SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1950  
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705): (III 7) OMMODELLERA, -ing. särsk. (i vitter stil) oeg. o. bildl.: ombilda, omforma, omgestalta, omskapa (ngt). Efter subjectiva tycken ommodelleras ej verldshistorien. Cronholm Lig. II (1839). TurÅ 1939, s. 31.
(III 7) OMMONTERA, -ing. (i fackspr.) montera (ngt) på nytt (på annat sätt); jfr montera 1 o. 2. Östergren (1933). särsk. (numera föga br.) med avs. på våning. Denna våning (i Windsors slott) .. skall ändras och fullständigt ommonteras. SDS 1901, nr 67, s. 3.
(I 1) OMMULLA, v. (†) hölja (ngt) med mull. Broman Glys. 3: 32 (c. 1730).
OMMURA, v., -ning.
1) [fsv. ummura] (numera mindre br.) till I 1, III 1: mura omkring (ngt), anbringa mur(ar) omkring (ngt). Schultze Ordb. 3180 (c. 1755). (Turturduvor) helsade stundom på i de små ommurade orangelundarne. Rosenius Himmelstr. 266 (1903).
2) till III 7: (för förbättring) bryta upp (ngt murat) o. mura det på nytt. Fatab. 1918, s. 62 (c. 1665). Ommurning af 76 qv. m. af yttre skolmuren å södra långsidan med ny gråsten. PT 1908, nr 26 A, s. 2.
(III 7) OMMYNTA, v., -ning. (om- 1576 osv. um- 1540c. 1580) nedsmälta (mynt) o. av myntmetallen slå nya mynt (av annan valör); förr äv.: (utan föregående nedsmältning) förse (mynt) med annan prägel; jfr omprägla. G1R 13: 3 (1540). RARP 10: 254 (1668). Heckscher EoH 126 (1922).
(III 7) OMMÅLA, -ning. måla (ngt) på nytt (på annat sätt). Barchæus LandthHall. 13 (1773).
(III 10) OMMÅNA. vårda sig om l. pyssla om (ngn). Östergren (1933).
(I 21) OMMÄLA. [jfr fsv. ummæla, stadga] (†) omnämna (ngn l. ngt); (i tal l. skrift) ingå på (ngt); berätta om (ngt); meddela (att osv.). Dhet Stofftet Moses om mäler / Ther aff wart Andeligh Krop. Bureus Nym. 3: 5 (1637; möjl. icke ssg). I anseende till ommälta omständigheter. VDAkt. 1737, nr 4. MeddNordM 1893—94, s. 30. jfr för-ommält.
(I 21) OMMÄLE, n. [jfr isl. ummæli] (†) vad som talas l. berättas om ngn l. ngt; anseende l. namn. Verelius 297 (1681). (Komministern har gm sitt) Berömmeliga förda lefverne och vählförhållande, förvärvat sig ett godt Beröm och ommäle. VDAkt. 1735, nr 141.
(III 7) OMMÄRKA, -ning. märka (ngt) på nytt (på annat sätt); jfr märka (1 o.) 2. SkogsvT 1909, s. 308. Östergren (1933).
(III 7) OMMÄTA, -ning. mäta (ngt) på nytt; jfr mäta, v.2 1. RARP 10: 89 (1668). Kungörelsen .. angående befrielse för vissa turistfartyg .. att .. undergå ommätning. SFS 1939, s. 2174.
(III 5, 7) OMMÖBLERA, -ing. ändra möbleringen av (ett rum, en våning, ett hus) gm omflyttning av där redan befintliga möbler l. gm avlägsnande av dessa o. ditsättande av andra (stundom helt l. till större delen nyanskaffade) möbler; äv. bildl. Murberg FörslSAOB (1791). I samband med de ”ommöbleringar” inom Eisenhowers generalstab som av allt att döma komma att företas .., har man (osv.). SvD(B) 1944, nr 354, s. 6.
(II 1 c) OMNEJD. trakt som omger ett samhälle, en gård l. ett naturföremål (bärg, sjö o. d.). HforsD 1875, nr 223, s. 2. När det började skymma, kom en myckenhet folk från hela omnejden vandrande till Mårbacka. Lagerlöf Mårb. 307 (1922).
Spoiler title