SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NISCH niʃ4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er32 l. 40.
Ordformer
(nisch (nich, niche) 1691 osv. nitsch 1774—1785. nisier, pl. 1756. nÿsier, pl. 1756)
Etymologi
[jfr d. niche, stundom nitsche, t. nische, förr äv. nitsche; av fr. niche; jfr it. nicchia; bildat till lat. nidus, bo, näste]
1) i sht byggn. vanl. vertikalt halvcylindrisk, upptill välvd fördjupning i en mur o. d., ofta avsedd för uppställning av ngt konstvärk; äv. om fördjupning i mur l. vägg för ugn l. säng o. dyl. l. om fönstersmyg; äv. i allmännare anv., om fördjupning i murvärk; ngn gg oeg., om det målade (o. icke tapetserade) partiet av en mur, framför vilket en kamin har sin plats. De torra Cuvetter .. (äro) intet annat än ett Näste och niche för Mineurerna. Rålamb 8: 206 (1691). (Järnugnarna) inmuras uti Snygga Nitscher. Johansson Noraskog 1: 55 (i handl fr. 1785). I rum brukas .. nicher för fönster, kakelugnar, sängar m. m. Sturtzenbecher (1805). I nisch med löfpryddt spetshvalf hvar helgonbild af sten / Står med sitt martyrtecken. Gumælius Bonde 264 (1828). För att ständigt kunna kontrollera temperaturer öfver 700° C. med grafit-pyrometrar, anordnas nischer i eldrummet .. och i dessa anbringas instrumenten. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 191. HantvB I. 1: 292 (1934). — jfr ALTAR-, BILD-, BLIND-, BÖNE-, FÖNSTER-, RELIK-, STATY-NISCH m. fl. — särsk.
a) om fördjupning inrättad i framsidan av en kakelugn, avsedd att användas ss. värmeskåp. Nyblæus Fotogr. 41 (1874). Linder Tid. 31 (1924). jfr KAKELUGNS-NISCH.
b) om fördjupning inhuggen i klippvägg. Liken, som kallas Mumier .., stå där (dvs. i katakomberna) än oskadde på fötterna i Nicher (eller utholkningar i väggen). (Gjörwell o.) Bergklint Sam. 159 (1775). Verd. 1892, s. 266. jfr GRAV-, KLIPP-NISCH.
2) geogr. om nischformig fördjupning i fast bärg, vanl. uppkommen gm glacial erosion l. gm vinderosion. Högbom Norrl. 101 (1906). Bergen på Allesjaures östsida bära vackra glaciärer, inramade i djupa nischer. TurÅ 1909, s. 299. SvGeogrÅb. 1927, s. 144. — jfr GLACIÄR-, JÖKEL-, KAR-NISCH.
3) med. gm ngn sjuklig process uppkommen fördjupning i ngt organ. En röntgenfoto (av magsår) visande en stor nisch på innersidan av längsmagen. Svartz MatsmältnSj. 55 (1932).
Ssgr: (1) NISCH-ARTAD, p. adj. Brunius Metr. 79 (1836). —
(jfr 2) -DAL. geogr. kortare dal bildande en nisch i en bärgvägg. Sjögren Torneträsk 197 (1909). Ymer 1937, s. 195. —
(1) -FIGUR. jfr -staty. Upmark Lübke 582 (1872). —
(1) -FORMAD, p. adj. —
(1) -FORMIG. Nischformiga kupolhvalf. Rothstein Byggn. 430 (1859). —
(jfr 1) -FÖRDJUPNING. konkret: nisch. Brunius Resa 1838 183 (1839). AntT XV. 1: 37 (1896). —
(2) -GLACIÄR. glaciärnisch. Ymer 1901, s. 225. Flodström Naturförh. 91 (1918). —
(1) -GRAV. monumental grav (se grav, sbst.1 3) anordnad i en nisch. TT 1898, Byggn. s. 40. NoK 87: 83 (1928). —
(2) -JÖKEL. = -glaciär. Sjögren Torneträsk 25 (1909). —
(1) -LIK, adj. Brunius Metr. 226 (1836). —
(1 a) -LUCKA. om vardera av de båda luckor varmed en kakelugnsnisch tillslutes. SD(L) 1902, nr 201, s. 5. —
(1) -MUR. mur försedd med nisch; äv.: mur som bildar nisch. KrigVAT 1845, s. 413. Josephson Tessin 2: 202 (1931). —
(1) -PRYDD, p. adj. Brunius SkK 153 (1850). —
(1) -SKULPTUR. jfr -staty. 2NF 38: 37 (1925). —
(1) -SKÅP. nischformigt skåp inbyggt i väggen. Erixon Möbl. 1: XLIX (1925). —
(1) -STATY. placerad i en nisch. SvD(A) 1928, nr 83, s. 3. —
(1) -VALV. (†) Halfva Kupolhvalf få namn af Chorhvalf, och då dessa äro små, Nischhvalf. Stål Byggn. 1: 267 (1834).
Avledn.: NISCHAKTIG, adj. som liknar en nisch; särsk. till 2. SvGeogrÅb. 1930, s. 199.
Spoiler title
Spoiler content