OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
(I 21, 25) OMORDA. orda (mycket l. vidlyftigt) om (ngn l. ngt), (i tal l. skrift) ingå (närmare) på (ngt). Björner Vols. 9 (1737). I våra dagar, då hvarje förändring vanligen så mycket omordas och omskrifves, innan den kommer till utförande. Verd. 1892, s. 241. —
(III 7) OMORDNA, -ing. ordna (ngt) på annat sätt; arrangera om (ngt till ngt); omorganisera (ngt). Ingelman 102 (1838, 1843). Arbetsrummet .. omordnades .. till en komfortabel .. salong. Jolin Ber. 2: 133 (1872). NoK 134: 101 (1937). —
(III 7) OMORGANISERA, -ing. organisera (ngt) på annat sätt, ändra (ngts) organisation. Estlander KonstH 372 (1867). Den ökade arbetsbördan hade .. medfört nödvändigheten av att omorganisera och utöka hela kriminalavdelningen. Hellström Malmros 30 (1931). —
(III 7) OMORIENTERA, -ing. särsk. bildl., i fråga om anpassning efter nya förhållanden l. om förhållandet att (i politik o. d.) orientera sig åt annat (nytt) håll; ofta refl. o. ss. vbalsbst. Den svenska omorienteringen var skedd. SvRiksd. I. 1: 44 (1931). Sedan gällde det att tålmodigt omorientera sig i tillvaron. Heerberger Dag 106 (1939).
