SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOVEMBER nωväm4ber, äv. no- l. nå-, r. l. m.
Ordformer
(förr äv. skrivet nouem-. -ember 1549 osv. -embre 1693. -amer c. 1657)
Anm. I ä. tid förekommer ordet med lat. böjning, t. ex.: 5:ta nouembris. G1R 5: 160 (1528). Den 1. novembris. Bolinus Dagb. 92 (1675).
Etymologi
[jfr t. o. eng. november, fr. novembre; av lat. november, eg.: den nionde (näml. månaden, enär romarnas år urspr. började den 1 mars), avledn. av novem, nio (jfr NIO)]
den elfte månaden i året. En kall november. Nouember Winter månat. Ps. 1549, Kal. s. 11 b. Jag .. sof som en fluga i november. Mattsson LycklÖ 40 (1907). November var trist, som november brukar vara. Hertzman-Ericson DHjärt. 190 (1945). — särsk.
a) med ordningstal (l. adj. sista) ss. attribut betecknande viss dag i månaden; i skrift ofta förkortat till nov. Gustav II Adolfs dödsdag, den 6 november. Den sista november. Den 1 nowamer. Horn Lefv. 206 (c. 1657; rättat efter hskr.).
b) attributivt, i förb. november månad. Then fångne Cupido. Ballet. Som .. Danszades på Stokholms Slott Den 1. Dagh i November Månadt Åhr 1649. Stiernhielm (1649, 1668; titel).
c) (i vitter stil) personifierat. November! du är en ful och grämlig gubbe, full af snäsor och frost! Bremer Nina 426 (1835). November, du hertig av mörker och köld. Karlfeldt Hösth. 7 (1927).
d) [jfr HÖST II 2] bildl.; särsk. om ålderdomen. Höst är det .. i mig, icke precist November, men ett godt stycke in i September. Bremer Brev 2: 488 (1845).
e) [av ovisst urspr.] oeg., i vissa uttr.
α) (vard.) titta, ngn gg stirra i november, skela, vinda (med ögonen). Nordensvan Figge 111 (1890, 1906). Sarri tittar litet i november som det heter. Engström Äfv. 92 (1908). Alnacka stirrade i november, och det var mer som om hon talat till vägen och tallarna .. än till Bella. Ljungquist LivStrid 13 (1922).
β) (vard., föga br.) ge l. få besked l. svara i november o. d., ge l. få besked resp. svara ”uppåt väggarna”. Frågade man honom något, fick man besked i november. Essén KessGen. 117 (1915). Polischefen .. svarade rakt i november. Dens. KessSthm 61 (1916).
Ssgr: NOVEMBER-BLOMMA, r. l. f. (i sht förr) ss. krukväxt odlad, småblommig varietet av den på hösten blommande Chrysanthemum indicum Lin.; jfr december-blomma. Svensson Kulturv. 566 (1893). Lagerlöf Bannl. 224 (1918).
-DAG. 2SAH 15: 458 (1834). En tid, som nästan bar novemberdagens lynne, tomt på sång och klang. Därs. 56: 222 (1879).
-DIMMA, r. l. f. Frampå förmiddagen insveptes vi i en rigtig svensk November-dimma. Bergman VSmSkr. 230 (1845). Den historiska novemberdimman ligger .. öfver staden. Wägner Norrt. 46 (1908; med syftning på dimman över slagfältet vid Lützen den 6 nov. 1632).
-FROST. I djupet af skogen, löflös genom novemberfrosterna. Bremer NVerld. 2: 27 (1853).
-GRÅ. (i vitter stil) grå som dagern i november. Skymning föll novembergrå. Bååth Dikt. 95 (1879).
-HIMMEL. En solglimt på en mörk Novemberhimmel. Bremer Strid 45 (1840).
-HÄFTE(T). av tidskrift. Bolin Statsl. 2: 269 (1871).
-KALL, adj. (i vitter stil) kall ss. i november. Vinden, som hård och novemberkall strök öfver fälten. Roos Son 190 (1904).
-KVÄLL. Crusenstolpe CJ III. 1: 227 (1846).
-KÅSA(N). sport. om den kåsa som utdelas ss. pris vid en tillförlitlighetstävling för motorcyklar som hålles i november. SvD(A) 1916, nr 322 A, s. 7.
-LIK, adj. Väderleken är nu i början af augusti fullkomligt novemberlik med regn och storm. PT 1898, nr 182, s. 3.
-METEOR. [med syftning på leonidernas uppträdande i november] astr. leonid; i sht i pl. Björling Meteor. 26 (1847).
-NATT. Det var en hemsk, en kall novembernatt. Böttiger 1: 221 (1833, 1856).
-ROS. (i Finl.) = -blomma. Grotenfelt LandtbrFinl. 202 (1896).
-RÄGN. särsk. (föga br.) astr. i sg. best., om stjärnfallsrägnet i november. Björling Meteor. 20 (1874). Jäderin o. Charlier 76 (1888).
-SLASK, n. Topelius Dagb. 1: 318 (1834).
-SOL. (i sht i vitter stil) 2SAH 15: 458 (1834).
-STJÄRNFALL~20 l. ~02. astr. om leonidernas uppträdande i november; i sht i pl. Björling Meteor. 54 (1874).
-STORM. Re'n tjuter novemberstormen vid fönstret. Bremer Nina 426 (1835). Martinson Kap 58 (1933).
-STÄMNING. (i sht i vitter stil) i sht om mer l. mindre dyster stämning. SAOL (1900, 1923).
-SVÄRM(EN). astr. den meteorsvärm (leoniderna) som uppträder i november. Björling Meteor. 22 (1874). Nathorst JordH 122 (1888).
-TRAKTAT(EN). hist. den traktat mellan Sverige-Norge å ena sidan o. England o. Frankrike (”västmakterna”) å den andra som undertecknades i november 1855. Odhner Lb. 349 (1869).
-VIND, r. l. m. De hårda Novembervindarna. Fryxell Ber. 15: 119 (1848).
-VÄDER. äv. (tillf.) bildl., om tryckande tidsförhållanden. I både den yttre och den inre verlden förspörjer man (nu) intet annat, än — November-väder. Atterbom (1848) i 3SAH XXXVII. 2: 343.
Spoiler title
Spoiler content