SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
OMHÄFTA, -ning.
1) (numera mindre br.) till I 1, III 1: fästa (ngt) omkring (ngt). Lagat ett paar bruna Klädes Böxor och omheftat Litzquarder. BoupptSthm 15/5 1683. Sömnadsb. 76 (1915).
2) till III 7: (för förbättring) häfta (en bok o. d.) på nytt. Omhäftad bok. Murberg FörslSAOB (1791). BokbOrdl. (1899).
(I 1, III 1) OMHÄGNA.
1) anbringa stängsel (gärdsgård, mur o. d.) omkring (ngt), omgärda (ngt); äv. med av prep. med inledd bestämning angivande stängsel; äv. om stängsel: omgiva (ngt). Linc. Ccc 4 a (1640). (En trädgård bör vara) wel omhägnat, antingen med Muur, medh Planckor, Gärdslegård etc. Risingh LandB 35 (1671). Tomten, som är omhägnad af ett trästaket. PT 1911, nr 85 A, s. 3.
2) bildl.: värna, skydda, omhulda. Hagberg Pred. 5: 16 (1819). Hon är en av dessa onyttiga rikemansdöttrar, som fordrar att bli omkelade, omhuldade och omhägnade som de varit vanda vid. Nerman Service Bluffm. 50 (1925).
OMHÄGNAD, r. l. m. stängsel omkring ngt, hägnad; äv. om omhägnat område; äv. bildl.; jfr om, prep. o. adv. II 1 c, o. omhägna. Wallin Rel. 3: 78 (1831; bildl.). (Områdets) förseende med tjenlig omhägnad. Viborg 1857, nr 35, s. 3. En större omhägnad, avsedd för rådjur. Östergren (1933).
Spoiler title
Spoiler content