publicerad: 1950
OMSÄTTNING om3~sät2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. omsætning, t. umsetzung]
1) (numera knappast br.; se dock slutet) till OMSÄTTA, v.1 3. Scherping Nyck. 99 (1730, 1754). Om någon viste eller händelsevis hade i minnet hvar böckerna (i biblioteket) i förra tider stått, blef detta genom omsättningen utan nytta. Almqvist Amor. III (1839). — särsk. (fullt br.) till OMSÄTTA, v.1 3 a. Frese Sedel. 69 (1726). Dvärgbuxbomen fortplantas lättast genom omsättning af häcken, då plantorne kunna sättas glest. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 226 (1857).
2) handel., nat.-ekon. till OMSÄTTA, v.1 4: förhållandet att ekonomiska nyttigheter gm köp o. försäljning byta ägare l. utbytas mot varandra; köp o. försäljning; handel, kommers; avyttring gm försäljning; äv. konkretare, om den omfattning vari köp o. försäljning (under viss tid) äger rum inom ett område l. i ett affärsföretag o. dyl. l. vari ett affärsföretag o. d. (under viss tid) försäljer varor l. om den sammanlagda summan av de (vid köpet utgivna o.) vid försäljningen influtna pänningmedlen. Serenius H 4 b (1734; under commerce). Betydlig omsättning har ägt rum så väl i caffe som i socker. Westee (1842). (Frankrikes handel) står i omsättningens värde tillbaka endast för Storbritanniens. Carlson 1Skolgeogr. 58 (1889). Totalt har omsättningen på Stockholms fondbörs stigit till 621 mill. kr. under det gångna året från 443 mill. år 1927. NordT 1929, s. 149. Av en eller annan anledning bar sig inte affären. De första veckorna var omsättningen ganska god. .. Men sedan tunnade kunderna av. Hellström Malmros 101 (1931). HandHantv. Hand. 3: 22 (1934). — jfr BÖRS-, HANDELS-, SPANNMÅLS-, TOTAL-, VARU-OMSÄTTNING m. fl.
b) (i fackspr.) till OMSÄTTA, v.1 5 b. NF 2: 1203 (1878). Luften i .. (flygplanskabinen) behöver en viss omsättning och temperering för att (osv.). TT 1940, Skeppsb. s. 46.
c) till OMSÄTTA, v.1 5 c, om förändring av en kollektiv enhets sammansättning gm avgång av gamla o. tillkomst av nya element; äv. i utvidgad anv., om (livlig) växling av innehavare på en post, (livlig) trafik av ankommande o. avgående fartyg i en hamn o. d. Crusenstolpe CJ III. 1: 124 (1846). Gamla riksdagsmän fingo (i borgarståndet) gifva plats åt nya, hittills opröfvade. Nästan ännu mera betydande (än i borgarståndet) var omsättningen i presteståndet. Malmström Hist. 5: 271 (1877). (Hongkongs hamn har) en omsättning av fartyg, som icke ger efter för någon annan hamn på jorden. Hedin Pol 1: 341 (1911).
4) [utvecklat ur 1 o. 3 c] (i fackspr.) social process bestående i en förflyttning av element från en samhällsklass till en annan, särsk. från en lägre till en högre. Det skedde genom korstågen en väldig omsättning af samhällselement, som från de lägre lagren förflyttades i de högre. Rydberg KultFörel. 6: 446 (1888). Den märkliga företeelse, som jag vill kalla den sociala omsättningen, och som består uti släkters utdöende uti de högre klasserna och uppkomsten af nya, det hela utgörande en befolkningsrörelse mellan klasserna af den största sociala och politiska betydelse. Fahlbeck Ad. 1: 39 (1898).
5) (numera knappast br.; se dock a o. b) till OMSÄTTA, v.1 6: omvandling, förändring o. d.; äv. konkretare; stundom om ngt som (i detalj) utgestaltats i en dikt på grundval av en allmän idé. Der kan vid bättringen .. icke blifva fråga om någon väsendtelig förändring, eller, om jag så får säga, omsättning af de drifvande maximerne i villjan. LBÄ 42—43: 94 (1800). 3SAH 6: 264 (1891). Jacobs har till fyllest bevisat, att denna figur (dvs. Gerstenbergs ”Waldjüngling”) är en direkt omsättning av Rousseaus urmänniska. Blanck NordRenäss. 142 (1911). — särsk.
a) (fullt br.) till OMSÄTTA, v.1 6 a. Verd. 1892, s. 83. Teoriernas omsättning i lifvet pröfvar deras art. 3SAH 17: 100 (1902).
b) (fullt br.) naturv. till OMSÄTTA, v.1 6 d. Grotenfelt Mejerih. 26 (1881). Så föreställa vi oss att hvarje kemisk omsättning, ”reaktion”, är förorsakad af en kemisk kraft. KemT 1908, s. 105. Smith OrgKemi 7 (1938). särsk. fysiol. till OMSÄTTA, v.1 6 d slutet. UVTF 13: 44 (1875). Osten innehåller även .. D-vitaminet, som är av stor betydelse för omsättningen av kalk och fosfor i kroppen. StKokb. 109 (1940). jfr ÄMNES-OMSÄTTNING.
7) bankv., bibliot. till OMSÄTTA, v.1 9, om förnyelse av lån o. d. Leopold (SVS) 2: 251 (1788). Vid diskonteringen betinga sig bankerna .. procentuellt bestämd provision, vilken vid omsättning merendels utgår efter förhöjd procentsats. Hernberg Rättsh. 217 (1922).
Ssgr (i allm. till 2; i sht handel. o. nat.-ekon.): (2, 7) OMSÄTTNINGS-BELOPP. bankv., handel. BtRiksdP 1894, I. 1: nr 6, s. 26. —
-FÖREMÅL~102 l. ~200. föremål för omsättning. NDA 1892, nr 283, s. 2. Allt efter omsättningsföremålen indelar man handeln i olika kategorier. Några av de viktigaste äro: varuhandel, egendomshandel, värdepappershandel. HandInd. 9 (1926). —
-FÖRSÄKRING. Omsättningsförsäkringens hufvudprincip innebär .. försäkring af en firmas hela omsättning .. mot onormala förluster. 2NF 36: 1198 (1924). —
-LAND. land för avsättning av varor. De för Australien viktigaste omsättningsländerna voro .. England, Förenta staterna, Japan, Frankrike och Java i nämnd ordning. 2NF 34: Suppl. 378 (1922). —
-MEDEL. medel för köp och försäljning. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 55, s. 45. Sommarin EkonL 1: 45 (1915). —
-MINSKNING. minskning i ett företags omsättning. —
(7) -PAPPER. bankv. om växel l. lån som omsättes l. kan omsättas. —
(7) -RÄTT, r. l. m. bankv. rätt att omsätta lån l. växel. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 129 (1853). SFS 1911, Bih. nr 49, s. 3. —
-SKATT. avgift som i vissa fall erlägges till staten vid omsättning av varor l. värdepapper o. d. (i vissa länder äv. vid övergång av fast l. lös egendom från en person till en annan); i fråga om sv. förhållanden tidigast om 1920 o. 1935 införda dylika avgifter gällande omsättning av spritdrycker resp. inhemskt vin, sedermera om en 1940 beslutad avgift utgående vid omsättning av flertalet varor, från 1947 kvarstående bl. i ett fåtal fall; jfr oms. EkonS 2: 641 (1902). SFS 1920, s. 761. Därs. 1940, s. 2093. —
Spoiler title
Spoiler content