SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OPERETT ω1perät4 l. ωp1-, äv. op1-, vard. äv. ωprät4 l. op-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(oper- 1792 osv. opr- 18851904. -ett (-ätt) 1802 osv. -ette 17921832)
Etymologi
[jfr t. operette, eng. operetta, fr. opérette; av it. operetta, diminutivum av opera (se OPERA)]
mer l. mindre operamässig musikpjäs med genomförd, enhetlig handling o. med komiskt, burleskt, sentimentalt l. romantiskt innehåll, i allm. med talad dialog o. vanl. med enklare, lättare musik än i operan; urspr. om en (eg. kort) komisk opera (särsk. med taldialog); äv. om den speciella konstart som representeras av dylika teaterpjäser; motsatt dels: talpjäs, dels: opera, sångspel, revy. Spela operett. Ge, spela, uppföra en operett. På Svenska Comiska Theatern. I morgon Onsdag .. gifves: Bajocco och Serpilla, Operette i 3 Acter. SP 1792, nr 2, s. 3. Det hade (på 1870-talet) kommit en ny tid — den muntra, frivola operettens. Hellander Teat. 186 (1898). Franz Lehárs operett ”Den glada änkan”. SvD(A) 1907, nr 22, s. 6. Wrangel Dikten 278 (1912). — jfr FARS-, WIENER-OPERETT.
Ssgr: OPERETT-AKTIG, adj. som har karaktären av operett; som liknar en operett l. sådant som förekommer i operetter; ofta ngt nedsättande, särsk. betecknande ngt ss. en aning uppstyltat l. löjligt l. värklighetsfrämmande. Heidenstam Tank. 176 (1899). Ett myller av rövare med operettaktigt utseende. Jensen Benson IpsR 87 (1925).
-ARTIST. teaterartist som spelar operett. Vallentin London 212 (1912).
-BITEN, p. adj. (vard.) som har ett mycket stort intresse för operett. SvD(A) 1931, nr 80, s. 9.
-DANSÖS. dansös som dansar i baletten vid en operetteater. —
-DIVA. framstående operettskådespelerska. Vallentin London 212 (1912).
-FILM. musikfilm med musik o. innehåll från en operett l. motsvarande en operetts. Barthel Colón 166 (1932).
-FÖRESTÄLLNING~0020. —
-GREVE. jfr -kung. Lundegård Prins. 135 (1889).
-KOMPOSITÖR. kompositör som skriver operettmusik. —
-KUNG. kung i en operett; operettaktig kung. 2NF 18: 489 (1912).
-LAND. operettaktigt land. SDS 1904, nr 343 B, s. 1.
-LIBRETT(O). librett till en operett. —
-MELODI. melodi som ingår i en operett. Björkman (1889).
-MUSIK.
-MÄSSIG. operettaktig. Tamm AvlÄndAdj. 44 (1899). SvD(A) 1928, nr 220, s. 6.
-POTPURRI. potpurri av melodier l. sånger ur en operett l. ur olika operetter. Vallentin London 142 (1912).
-PRINS. jfr -kung. Buergel Goodwin HHögh. 24 (1925).
-SCEN.
1) om scenen på en operetteater; ofta metonymiskt för: operetteater. Laurin 2Minn. 154 (1930).
2) scen i l. ur en operett. —
-SKÅDESPELARE~00200. jfr -artist.
-SKÅDESPELERSKA ~00200. jfr -artist.
-STJÄRNA, f.||(ig.). (vard.) framstående operettskådespelare l. (vanl.) operettskådespelerska. Dahlgren Lyr. 80 (1913).
-SÅNGARE. jfr -artist.
-SÅNGERSKA. jfr -artist. Lundin NSthm 291 (1888).
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. teatersällskap som spelar operett. —
-TEATER. teater på vilken det spelas operett; äv. om dylik teater ss. institution. Dahlgren Theatr. 89 (1866).
-TEXT. = -librett(o).
-TRUPP. = -sällskap. Mörne Katz VitMänn. 32 (1928).
-VISA, r. l. f. visa som ingår i en operett. Laurin Kvinnolynn. 66 (1916).
Spoiler title
Spoiler content