-talen rådde ett livligt intresse för (kalendervetenskapen) .. och dess element trängde ned bland folket. Nilsson FestdVard. 10 (1925).
9) i bildl. anv. av 4, betecknande att ngt har utsträckning l. att ngt som utsäges gäller (in)till en viss nedre gräns. Rätt nedstigande skyldskap: som är dotter, sona eller dotterdotter, och theras afkomma, ehuru långt then strecker sig neder. GB 2: 1 (Lag 1734). På sådant sätt blir hvar och en herre öfver sin stackare, ifrån norrbro-eleganten ned till hamnbusen. BEMalmström 7: 395 (1845). Jag ser hans hand / I hvarje skapadt väsen, / Från fjällens skytorn ner till späda gräsen. Böttiger 2: 255 (1857). På detta sätt har det fortgått ifrån slägt och till slägt (med prästvigningen), ifrån apostlarnes dagar och ända ned till våra dagar. Flensburg KyrklT 97 (c. 1875). En vätekryostat, d. v. s. ett bad med flytande väte för konstant temperatur ned till —259°. Svedberg ArbDek. 34 (1915).
10) betecknande att viss värksamhet inställes l. att ngt försättes i ovärksamhet l. ur bruk l. ur funktion o. d.; företrädesvis i uttr. lägga (förr äv. sätta) ned (se vidare under resp. verb); jfr 1 b slutet, 12. Thed är orett at .. (biskopen) legger .. ned (sitt ämbete). G1R 6: 154 (1529). Sattes .. (gm förlikningen) nid alle the beskyllningar, som Konungen hade Erling tilwitat. Peringskiöld Hkr. 1: 575 (1697; isl. orig.: settust niþur). Lägg icke ditt ärfde Namn neder, ändock du af vanfrägd Att härkommen äst. Frese AndelD 65 (1726). Att den lilla krogen stängdes eller lades ned för omkring tre år sedan. SvD(A) 1933, nr 191, s. 6.
11) i det imperativiska, elliptiska uttr. ned med ngn l. ngt, innebärande en (hotfull) uppmaning att avlägsna ngn från hans post l. störta l. döda ngn resp. att bringa ngt på fall l. tillintetgöra ngt; jfr 12. Ned med diktaturen! Ner med talaren! Ner med Kungen. AnderssonBrevväxl. 1: 79 (1838). Ned med förrädaren! Wecksell DHjort 87 (1862).
12) med allmänt destruktiv l. exstinktiv bet., innebärande att ngn l. ngt besegras l. slås till marken resp. skadas l. förstöres l. tillintetgöres l. totalt utplånas l. försvinner o. d.; jfr 5 b, 6, 11. Klubba ned en talare. Recensenten gjorde alldeles ned hans nya bok. Slå ned ngn l. ngt, se vidare under SLÅ, v. Therfore slåå thenna (dvs. dessa) ordhen plat nidher alt closter wesende. OPetri 1Post. 73 a (1528). Annerstedt UUH Bih. 1: 312 (i handl. fr. 1632). Alla härvarande (schack)-Spelare har jag så gjort ner att de ej vilja spela med mig mera. Tegnér (WB) 2: 404 (1811). Hans dyrbara blomster hade frusit ner. Strindberg SvÖ 1: 229 (1882); jfr 6. Ödet att tigas ihjäl eller gycklas ned. NDA 1913, nr 319, s. 2. Att .. locka publiken till sovjetaffärerna och att konkurrera ned de privata. Karlgren BolsjevRyssl. 155 (1925). — särsk.
a) i förb. med verb med destruktiv l. exstinktiv l. liknande (”negativ”) bet., dels med resultativ innebörd (jfr 13), dels betecknande att förstörandet l. utplånandet osv. är totalt, ofta övergående i bet. av ett allmänt förstärkande tillägg till verbet; beträffande brukligheten se under resp. verb. Effter ingen ting så goodh är till ath döffua nidh kötit medh såsom corsit och lidhande, tröster han (osv.). FörsprRom. 5 b (NT 1526). Huuss och giärdessgårdar rööthas neder och förfalla. VDAkt. 1700, nr 404. Mån therför vi fått röst, at then skal tystas ner? Kolmodin QvSp. 1: 182 (1732). Är du döder säj, ell' har du svimmat ner. Hesselius Zaletta 9 (1740). Folk, som ej låta muta ned sig. Rosenstein PVetA 1772, s. 14. De sjuknade neder sedan de i några dagar gått hängsjuka. VeckoskrLäk. 5: 290 (1784). Drifvans liljor smälta ner och dö. Sätherberg Dikt. 1: 152 (1838, 1862); jfr b. Han skäller ner mej. Strix 1902, nr 51, s. 3. (Det stod i köpekontraktet, att hästen) skulle slaktas ner, då han inte dugde längre. Sjödin StHjärt. 268 (1911).
b) i uttr. som beteckna att ngt gm en upplösnings- l. sönderdelningsprocess o. d. förvandlas med avs. på form l. konsistens; äv. i förb. med adverbial angivande den nya (ofta ”lägre”) form vari upplösnings- l. sönderdelningsprocessen resulterar; beträffande brukligheten se under resp. huvudord (verb). Smälta ned ister till flott. Att man kunde late giute them (dvs. klockorna) nidh, mett annen Malm, tiil gott Skytte. G1R 12: 173 (1539). Om till ett enda kol oss allesamman / Han bränner ned, så gör han endast rätt. Hagberg Shaksp. 1: 234 (1847). Att allt utskott från (pappers-)maskinerna köres direkt till holländarne för att malas ned. TT 1894, M. s. 18. Att de skulle hugga ned den (dvs. galeasen) till ved. Rönnberg Brovakt. 159 (1904). Att .. företagen .. skrota ned maskiner enbart för att minska skatterna. DN(A) 1931, nr 125, s. 23.
c) för att beteckna att ngt tages i sär (utan att delarna fördärvas); delvis med anslutning till 1 b l. 5 b. Han sade ingenting medan han sysslade med att montera ner radion. Wägner Sval. 253 (1929).
13) med resultativ (o. destruktiv) bet. (jfr 12 a), i förb. med verb som är l. uppfattas ss. avlett av ett substantiv (särsk. sådant som betecknar smuts l. smörja l. fläckande vätska o. d.) l. ett adjektiv (med motsv. bet.), betecknande att det som substantivet angiver kommer på (o. därvid fläckar l. på annat sätt osnyggar) ngn l. ngt resp. att ngn l. ngt göres sådan(t) som adjektivet angiver. Bloda, bläcka, blöta, fläcka, håra, kladda, kleta, klibba, klottra, kludda, lusa, mjöla, skrynkla, skräpa, smeta, smitta, smutsa, smörja, sota, spilla, stänka, svärta, söla, tjära ned (se vidare under resp. verb). Ho mot skarnet slås, han tappe eller vinne, / Så sölas han doch ner. Kolmodin QvSp. 1: 468 (1732). Pass på så du inte smörjer ner din klädning. Cavallin Kipling Gadsby 105 (1897). Murare och målare .. kludda ned och ostäda öfverallt. Melander UnderlL 3 (1912).
C. angivande befintlighet på viss plats l. i visst läge o. d., = NERE A.
14) i fråga om befintlighet på en plats; numera bl. dels (ngt vard.) i förb. med ett efterföljande prep.-uttr. (vanl. uppfattat ss. en ssgsförled till prepositionen o. hopskrivet med denna; se nedan under ssgr), dels (fullt br.) i förb. med en föregående måttsbestämning, t. ex. långt, längre, längst ned, så l. så långt l. djupt ned, förr äv. bättre ned l. ned bättre, längre ned.
a) = NERE 1. Iach skall geffua widhunder (dvs. under) vppe j himmelen, och teekn nedher på jordhenne. Apg. 2: 19 (NT 1526). Det är .. en sanning .., at vårt timmeliga lif här neder på jorden är et uselt lif. Nohrborg 664 (c. 1765). Ner vid bergens fötter ligger staden (Amalfi). Kræmer Sydfr. 42 (1853). (Kornblixtar) visa sig såsom ett utbredt, hastigt förlöpande ljussken ner emot horisonten. LfF 1912, s. 164. särsk. (fullt br.) i uttr. en trappa, en våning ned o. d. VetAÅb. 1910, s. 292.
b) = NERE 2. En balie, som hade en lööss bothn nidher i balienn. SkrGbgJub. 6: 29 (1587). At glas-rören, som vthwijsa skal Måtet, är jämndragen all igenom, och lijkawijdh vp och neder. Stiernhielm Arch. B 3 b (1644). Hvit sidensarsklädning med en blom-guirlande neder på kjorteln och öfverst vid lifvet. MagKonst 1835, s. 40. särsk. = NERE 2 slutet. Åter swarar Christus, litet nidh bättre på Bladet: .. Ja, iagh kommer snart. Rudbeckius AOxenstierna A 4 b (1618). LandtmFörordn. 99 (1765). En not med skaft både upp och ned sjunges af båda stämmorna. Mankell Lb. 133 (1835). Drake .. tecknade sitt namn ett stycke ned på papperet. Rydberg Frib. 35 (1857).
c) = NERE 3. OPetri Tb. 100 (1526). Thet opror och obestond, som i thenne nest forlidne tid begynt och foretaghit vart nidher i Småland och Vestergötland. RA I. 1: 126 (1529). Nider bättre i Åsehäradt löper den tridie almänningzåå fram i Wästergötland, som kallas Noos (dvs. Nossan). Schück VittA 2: 393 (i handl. fr. 1673). Wij .. camperade wid Swarta Hafwet neder uthmed stranden i 2:ne dagars tijd. KKD 3: 221 (1711). Ned vid den smutsiga och oljiga floden. Berger Ysaïl 4 (1905). särsk.
α) = NERE 3 a. Huset .. haffu[er] en port nijd wpa gatune och twa porten ogan til in mot h[e]r iwer iwers[ons] hus. OPetri Tb. 35 (1524); jfr a. JönkTb. 155 (1547). Her sittir en hop nider i bynn och drichier. SkrGbgJub. 6: 227 (1590). Mången som boor neder i Landzenderne. RARP 3: 134 (1640). Ährenden neder i Staden. HovförtärSthm 1696 A, s. 1492.
β) = NERE 3 b. (De) suenske herrar .. wille jngalunda sittia (till bords), förähn (förrädaren) her Bärn måtte haffua sig thädan igen ifrån thett bordett ner bätter thill en annan skiffua. Brahe Kr. 21 (c. 1585). Han satte sig på bänken längst ned vid salens dörr. Tegnér (WB) 5: 120 (1820).
d) = NERE 4. Två meter ned i jorden påträffades skatten. NoraskogArk. 4: 35 (1629). Christi Korsz, som lågh diupt nidher i Jorden. Schroderus Os. 1: 317 (1635). At Cicero skall skiämmas nid i grafven. Dalin Arg. 1: 256 (1754). Håret ditt är matt och fuktigt, / Som om du legat ner i jorden länge. Hallström GrAntw. 122 (1899).
15) motsv. 4, betecknande den nedre gränsen för sträckningen av ngt; i ssgn NED-IFRÅN.
16) i fråga om befintlighet i visst läge l. viss ställning, = NERE 5.
a) i fråga om kroppsställning vid ritt, i uttr. sitta ned (jfr 5 a). Ljunggren Resa 252 (1871). Det gällde för ryttaren att sitta väl ned i sadeln. GHT 1897, nr 85, s. 3.
b) = NERE 5 slutet; numera nästan bl. i uttr. ligga ned, företrädesvis om levande varelse. Svart G1 63 (1561). Ligger led eller grind neder; böte en daler. BB 5: 4 (Lag 1734). Jag mente stå, men låg i träcken ned. Kolmodin Dufv. 6 (1734). Jag striden leder — / Och härar falla; / De ligga neder, / De ligga alla. Wallin Vitt. 1: 47 (1839).
D. bildl. l. oeg., angivande befintlighet i visst läge l. tillstånd o. d., = NERE B.
17) = NERE 7.
a) = NERE 7 a; numera bl. i förb. med en föregående måttsbestämning. (Kölden som varit så stark) at Thermometern stod neder vid 16 grader, har nu åter måst vika. Porthan BrCalonius 529 (1798). Ett nytt stafsätt skulle naturligtvis inom skolan börja längst ned och så rycka upp klass för klass. Lundell Rättstafn. 112 (1886). Vad latinet beträffar kan man redan före år 300 märka osäkerhet i uppfattningen av kvantiteten, och längre ned blir kunskapen om denna en sällsynthet. Sylwan (o. Bing) 1: 8 (1910). Fänrik Runfelt, som (i golftävlingen) efter 7 hål var 3 hål upp, förlorade sedan detta försprång och stod efter de första 18 hålen 1 hål ned. SvD(A) 1919, nr 242, s. 10. Bengt kom långt ner på alfabetet. Edqvist Musik 124 (1946).
b) = NERE 7 b; i ssgn NED-HÅLLA.
c) = NERE 7 c; i ssgr, t. ex. NED-HÅLLA, -UNDER, -ÅT.
18) motsv. 9, i bildl. anv. av 15; i ssgn NED-IFRÅN.
19) (†) = NERE 9; i uttr. ligga ned (se vidare under LIGGA). KalmPriv. 1620, s. 19. RB 9: 1 (Lag 1734). Efter .. (Ansgars) död 865 låg omvändelseverket länge helt och hållet neder. Schybergson FinlH 1: 21 (1887).
Sammansättningar. Anm. 1:o Ssgrna anföras nedan på sin alfabetiska plats. 2:o I fråga om vbalssgrnas o. de olika vbalformernas bruklighet, i sht i förh. till motsv. fria förb., gälla i huvudsak samma regler som för ssgr med BORT, FRAM, GENOM (se d. o. ssgr anm.). Särsk. gäller, att ssg så gott som alltid brukas i vissa fall av oeg. l. bildl. anv., t. ex. NED-KOMMA 3, NED-LÅTA II 3, NED-ÄRVA. Jfr äv. särskilda anm. härom under NEDLÄGGA o. NEDSÄTTA, v. 3:o De av ned o. en följande prep. (t. ex. efter, emot, för, i, ifrån, om, på, till, under, vid, åt, över) bildade sammansatta prep. o. adv. ha i allm. en (individuellt o. geografiskt) starkt varierande accentuering. Vanligare än normal ssgsaccentuering är accentuering ss. enkelt ord, i vissa fall alltid (l. så gott som alltid) med akut accent (t. ex. NED-EMOT400, NEDFÖR40), i vissa fall dels (vanl., i sht ss. prep.) med akut, dels med grav accent (t. ex. NED-I40 l. 32, NED-TILL40 l. 32). Stundom vilar huvudtonen på den senare ssgsleden (t. ex. NED-UNDER400 l. 040 osv., NED-ÖVER400 l. 040 osv.). Ss. prep. äro hithörande ord ofta (utom i motsatsställning) obetonade. Vid starkare betoning accentueras de stundom ss. två ord (t. ex. NED-IGENOM4010 l. 40 40 osv., NED-UNDER400 l. 4 40). Nedan angivas endast de vanligaste accentformerna. 4:o Ssgrna motsvaras, förutom av direkta motsvarigheter i d., nor. o. (i vissa fall) t., av t. ssgr med herunter, hinunter, herab, hinab o. (i mindre utsträckning) eng. ssgr med down. Endast i ett mindre antal fall anföras dessa motsvarigheter nedan. 5:o Vissa ssgr, t. ex. -EFTER I 3, II, -EMOT 2, -IFRÅN, kunna äv. hänföras till NERE.
Spoiler title