SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NOT 4t, sbst.1, förr äv. NÅT, sbst.1, r. l. f. (Mat. 13: 47 (NT 1526) osv.) ((†) n. KKD 10: 31 (1707)); best. -en; pl. -ar (SUFinlH 5: 63 (1616) osv.) ((†) noter G1R 8: 176 (1533), Hof Skrifs. 174 (1753); nöter G1R 4: 186 (1527), Berlin Lsb. 114 (1857); nötter IErici Colerus 1: 71 (c. 1645), Boivie SvSpr. 103 (1820; provinsiellt); nöttor Hülphers Norrl. 4: 179 (1779)).
Ordformer
(noett 1555 (: noettgarn). noodh 15991610. noott(h) 15331641. not (-oo-, -ht, -th) 1526 osv. nott(h) 15431694. nåt(h) 16171741. nöt(h)- (i ssgr) 1562 (: nöthe sträng(er))1597 (: Nötetöger))
Etymologi
[fsv. not (pl. notar, noter), sv. dial. not (pl. nöter, nötter); jfr d. not (lånat från nor. l. sv.), nor. not (pl. nøter); isl. nót (pl. nǿtr); i avljudsförh. till NÄT, sbst.]
1) fisk. rörligt fiskredskap (av olika typer) som vanl. består av ett mer l. mindre välvt nät, på mitten ofta försett med en lång säck (kil, ”kalv”), vilket drages genom vattnet medelst en lina på vardera sidan, vad. (Anm. Orden ”not” o. ”vad” äro principiellt liktydiga, men ha olika bruklighet i olika delar av landet: på ostkusten o. i fråga om insjöfiske användes beteckningen ”not”, medan ”vad” är den på västkusten brukliga beteckningen). Draga not. G1R 4: 186 (1527). The drogo thär medh tree nötter, men the finge inthet många fiskar. Gyllenius Diar. 161 (c. 1660). Laxen fås så om vintren som om Sommaren uti Skiärgården på nåt. AllmogHemsl. 110 (1741). Not begagnas både sommar och vinter, och är ibland den redskap, hvarmed fisk fångas i våra sjöar, troligen den förnämsta. UpprFiskaren 58 (1847). Han sög sin rök, han knöt sin not / Och lät oss andra stoja. Runeberg 2: 9 (1847); jfr a. (Båtarna) ro på var sin sida om sillstimmet, medan de sticka ut noten. VFl. 1938, s. 163. — jfr AGN-, BETES-, BO-, DAMM-, DRAG-, DÄMP-, ECKEL-, FISK-, FLOTT-, FLÖT-, GRIMME-, IS-, KIL-, LAND-, LANDTÅGS-, LAX-, LILL-, LÖJ-, PULS-, RING-, RYSS-, SEGEL-, SIK-, SJUNK-, SKOTT-, SNÖRP-, SOMMAR-, SPILLER-, STOR-, STRÖMMINGS-, STÖT-, SVEP-, SÄCK-, TOBIS-, VINTER-NOT m. fl. — särsk.
a) ss. ämnesnamn; numera bl. i uttr. binda, knyta not; förr äv. allmännare, om nät av grövre garn. Bijnda noott. G1R 8: 298 (1533). Ryssjan förfärdigas endast af not, bunden af lin- eller allmännast hamptråd. SkandFisk. Bih. 27 (1838).
b) i vissa uttr. om fiske med not.
α) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vara i noten o. d., förr äv. på noten l. till not, vara med och fiska med not. Gyllenius Diar. 160 (c. 1660: war .. på nooten). Förleden wåhr när hon och Margreta wore til noot. BtFinlH 2: 322 (1670). ”Alle man i noten!” ropade prostinnan. Bremer Fad. 18 (1858; bildl.).
β) (†) gå till not(s) o. d., (gå o.) draga not. (Fiskaren) skal hålla sigh mat när han går til Nots. 2Saml. 4: 86 (1624). Rålamb 13: 97 (1690).
c) i jämförelser l. bildl. Himmelrikit (är) lijkt ene noot som kastas j haffuidh, och församblar alla handa fiskar. Mat. 13: 47 (NT 1526). De landzförderfuare wäxlerne .. foro landet öfuer som eenn noot, och bedroge folcket. 3SthmTb. 1: 101 (1592). Flickan har en fattlig själ, / .. Mån' i noten / Hon ej fiskar snart en man? Lenngren (SVS) 2: 268 (c. 1800). Slinkor och lösa kvinnor dra not på gatan. Molin FrÅdal 203 (c. 1895). — jfr HÅR-, PÄNNINGE-NOT.
d) oeg., om notliknande fast fiskredskap; i ssgn KIL-NOT (se d. o. 2).
2) (†) plats som är lämplig l. iordningställd för notdragning, notvarp (se d. o. 2). Hülphers Norrl. 4: 188 (1779).
Ssgr (till 1; i allm. fisk.): A: NOT-ARM, r. l. m. sidodel av not; jfr arm, sbst. III 4 a. VDAkt. 19/6 1666.
-BALK. jfr balk 4. Lundell (1893).
-BINDARE. (not- 1624 osv. nota- 1541. note- 15341624) person som binder not(ar); jfr not, sbst.1 1 a. TullbSthm 1534, s. 5 a. Lagerlöf Kejs. 62 (1914).
-BINDNING. jfr not, sbst.1 1 a. DvSchulzenheim PVetA 1799, s. 23. —
-BLOMMA, r. l. f. [jfr -blomster] notblomster. Hartman ExcFl. 35 (1846). Areschoug Fl. 61 (1881).
-BLOMSTER. [med syftning på att växten vid notdragning uppryckes från sjöbottnen o. fastnar i noten] växten Lobelia dortmanna Lin. Weste (1807). Lindman NordFl. 3: 38 (1901).
-BOD. för förvaring av not(ar) o. andra fiskredskap. Nils som bygde nooth bothen .. 1 1/2 öre. BtÅboH I. 1: 12 (1553).
-BÅT. (not- 1556 osv. nota- 15291553. note- 15411745) båt som användes vid notfiske. HSH 37: 3 (1529). Städernas Borgerskap .. (i vissa uppräknade landskap), som .. idka Strömmings-fiskie .. hafva varit vane at af hvar Not-båt gifva en fierding saltt Strömming i Tijond. Arnell Stadsl. 159 (1730). Noten ligger ordnad på bottnen av den rymliga notbåten. FrÅdalsb. 1929, s. 46. —
-DEL. (not- 1931. note- 1547) om del av not, notstycke. G1R 18: 726 (1547).
-DRAG. dragning med not; äv. om notvarp (i bet. 1). Swedberg Ordab. (1722). Den dagen blef intet notdrag af. Strindberg Hems. 111 (1887). En femti, sexti sikar i ett enda notdrag. Lagerlöf Top. 27 (1920).
-DRAGARE. person som drar not. BoupptSthm 27/3 1677.
-DRAGNING. (not- 1747 osv. note- 16401642) Murenius AV 64 (1640). Notdragningen är .. att betrakta som ett fiskesätt, som är på retur. SvKulturb. 9—10: 276 (1931).
-DRÄKT. (not- c. 1545 osv. nota- 15431682. note- 15481773) [fsv. not(a)dräkt] (numera i sht i vissa trakter l. arkaiserande) notdragning; förr äv. konkret, om ställe som är lämpligt för notdragning. NorrlS 1—6: 290 (1543). Altså äger och Prästen aff alla Notadrächter och Fiskeleker Tijonde. OrdnPräst. 1617, s. 1. Vid stränderna äro goda notdrægter. Murberg FörslSAOB (1793). Ekman NorrlJakt 313 (1910). särsk. (numera knappast br.) bildl. PErici Musæus 3: B 3 a (1582). (Predikningarna) bilda, i ref:s omdöme, en rätt kraftig notdrägt för Guds rike. Frey 1848, s. 534. —
-DRÄKTE; pl. =. (†) = -dräkt. Atj giffue oss .. för the nothedrekte tör fisk så mykit ther kan pålopa. G1R 4: 329 (1527).
-DRÄTT. (not- 1920 osv. nota- 15431617. note- 1541 (: Notedrettz geddor) 1544) [fsv. not(a)drätt] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -dräkt. NorrlS 1—6: 282 (1543). 3NF 20: 79 (1934). Ssgr (†): notdrätts-fisk. om fisk som fångats gm notdragning. Almquist CivLokalförv. 3: 173 (i handl. fr. 1544). -gädda. jfr -fisk. VaruhusR 1541. Almquist CivLokalförv. 3: 176 (i handl. fr. 1544). -lax. jfr -fisk. Almquist CivLokalförv. 3: 168 (i handl. fr. 1544).
-DRÖG. (not- 1771. note- 1639) [senare ssgsleden till draga, v., o. trol. etymologiskt samma ord som drög, sbst.1, o. drög-] (†) notdragning; notvarp. Johan Nilson skall behålla. En siette dell vthÿ Notte dröÿiet. ÅngermDomb. 19/6 1639, fol. 144. Indals Elfven har ifrån äldre tider varit bekant för ymnogt Laxfiske, som med Not-drög blifvit idkadt. Hülphers Norrl. 1: 94 (1771).
-EKA l. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -ÖKA, r. l. f. eka som användes vid notfiske. Hedberg Skärg. 66 (1890, 1893). TurÅ 1916, s. 37. —
-FINNE. (förr) om finne som idkade notfiske i Sverige (i sht vid Stockholm). BoupptSthm 17/12 1677. Notfinnarne .., som fiska under Diurgårdzstranden. FörarbSvLag 2: 321 (1707). Crusenstolpe CJ III. 1: 302 (1846).
-FISK. (not- 1906 osv. note- 1548) fisk som fångas l. är fångad i not. G1R 19: 15 (1548). ArkNorrlHembygdsf. 1924—25, s. 80. —
-FISKARE. (not- 1560 osv. nota- 15611586. note- 15651586) person som bedriver fiske med not. KlädkamRSthm 1560 D, s. 66 a. Ssg: notfiskar(e)-ämbete. (förr) notfiskarnas skrå. BoupptSthm 29/4 1673.
-FISKE. fiske med not. Broman Glys. 1: 419 (1728). Under påstående .. notfiske må man ej i granskapet lossa skott. SFS 1852, nr 30, s. 7. —
-FLARN. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) notflöte. Murberg FörslSAOB (1793).
-FLÖTE. flöte på not. Fischerström 2: 282 (1780).
-FOLK. (numera föga br.) koll., om personer som draga not tillsammans. Carl xi AlmAnt. 284 (1694). 2SvKulturb. 9—10: 139 (1937).
-GARN. (not- 1555 osv. nota- 15331581. note- 15391552) [fsv. nota garn] garn varav not bindes. G1R 8: 298 (1533).
-GEN, r. l. f. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om notarm; äv. om ändan på en notarm; jfr gen, sbst.1 Fatab. 1914, s. 239. FrÅdalsb. 1929, s. 45. —
-GISTA, r. l. f. (i sht i vissa trakter) gista (se gista, sbst. 2) varpå not upphänges till torkning; vanl. i pl. Lind 2: 56 (1738).
-GRÄS. (not- 1737 osv. note- 16831716) [jfr -blomster]
1) (†) växt av släktet Lemna Lin., andmat. Tillandz C 4 b (1683).
2) notblomster. Linné FlLapp. nr 279 (1737).
-GÅRD. (not- 1555 osv. note- 1561) plats med torkställningar för not(ar). BtFinlH 2: 135 (1555). Mot stränderna sträckte sig gistvallar och notgårdar. Hallström Than. 232 (1900).
-HANDSKE. (not- 1562 osv. note- 15911592) använd vid notdragning; i sht i pl. ArkliR 1562, avd. 12. GripshR 1601, s. 56. —
-HUS. (numera nästan bl. i Finl.) hus (bod) för förvaring av not(ar) o. andra fiskredskap, notbod. Juslenius 4 (1745). Schultze Fisk. 146 (1778). Hembygden(Hfors) 1914, s. 62. —
-IS. (om ä. förh.) om is under vilken man bedrev fiske med isnot. BtFinlH 2: 11 (1538). Sädan reste wij uppå not-isen och såge, hure dhe droge not. Carl xi AlmAnt. 284 (1694). (Tidigare på 1700-talet) visste man ej af andra ungdomsnöjen, än dansa, leka jullekar, slå snöboll och fara på notisen. Tersmeden Mem. 1: 94 (c. 1780). AB 1895, nr 290 A, s. 3. —
-KALV, r. l. m. [fsv. nota kalver] (not- 1716 osv. nota- 1565. note- 16841755) (i vissa trakter) jfr kalv, sbst.2 3. Hustru Birita .. för nota-kalwen hon bant .. 2 (mark). AntT XVI. 1: 118 (1565).
-KARL. (numera bl. tillf.) man som utför arbete vid notdragning. Juslenius 240 (1745). Topelius Vint. II. 1: 201 (1881). Anm. Enl. Murberg FörslSAOB (1793) kunde ordet förr användas äv. om kvinna. —
-KAST, n. (not- c. 1716 osv. nota- 1540. note- c. 1670)
1) (numera mindre br.) = -varp 1. Ther låto vij draga .. jtt nootekast och wankade inghen fisk. Gyllenius Diar. 342 (c. 1670). Nordenskiöld Vega 1: 159 (1880).
2) (†) om det vattenområde som omgives av en utlagd not. Fisken håller sig utom notkastet. Murberg FörslSAOB (1793).
3) (†) = -varp 2. Olaff y Smårijss giffwir 4 skeling för 1 notakast. SkaraStiftJordeb. 174 (1540). Fernow Värmel. 324 (1773).
-KAVLE. kavle varöver maskorna i en not bindas. Murberg FörslSAOB (1793).
-KIL. (not- 1554 osv. note- 16041636) jfr kil, sbst.2 3 c α. BtFinlH 2: 122 (1554).
-KONUNG l. -KUNG. (not- c. 1600 osv. nota- c. 1695) (förr) ledare för ett notlag; i sht vid notfiske under is. Bureus Suml. 81 (c. 1600). Rudbeck Atl. 3: 259 (1698). SvKulturb. 9—10: 263 (1931).
-KROK. (not- 1550 osv. note- c. 1670) krokliknande träredskap använt vid notens framdragande under is. BtFinlH 2: 81 (1550). RedNordM 1916, s. 14. —
-KRÅKA, r. l. f. notflöte; i sht om kilbräde (se d. o. 2). Möller (1790). Dalin (1853).
-KUNG, se -konung.
-LADA. (not- 1689 osv. note- 1731) (i vissa trakter, föga br.) (större) notbod. VDAkt. 1689, nr 587. Wetterhoff Skog 2: 11 (1887). Cannelin (1921).
-LAG, n. (not- 1585 osv. nota- 1585. note- 15441765. nots- 15561570) [fsv. nota lagh] (i sht om ä. förh.) lag (se lag, sbst.3 14 c) bestående av de personer som gemensamt (äga o.) fiska med en not. Almquist CivLokalförv. 3: 179 (i handl. fr. 1544). Redskapen ägdes och nyttjades av inom byarna (på Åland) organiserade notlag. 2SvKulturb. 3—4: 264 (1935).
-LAGARE. [jfr -lagare (sp. L 88)] (†) om medlem av ett notlag. Broman Glys. 1: 445 (1733).
-LAX. (nota- 1541. note- 1541) fångad i not. VaruhusR 1541.
-LINA. lina varmed not drages, draglina (se d. o. 1). Hallenberg Mynt 236 (i handl. fr. 1541).
-LÄGE. (not- 1681. nota- 1544 (: notaleges fisk). note- 1544) [sv. dial. notläge] (†) notlag. G1R 16: 290 (1544). Rosenhane RespublGlac. 9 (1681). Ssg (†): notläges-fisk. (nota-) om fisk som av ett notlag ges ss. arrende o. d. Almquist CivLokalförv. 3: 179 (i handl. fr. 1544).
-MAN; pl. -män(ner). (not- 1546c. 1748. note- 1546) [sv. dial. notman] (†) = -karl. SkeppsgR 1546. Roland Minn. 14 (c. 1748).
-MASKA, r. l. f. 2RARP 15: 532 (1747).
-NÅL. för bindning av not. Murberg FörslSAOB (1793). FrÅdalsb. 1929, s. 49. —
-PÅSE. notkil. Hedberg Skärg. 66 (1890, 1893).
-RACK l. -RACKA. [sv. dial. notrack(a)] (i vissa trakter) mer l. mindre bågformig käpp som är fastgjord vid ändan av notarmarna. Verelius 144 (1681). SvKulturb. 9—10: 260 (1931).
-REDSKAP~20 l. ~02. (not- 16731845. note- 15761682) (numera föga br.) redskap o. d. som användes vid notfiske; not. InventOrsa 1576. Castrén Res. 2: 52 (1845).
-REP. (not- 1599 osv. nota- 1541. note- 1625) jfr -lina. Hallenberg Mynt 236 (i handl. fr. 1541).
-RÅ, r. l. f. lång stång som användes vid framförande under isen av notens tåg. Schultze Fisk. 138 (1778). SvKulturb. 9—10: 265 (1931).
-SKÅL. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) notbod. Hülphers Dal. 197 (1762). Ymer 1923, s. 356. —
-SLARVA, r. l. f. (†) stycke av en gammal not, nottrasa. ÅngermDomb. 1648, s. 119. Spänna notslarfvor öfver örtsängarna. Murberg FörslSAOB (1793). Topelius Vint. II. 1: 260 (1881).
-SLINGA, förr äv. -SLUNGA. (not- 1577 osv. nota- 1529c. 1645. note- 15391610) notstycke som sammanfäst med andra sådana bildar en not. HSH 37: 3 (1529). Notaslingor til Sommarnoten. IErici Colerus 1: 31 (c. 1645). KatalFiskrDelsbo 1928, s. 10. —
-SLÄDE. för forsling av vinternot. HovförtärSthm 1669 A, s. 875. FinEtnogrAtl. 23 (1905).
-SPIRA, r. l. f. [sv. dial. notspira] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -rå. FinEtnogrAtl. 24 (1905).
-STEN. (i vissa trakter) jfr -sänke. Juslenius 349 (1745). Fatab. 1914, s. 233. —
-STOL. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vindspel som användes vid notdragning. Landsm. 1926, s. 39. —
-STRAND. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om strandremsa där not drages. Landsm. XI. 3: 171 (1897).
-STRÄNG, m. (nota- 1599. note- 1562) notslinga. ArkliR 1562, avd. 12. HammarkDomb. 7/6 1599.
-STRÖMMING. fiskad med not; motsatt: skötströmming. Broman Giys. 1: 404 (1726).
-STUGA. (not- 1878 osv. nots- 1549) (i Finl.) notbod. BtFinlH 3: 238 (1549). Hultin BergshFinl. 47 (1896).
-STYCKE. jfr -slinga. Landsm. II. 6: 23 (1882).
-STÅNG. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) = -rå. Möller (1790). UpprFiskaren 60 (1847).
2) = -gista. Ahrenberg Hem. 156 (1887).
-STÖVEL. (not- 1684c. 1755. note- 1591) (förr) använd vid notfiske; vanl. i pl. GripshR 1591, s. 61. Schultze Ordb. 5090 (c. 1755).
-SÄCK. (mindre br.) notkil. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 70 (1868). Norlind AllmogL 56 (1912).
-SÄNKE. NorrlS 1—6: 101 (1798).
-TELN. (not- 1554 osv. note- 17231778) teln (kantlina) upptill o. nedtill på not; jfr nät-teln. Bast til noot telner. BtÅboH I. 1: 32 (1554). KatalFiskrDelsbo 1928, s. 14. —
-TRASA, r. l. f. jfr -slarva. PH 2: 1345 (1738).
-TRÅD. (†) notgarn. Bruno Gumm. 219 (1762). jfr Levander DalBondek. 1: 112 (1943).
-TYG. (†) koll., om not o. dess tillbehör. BoupptSthm 28/10 1659. Brauner Bosk. 36 (1756).
-TÅG. (not- 1684 osv. note- 1600) notlina. GripshR 1600, s. 172. —
-TÖG l. -TÖGA. (not- 1681 osv. nota- 1600. note- 15441597) (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) notlina. SkeppsgR 1544. (Nord. museet har förvärvat) en not-tög med träkrok, hemspunnen af tagel. RedNordM 1917, s. 14. —
-VAK. (not- c. 1600 osv. note- 16381778) var o. en av de vakar som huggas i isen vid dragning av isnot. Bureus Suml. 31 (c. 1600). Väcker någor notevak vid vinterväg; märke sielf then ut. BB 25: 7 (Lag 1734).
-VAKARE. (i vissa trakter) om notflöte; i sht om kilbräde (se d. o. 2). När vi nu krypa i våra goda sängar, ligga de arma ankorna der ute på fjärden, och guppa som notvakare. Sparre Frisegl. 166 (1832).
-VANTE. använd vid notdragning; i sht i pl. Notvantar med stora kragar, stickade av nöthår. 2SvKulturb. 9—10: 304 (1937).
-VARP, n. (not- 1636 osv. nota- 15261648. note- 15301737)
1) var särskild utläggning o. dragning av not; äv. konkret, om den fångst som erhålles vid notdragningen; jfr -kast 1. G1R 13: 2 (1540). Giffvandes bondens pojke för hesten till notevarpet 5 öre. RP 6: 222 (1636). Et notvarp fiskar. Widegren (1788). Ännu i år fick man (i Skellefteälven) tjugu laxar i ett enda notvarp. TurÅ 1937, s. 127. särsk. bildl. Loenbom Stenbock 2: 182 (i handl. fr. 1711). Nicander 1: 207 (1824). I morgon, då jag (dvs. länsmannen) med mina fjerdingsmän skall göra ett notvarp öfver hela socknen efter hans slägtingar. Rydberg Frib. 151 (1857). särsk.
a) om fest l. bjudning till vilken man (i sht på grund av representationsplikt) inbjuder ett stort antal gäster. Crusenstolpe CJ 2: 29 (1845). På prostens stora notvarp för ortens honoratiores, kyrkvärdar och storbönder. Wærn-Bugge Herrsk. 130 (1926).
b) konkret: fångst; förr äv.: vinst. Murberg FörslSAOB (1793). Ett godt notvarp gjorde landtpolisen utom Skanstull natten till fredagen (då 13 lösdrivare infångades). VL 1906, nr 48, s. 2.
2) plats som är lämplig l. iordningställd för notdragning; jfr -kast 3. Eth bytis breff .. pa eth noota varp vid norby i rodby siöö. G1R 3: 17 (1526). Det största utbytet (av lax) lämna sådana notvarp, som äro belägna nedanför forsar och fall. Ekman NorrlJakt 385 (1910). Ssg: notvarps-pänningar, pl. (förr) till -varp 2: skatt l. avgift för notvarp (i bet. 2). Almquist CivLokalförv. 3: 178 (i handl. fr. 1544).
-VATTEN. (not- 1935. note- 15481558) (numera bl. tillf.) fiskevatten för notfiske. Smeds Malaxb. 92 (cit. fr. 1548). Därs. 299 (1935).
-VIND l. -VINDA, r. l. f. vindspel för uppdragning av not. Murberg FörslSAOB (1793). Hallström Than. 232 (1900). SvKulturb. 9—10: 261 (1931).
-VIS, n. [med syftning på de snedkors som bildas av notmaskornas stolpar] (†) i uttr. satt i notvis, satt korsvis. Schroderus Comenius 541 (1639).
-ÖKA, se -eka.
-ÖRT. (†) notblomster. Fischerström Mäl. 283 (1785).
B (†): NOTA-BINDARE, se A.
-BRUNN. [östsv. dial. notbrunn] notvak; jfr brunn 3. BtFinlH 2: 175 (1564).
-BÅT, -DRÄKT, -DRÄTT, -FISKARE, -GARN, -KALV, -KAST, -KUNG, -LAG, -LAX, -LÄGES-FISK, -REP, -SLINGA, -STRÄNG, se A.
-TRAS, n. nottrasor. IErici Colerus 1: 145 (c. 1645).
-TÖG, -VARP, se A.
C (†): NOTE-BINDARE, -BÅT, -DEL, -DRAGNING, -DRÄKT, -DRÄTT, -DRÖG, -FISK, -FISKARE, -GARN, -GRÄS, -GÅRD, -HANDSKE, -KALV, -KAST, -KIL, -KROK, -LADA, -LAG, -LAX, -LÄGE, -MAN, -REDSKAP, -REP, -SLINGA, -SLUNGA, -STRÄNG, -STÖVEL, -TELN, -TÅG, -TÖG, -TÖGA, -VAK, -VARP, -VATTEN, se A.
D (†): NOTS-LAG, -STUGA, se A.
Avledn.: NOTA, v.1, -ning. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fiska l. fånga med not. TurÅ 1906, s. 303. Därs. 1931, s. 182.
Spoiler title