SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1949  

OBDUCENT ob1dusän4t l. -dɯ-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.

Etymologi

[jfr t. obduzent; till OBDUCERA]

(i fackspr., i sht med.) person (läkare) som utför obduktion(er). SPF 1833, s. 455. SvStatskal. 1939, s. 382. —

Ssg (i fackspr.): OBDUCENT-BEFATTNING. PT 1908, nr 108 A, s. 3. —

SAOB

Alfabetisk lista

  o- (oavhänglig...)
  obakt subst.
  obakta verb
  o- (obalanserad...)
  obart adv.
  obducent subst.
  obducera verb
  obducerande
  obducering
  obduktion subst.
  o- (obeaktad...)

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content