NEVÉ neve4, r.; best. -n l. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. névé, av fr. dial. névé, representerande ett vulgärlat. nivatum, avledn. av lat. nix (gen. nivis), snö (fr. neige), i avljudsförh. till SNÖ]
geol. i övre delarna av högfjäll: snösamling l. snöfält vars snö börjar förvandlas till is o. som ger upphov till en glaciär; äv. om dylik snöis; jfr FIRN. De Geer SkGeogrUtv. 7 (1896). BonnierKL (1926; om snöis).
